Sto 1128 ten. Suezkanalzonen och Sudans ställning utgjorde emellertid fortfarande tvisteämnen, och egyptiskbrittiska kriser ägde rum bl.a. 1951 och 1954. Sistnämnda år utfäste sig S. att successivt dra tillbaka sina trupper från Suezkanalzonen. Utrymningen var avslutad juni 1956. Betr. Sudans ställning träffades 1953 en uppgörelse med Egypten. 1955 begärde emellertid Sudan att såväl S. som Egypten skulle dra tillbaka sina trupper från landet. Oljekonflikten med Iran löstes 1954. Britterna accepterade natio-naliseringen och erhöll kompensation. Jfr Iran. — En ny långdragen tvist mellan S. och Egypten uppstod juli 1956 i samband med den egyptiske presidenten Nassers förklaring att Suezkanalen förstatligats. Häremot protesterade S. och underströk kanalens karaktär av internationell farled. Okt.— nov. 1956 besatte brittiska och franska trupper Suezkanalområdet under den då pågående israeliskegyptiska konflikten. De brittiska och franska trupperna ersattes senare med en av FN uppsatt internationell s.k. polisstyrka. Någon definitiv uppgörelse mellan S. och Egypten i Suezfrågan och andra aktuella problem i Mellersta östern har f.n. (jan. 1957) ej kommit till stånd. Storbritannien och Irland delades 1922 i Eire (Irländska fristaten) samt Storbritannien och Nordirland. Jfr Storbritannien. Storcirkel, den cirkel, som erhålls, när ett plan, som går genom medelpunkten av en sfär, skär dess yta. En longitudcirkel är en S. Jfr Klot. Store [ståö], eng., tunn gardin som täcker hela fönstret. Storfjärilar, se Fjärilar. Storfors, köping i Värmlands län. 3 958 inv. 1955. Storfurste, en förr inom vissa länder (Ryssland, Siebenbürgen) brukad hög furstetitel. De icke regerande medlemmarna av det ryska kejsarhuset kallades S. Stor-Grekland kallades under forntiden det nuvarande Kalabrien och sedermera hela Syditalien med Sicilien, vilka områden i stor utsträckning koloniserades av greker. Storhertig, titel på regerande furste med rang mellan konung och hertig. Titeln har företrädesvis förekommit i Italien, Tyskland och Österrike. Storhet, se Tal. Storhetsvansinne förekommer vid en del sinnessjukdomar (paralysie générale, schizofreni). Storkartade fåglar, se Vadare. Storkfåglar (Ciconfidae), fågelfamilj, tillhörande vadarnas ordning. S. är stora vadare med kraftig, kägellik, rak näbb. Vita storken (Cico'nia alba) är vit utom på vingarna, som delvis är svarta. Näbb och ben är röda, Den finns numera i Skåne och Halland. Fridlyst flyttfågel. Storlien, järnvägsstation på jämtländska tvärbanan, v. om Östersund. Gränsstation mot Norge. Högfjällspensionat och turiststation. Storlom, se Lommar. Storm, vind, vars styrka i Beauforts vindskala anges med siffran 10 = 20—30 m per sek. Stormakt. Som stormakter räknades före 2:a världskriget USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike, Tyskland, Italien och Japan. Numera räknas ej Italien, Tyskland och Japan som S. men däremot Kina. Stormarnas udde, se Goda Hoppsudden. Stormavdelning, se SA. Stormfågelsläktet (ProcellaTia) tillhör familj stormfåglar och utmärks av avrundad stjärt och näbb av huvudets längd. Stormfågeln (P. gla-cialis) förekommer i polartrakterna. Den är ovan gråblå, under vit. Stormfåglar (Procellari'idae), en fågelfamilj, som har i spetsen böjd övernäbb, förkrympt baktå och främre tårna förbundna med simhud. De lever på Stormfågel. havet oftast långt från kusterna. Hit hör albatross, stormfågelsläktet, stormsvalor och liresläktet. Stormhattsläktet (Aconiffum), växtsläkte hörande till familj Ranunculaceae. S. omfattar fleråriga örter, som har handdelade blad och hjälmformade blommor. Flera arter odlas som prydnadsväxter. Jfr Akonitin. Stormklockan, veckotidning, grundad 1908 i Stockholm, organ för Socialdemokratiska ungdomsförbundet. Sedan sprängningen av den svenska socialdemokratin ägde rum 1917 har S. varit organ först för det vänstersocialistiska ungdomsförbundet och sedan för Sveriges kommunistiska ungdomsförbund. Sto'rmo'gul, se Stora Mogul. Storm Petersen, Robert, 1882—1949, dansk konstnär, som blev berömd särskilt genom sina skämtteckningar. Stormsvalesläktet (Thalassidroma) tillhör familjen stormfåglar. S. har näbben kortare än huvudet. Lilla stormsvalan (T. pelag'ica) förekommer i Nordsjön. Den är svartbrun till färgen med ljusare undersida och är en utmärkt flygare. Vid storm ser man den flyga tätt efter vågkammarna, som om den sprang på vattenytan. Stormuftin av Jerusalem (egentligen muftin* av Jerusalem), arabernas företrädare i staden. Egentligen en muhammedansk ämbetsman, som har att avge utlåtanden i teologiska och rättsliga frågor. Stormvarningar utsänds från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och sprids framför allt i radio. De uppläses i samband med väderleksrapporten. S. meddelas också genom särskilda signaler från stormvarningsstationer. Stormästare, vanlig titel på den förnämste i en orden. Storröding, se Laxsläktet. Storsjön, namn på åtskilliga svenska sjöar, bland vilka må nämnas: — 1. Sjö i mell. Jämtland, belägen i det bördiga silurområdet, 456 km2. Avflyter genom Indalsälven. — 2. Sjö i mell. Gästrikland, 74 km2. Avflyter genom Gavleån. — 3. Sjö i Härjedalens fjällområde, genomflyts av Ljungan. Storskarv, se Skarvsläktet. Storskrake, se Skrakar. Storspigg, se Spiggsläktet. Storspov, se Spovsläktet. Storstrejk har förekommit i Sverige 1902 (15— 17 maj) och 1909 (4 aug.—4 sept.). Jfr Strejk. Storsäl, se Sälar. Stortarm, grovtarm el. tjocktarm, se Tarmkanal. Storting, se Norge. Stortrapp, se Trappfåglar. Storuman. — 1. Sjö i s. Lappland. 163 km2. Genomflyts av Ume älv. Dess nedre ände tangeras av Inlandsbanan vid stationen Storuman (S. 2). — 2.