Sti 1120 kansk jurist och politiker, krigsminister 1911—13, guvernör på Filippinerna 1927—29, utrikesminister 1929—33. S. tillhörde det republikanska partiet men uteslöts, då han tog avstånd från isolationismen och stödde Roosevelt. 1940—45 var S. krigsminister och ledde som sådan den amerikanska upprustningen. Jfr även Stimsondoktrinen. Stimsondoktrinen, en förklaring av utrikesminister Stimson 1932, enligt vilken USA ej skulle erkänna överenskommelser el. anordningar, som stred mot Kelloggpakten av år 1928, enligt vilken tvister mellan nationer skulle lösas med fredliga medel. Stimulans', stimulan'tia [-tsia, lat., plur.], eggelse, upplivande medel, retmedel. Stimule'ra, reta, egga; uppliva; stärka. — S t i-m u 1 a t i o n, eggelse, retning. Stin'de, J., 1841—1905, tysk författare, mest känd för en burleskt humoristisk romanserie ur tysk bor-garmiljö (Borgarfolk, Fru Wilhelmina). Stinkbrand, se Brandsvampar. Stinkdjur, Skunkdjur*. Stinkflyn, se Sköldskinnbaggar. Stinkkalk (orsten, svinsten), en av bituminösa ämnen svart- el. brunfärgad kalksten, som vid stötar avger en frän lukt. S. förekommer bl.a. allmänt såsom bollar, kakor el. bankar i kambrisk alun-skiffer. Stinknäsa, ozae'na, sjukdom, varvid ett illaluktande sekret bildas i näsan och slemhinnan atrofie-rar. Stinn'es, Hugo, 1870-—1924, tysk storfinans- och storindustriman. S., som tillhörde en förmögen tysk familj, började år 1893 en egen affärsverksamhet i rätt begränsad skala men skapade sedermera delvis före l:a världskriget, delvis under detta och kanske mest under inflationstiden efteråt ett av de största företagskomplex, som någonsin funnits, omfattande de mest skilda verksamhetsområden. Stinnes’ skapelse kunde efter hans död ej sammanhållas. Stipen'dium, plur. stipendier, penningunderstöd åt studerande, konstnärer etc. Vid läroverk, yrkes-och andra skolor utgår statlig studiehjälp i form av S. och studiebidrag. S. lämnas efter behovsprövning till studielämpade ungdomar, normalt med högst 75 kr per mån. Studiebidragens syfte är att utjämna studiekostnaderna mellan landsbygdens och tätorternas befolkning. De utgår utan behovsprövning till landsbygdselever, som är inackorderade på skol-orten eller dagligen reser mellan hemmet och skolan, med högst 60 resp. 37 kr per mån. — Vid universitet och högskolor lämnas bl.a. statligt S. i form av fri bostad och kost. — Stipendia' t, person, som innehar ett stipendium. Stfpler, se Blad. Stipule'ra, bestämma, avtala, stadga. — S t i p u-1 a t i o n, bestämmelse, avtal, beting. Stirlingmetall, ett slags mässing, som innehåller 33,1 % zink, 0,7 % järn. Resten utgörs av koppar. Stir'ner, Max, pseudonym för Kaspar Schmidt, 1806—56, tysk filosof, som i sin bok Den ensamme och hans egendom driver en långt gående subjektivism och egoism. ”Då jag själv är den ende, vars existens jag säkert vet, då allt annat endast är föreställningar hos mig själv, behöver jag”, anser S., ”endast ta hänsyn till mina egna intressen.” På så sätt hamnade S. i en absurd anarkism. Stjerne, O. O:son, 1873—1917, författare. S:s produktion omfattar humoristiska, av Fröding påverkade folklivs- och hembygdsskildringar samt lyriska dikter (Sångerna om hemmet). Stjemstedt el. Stiernstedt, Marika, 1875—1954, författarinna, som utgav noveller och romaner (Alma Vittfogels rykte, Von Snec-k e n s t r ö m s. Adjö min gröna ungdo m), vilka särskilt behandlar psykologiska problem. Stjärna. I allmänna språkbruket betecknas såväl planeterna (de vandrande S.) som fixstjärnorna (de skenbart orörliga S.) såsom stjärnor. I astronomin avses med S. endast fixstjärnorna. Dessa indelas efter sin ljusstyrka i storleksklasser. Klasserna 1—6 (och 7) är synliga för blotta ögat, i teleskop urskils ytterligare omkring 15 storleksklasser. Antalet S. av l:a storleksklassen är 20 (bland dem Sirius, Alde-baran, Regulus), av 2:a klassen 65, av 3:e 190, av 4:e 425, av 5:e 1 100, av 6:e 3 200. Antalet S., som kan iakttas med starkaste teleskop och på fotografisk väg, uppskattas till omkr. 100 milj. En del S. har växlande ljusstyrka, bland dem har några befunnits vara dubbelstjärnor. Stjärnornas färg är blåvit, gul el. röd. De blåvita (ex. Sirius, Vega, Rigel) betecknas också såsom heliumstjärnor, emedan de vid spektroskopisk undersökning visar närvaro av detta grundämne. De anses ha den högsta temperaturen. De gula stjärnorna (ex. Polstjärnan, Capella), till vilka också vår sol är att räkna, karakteriseras spektroskopiskt av ett flertal metalliska grundämnen i gasform. De röda stjärnorna (ex. Aldebaran) har den lägsta temperaturen. Många av dem anses vara flera tusen gånger större än vår sol. Fixstjärnornas avstånd från vårt solsystem uttrycks i ljusår, den väg som ljuset (med en fort-plantningshastighet av 300 000 km i sek.) tillrygga-lägger på ett år. Jfr även Parsek. Även de närmaste är flera ljusår avlägsna, och för flertalet synliga S. måste avståndet uttryckas i hundratals ljusår och mera. De närmaste fixstjärnornas avstånd kan bestämmas med ledning av deras parallax*; för de avlägsnare ligger i stort sett deras ljusstyrka till grund för avståndsbedömningen. Stjärnornas rörelse i världsrymden förorsakar förskjutningar i deras spektrallinjer, som till en viss grad kan tjäna till bestämmande av rörelseriktningen (jfr Dopplers princip). Se för övrigt under Astronomi, Nebulosor, Stjärnhimmeln och Vintergatan. Stjärnanis, frukterna av Illi'cium ve'rum, vilka används för smaksättning. S. erhålls såväl från Ostsom Västindien. St järnbaneret, namn på USA:s flagga, St ars* and stripes. Stjärnbilder, se Stjärnhimmeln. St järndygn, se Stjärntid. Stjärneborg, det ena av de båda astronomiska observatorier på ön Ven, som uppfördes på föranstaltande av Tycho Brahe 1584 och av vilket ruiner finns kvar. Det andra hette Uranienborg. Stjärnfall, se Meteorer. Stjärngossar, se Trettondag jul. Stjärnhimmeln. Då fixstjärnorna är ojämnt fördelade på himlavalvet, har varandra närliggande stjärnor sammanställts till stjärnbilder, bland vilka många fått sina namn av forntidens folk, särskilt babylonierna. Utom de tolv stjärnbilder, som utgör Djurkretsen, kan bland de mera bekanta nämnas Orion, Stora Björnen (till vilken Karlavagnen hör), Cassiopeja, Svanen, Plejaderna (sjustjärnorna), Andromeda, Lyran, Perseus, Örnen m.fl. De ljusstarkaste stjärnorna har likaledes fått egennamn t.ex. (Béteigeuze och Rigel i Orion, Regulus i Lejonet, Aldebaran i Tjuren, Sirius i Stora Hunden osv). Eljest betecknas de olika stjärnorna i en stjärnbild efter storleken med de grekiska bokstäverna a, (3, v osv. S. syns till följd av jordens rotation välva sig ett varv på ett dygn (jfr Stjärntid) kring en axel, vars nordända faller nära intill polstjärnan; solens och planeternas skenbara rörelser i förhållande till stjärnhimmeln äger rum i Djurkretsen*, vars tolv stjärnbilder representerar var sin månad. Tvärs över himlavalvet går Vintergatan som ett ljussvagt, vid stjärnbilderna Svanen och örnen tudelat bälte. Det upplöser sig under teleskopet i ett oräkneligt antal ljussvaga stjärnor, vilka ligger