Str Stringens', följdriktighet. — Stringent', övertygande, bindande. Stripa, järnmalmsfält i Örebro län. En i maj 1925 där utbruten strejk gav anledning till konflikter rörande tolkningen av de direktiv, som riksdagen fastställt för arbetslöshetsunderstöden. Då riksdagens majoritet intog en annan ställning än den sittande socialdemokratiska regeringen, avgick denna (juni 1926). Stritar (Homop'tera) kallas en grupp insekter. De lever av växtsafter. Hos sångstritar (Cicadi-dae) är hannen utrustad med ett ljudverktyg. Den sjuttonåriga cikadan (Cica'da septen'de-cim) från Nordamerika är bekant på grund av att larven, som lever på rötter i jorden, behöver 17 år för sin fullständiga utveckling. Till småstritar-n a (Cicadellidae) hör spottstriten (Aphro-phora spumaria), vars larv ligger omsluten av en spottlik vätska, ”grodspott, ormspott”, som om sommaren ofta anträffas på ängsväxter. Strix, en illustrerad skämttidning, som grundades 1897 och redigerades av Albert Engström till 1924, då den sammanslogs med Söndagsnisse till tidningen Söndagsnisse-Strix. Strof, en grupp versrader, som bildar ett rytmiskt helt. Den fyrradiga S. är den vanligaste formen. Strofanti'n, ett ämne, som erhålls från Strophan-thusarter, vilka förekommer i tropiska trakter av Afrika och Asien. S. används som upplivande medel vid hjärtsvaghet. Stroheim, Erich v., f. 1885 i Österrike. Skådespelare och filmregissör, verksam framför allt i USA och Frankrike. En av filmens största och säregnaste begåvningar. Strom'boli, ö bland de Lipariska öarna, Italien, belägen n. om Sicilien. Har en ständigt verksam vulkan, vilken når 926 m ö.h. Stron'tium, med kalcium och barium besläktad, sällsynt jordmetall. Kem. tecken Sr. Atomnummer 38. Specifik vikt 2,60. Atomvikt 87,63. S.-nitrat [Sr(NO3)2] används i fyrverkerikonsten för att åstadkomma röd eld. Strophan'thus, växtsläkte tillhörande familj Apo-cyna'ceae med ett 40-tal arter låga träd och klättrande buskar, av vilka flertalet hör hemma i tropiska Afrika. Fröna av S. kombé och S. his'pidus innehåller strofanti'n*, vilket används vid hjärtsjukdomar. Struensee [stro'ense], J. F., 1737—72, dansk statsman. S., som till yrket var läkare, omfattade ivrigt de encyklopedistiska lärorna. 1768 blev han livmedikus hos Kristian VII och f.å. statsråd. Han vann ett oinskränkt inflytande över den sinnessvage konungen och blev snart drottningens (Karolina Matildas) älskare. Efter att 1771 ha utnämnts till geheimekabinettsminister regerade han enväldigt Danmark till 1772, då S., som blivit allmänt impopulär, störtades genom en av änkedrottningen ledd sammansvärjning, häktades och avrättades. S. hade under sin regeringstid hunnit genomföra ett flertal reformer i frisinnad anda. Stru'er, stad vid Limfjorden, Jylland, Danmark. 6 800 inv. God hamn. Från Oddesund, n. om staden, leder en ångfärja över Limfjorden. Struktu'r, inre byggnad. Inom geologin betecknar S. en bergarts av de i densamma ingående mineralkornens form, storlek och anordning bestämda utseende. Exempel på S. är: grovkornig, finkornig, medelkornig, porfyrisk, skiffrig, stänglig, band- och fluida'1- (el. flyt-) struktur, katakla's- (el. kross-) struktur, klastisk och kristallinisk struktur. — Ibland används termen textu'r ungefär i samma betydelse som S. Struktu'rformel, konstitutionsformel, se Kemiska tecken och formler. Struma [stro'-], flod på Balkanhalvön, Upprin 1132 ner i Bulgarien, sv. om Sofia och utfaller i Egeiska havet. 330 km lång. Stni'ma, förstoring av sköldkörteln, i vanliga fall av tämligen oskyldig art. Jfr Basedows sjukdom. Vanlig S. kan genom tryck på mat- och luftstrupe någon gång orsaka besvär. Orsaken till S. är outredd. Möjligen spelar en del ämnen i dricksvattnet en viss roll. Härför talar, att S. särskilt förekommer i begränsade områden, i Sverige t.ex. i Falu-trakten. Nyare undersökningar tyder på att avrinningen är av betydelse. Ett konstitutionellt moment spelar möjligen också in. Härför talar bl.a., att kvinnor angrips betydligt oftare än män. Behandlingen är kirurgisk; även jodmedicin används. Strumpebandsorden el. S:t Georgsorden, Englands förnämsta orden, stiftad omkr. 1350. Strupsjuka, en halsinflammation, som orsakar svårighet att andas på grund av förträngning av luftväggarna i strupe och svalg. Inflammationens orsak är vanligen (ej alltid) difteri. Struts. Strutsfåglar (Rati'tae) omfattar fåglar, vilka saknar flygförmåga men i stället springer snabbt. De saknar bröstbenskam och har förkrympta vingar. Benen är kraftigt utvecklade och har 2—4 starka tår. Till S. hör egentliga strutsar (Stru-thio'nidae), som omfattar ett släkte med sex arter i Afrika och Asien. De har ofantligt stora ägg (längd 15 cm). Plymerna är mycket värdefulla. Amerikanska strutsar (Rhe'idae) omfattar tre sydamerikanska arter, bl.a. n a n d u el. pampasstrutsen (Rhea americana), vars längsta fjädrar även kan användas till prydnader. Till S. hör även kasuarer och k i v i. — S. lever av frön och gräs. Särskilt i Sydafrika bedriver man strutsavel på särskilda farmer. 1911—16 gjorde man försök med strutsavel i Råsunda. Stryj, stad i Ukraina, SSSR, vid en biflod av samma namn till Dnestr. 31 000 inv. Tändsticks-, järn- och trävaruindustri. Strykfåglar kallas fåglar, vilka stryker vida omkring, sökande efter föda, i motsats till stannfåglar, vilka håller sig till en mera begränsad trakt, och flyttfåglar, som till vintern från våra trakter flyttar söderut. Strykni'n är en växtbas, som är det verksamma