n33 ämnet i rävkakor, dvs frön från Strych'nosarter, vilka förekommer i Ostindien och Sydamerika. S. bildar lättlösliga och färglösa kristaller. Det har skarpt bitter smak och orsakar redan i liten mängd vid intagning krampanfall, vilka kan föra till död. S. används i ytterligt små doser i medicinen. Strykning, ett horisontellt avskuret, lutande berg-artslagers riktning el., med andra ord, riktningen av en horisontell linje, dragen på ytan av ett lutande lager. Med s t u p n i n g (geol. term) el. sidostupning (gruvterm) menas lutningen av en linje på lagrets yta, dragen vinkelrätt mot strykningslinjen. Strykningen anges genom väderstrecket, t.ex. NV—SO, N10°O—S10°V; stupningen genom avvikelsen från horisontalplanet i grader, t.ex. 20°, 35°, 70°, el. mera obestämt med uttrycken flack, brant, lodrät. Strypsjuka, se Strupsjuka. Stråbrand, se Brandsvampar. Stråke, en smal trästav, vars ena ände är nedböjd och vid vars andra ände är fästad en eben-holtskloss (frosch) med tagelstrån spända mellan de båda ändarna. S. stryks mot strängarna på ett musikaliskt instrument för att frambringa tonen. Den anses härstamma från Indien och infördes genom araberna till västerlandet. Stråkinstrument, gemensam benämning på de instrument, som spelas med stråke, varibland särskilt märks violinen, altfiolen, violoncellen och kontrabasen. S. härstammar från österlandet el. möjligen från n. Europa. Troligen har S. uppfunnits på flera ställen oberoende av varandra. Stråkkvartett, ensemble av två violiner, en altfiol och en violoncell; tonstycke för sådan ensemble. Strålben, ett av de långa benen i underarmen, som går från armbågen till handloven på tumsidan. Strålblommor, se Compositae. Strålkroppen el. cilia'rkroppen, ciliarmuskeln, ringformig förtjockning, där åderhinnan i ögat övergår i iris. S. innehåller glatt muskulatur som reglerar ögats ackommodation. Strålning. Man skiljer mellan S., som uppkommer därigenom, att små partiklar utslungas från den kropp, som ger upphov till S., och på sådan S., som är av vågrörelsenatur. Till den förra gruppen av S. hör katodstrålar och Ø-strålar, som består av negativt laddade partiklar, samt a-strålar och kanalstrålar, som består av positivt laddade partiklar. Av vågrörelsenatur är radiovågor och de hertzska strålarna, som t.ex. används inom den trådlösa telegrafin, vanliga värme- och ljusstrålar samt röntgenstrålar och T-strålar. Skillnaden mellan dessa sista former av S. ligger uteslutande i våglängden. Radiovågorna (lång- och kortvåg) och därefter de hertzska strålarna har sålunda större våglängd än värmestrålarna (de ultraröda strålarna), dessa i sin tur större våglängd än de vanliga ljusstrålarna. Än mindre våglängd har de ultravioletta strålarna. Den minsta våglängden har slutligen röntgen- och y-strålarna. Se översikt sid. 1134. Strålningstryck, ett tryck, som ljus och annan strålning utövar på föremål. S. kan påvisas i lufttomt rum på mycket små partiklar, som i förhållande till sin massa har mycket stor yta. Jfr Pan-spermihypotesen. Strålsten, en av blekt gröna till grönsvarta, fina kristallnålar bestående utbildningsform av horn-blände. S. förekommer ofta såsom sprickfyllnader i våra gruvor. Strålsvamp (Actinomyces), en om mögelsvamparna påminnande svamp, som förekommer i små kolonier, vilka under mikroskop visar ett stråligt utseende. Den orsakar inflammation med förhårdnader och variga insmältningar. S. angriper människor och kreatur. Svampen växer också på grässtrån och sädesax, varför vanan att suga på dylika i enstaka fall kan bli ödesdiger. Behandlingen är Str kirurgisk (även röntgenbehandling används). På senare tid har man med framgång behandlat S. med sulfonamidpreparat. Stråssa gruvfält, järnmalmsfält i Ramsbergs socken, Örebro län. Ägs av Trafik AB Grängesberg-Oxelösund. Strååt, Hans, f. 1917, skådespelare, som under 1950-t. fram till 1956 tillhörde Uppsala stadsteaters främsta krafter. Sträckbänk, pinoredskap, varmed vid tortyr offrets kropp utsträcks. Sträckfåglar kallas fåglar, vilka företar regelbundna flyttningar inom ett mera begränsat område. S. är i Sverige hämplingar, siskor, hackspettar m.fl. Sträckgräshoppa, se Gräshoppor. Sträng, Gunnar, f. 1906, socialdemokratisk politiker, ordförande i Lantarbetareförbundet 1939. Konsultativt statsråd 1945—47, folkhushållnings-minister 1947*—okt. 1948, jordbruksminister 1948 —51, socialminister 1951—55 och från sept. 1955 finansminister. Sträng. Ljudet i pianon, fioler, gitarrer och många andra musikinstrument får man därigenom, att en el. flera S. bringas att svänga. Svängnings-talet för grundtonen, den lägsta ton, som en svängande S. ger, är direkt proportionellt mot kvadratroten ur S:s spänning men omvänt proportionellt mot S:s längd och dess diameter samt mot kvadratroten ur dess specifika vikt. Grundtonen ger S., då den i sin helhet svänger, så att endast dess ändpunkter är i vila. Den kan emellertid även dela upp sig i flera sins emellan lika stora svängande partier, så att förutom ändpunkterna även en, två, tre osv andra punkter på S. är i vila (är noder*). Härvid uppkommer toner, som kallas övertoner. Dessas svängningstal är jämna multiplar av grundtonens. Av övertonerna, som kan förekomma samtidigt med grundtonen, erhåller de olika musikinstrumenten sin specifika karaktär. Strängbetong, betong armerad med tunna ståltrådar, vilka under betonggjutningen hålls spända. Sedan betongen hårdnat lossas trådarna, som då på grund av sin elasticitet drar ihop sig och något sammantrycker betongen i längdriktningen. Den blir härigenom elastisk och sprickbildningar undviks. StränggalvanomeTer, mycket känslig galvanome-ter, som används till fotografisk registrering av svaga strömmar. S. har uppfunnits av nobelpristagaren Einthoven. Stränginstrument. Till S. hör såväl stråkinstrument* som knäppinstrument (harpa, gitarr, man-dolin osv) samt piano. Strängnäs, stad vid Mälaren, n. Södermanland. 7 915 inv. 1956. Biskopssäte för Strängnäs stift. Flera riksmöten har hållits i S. Strängnäs stift omfattar Södermanland och Närke. 428 039 inv. 1955. Strävbåge, ett valv, som för över till en strävpelare. S. förekommer särskilt i gotiken. Strävpelare, en i vinkel mot en mur placerad pelare, avsedd att utgöra stöd för muren. Ströget, gata från Kongens Nytorv till Raadhus-pladsen i Köpenhamn (Östergade). S. är mycket trafikerat. Ström. — 1. O. Fredrik S., 1880—1948, politiker och journalist. S. spelade en tid en framträdande roll inom det socialdemokratiska partiet. 1916 utträdde emellertid S. ur detta och blev sedan en av grundarna av det vänstersocialistiska partiet. S. förblev ansluten till detta parti då det anslöt sig till kommunismen 1921. Senare anslöt han sig till det 1924 bildade självständiga kommunistiska partiet och ingick 1926 med detta i socialdemokratiska partiet. S. tillhörde första kammaren 1916—21 och från 1930. 1919—24 var han konsul för Sovjetryssland,