Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Succession ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Suc
Succession [sucksesjo'n], efterträdande, inträde i
annan persons rättsförhållande; tronföljd. Jfr även
Arvförening.
Successionsordning [sucksesjo'ns-], grundlag, som
bestämmer tronföljden.
Successfv [sucks-], på varandra följande i en viss
ordning.
Successi'vbildning vid aktiebolags bildande
innebär att stiftarna endast tecknar en del av aktierna
och utbjuder de övriga till allmänheten. Motsatsen
är simulta'nbildning, varvid stiftarna
tecknar samtliga aktier.
Suchomlinov [suchåmli'nåff], V. A., 1848—1926,
rysk militär, blev krigsminister 1909. S. tillhörde
det panslavistiska krigspartiet. Vid l:a världskrigets
utbrott underlät han att efterkomma tsarens
befallning om mobiliseringsorderns återkallande, ehuru
han lät tsaren tro, att han lytt denna order. I själva
verket lät han mobiliseringen fortgå och hoppades
att tsaren skulle ge en ny mobiliseringsorder, vilket
även skedde. Efter de ryska motgångarna 1915
måste S. avgå och dömdes 1917 till livstids fängelse
för högförräderi.
Suclftelen, J. P. van, 1751—1836, rysk general
och diplomat. S. utmärkte sig i Katarina II:s tjänst
och deltog senare med skicklighet i finska kriget,
under vilket han bl.a. ledde förhandlingarna om
Sveaborgs kapitulation. Under flera år var han
sedan rysk ambassadör i Stockholm.
Suckarnas bro.
Suckarnas bro, en berömd bro från Dogepalatset
till fängelset i Venedig. S. är en täckt bro, som går
högt över en kanal. Den uppfördes omkr. 1600 av
Contino.
Sucka't el. cedra't, kanderade, gröna citronskal;
används i bakverk.
Sucksdorff, Arne, f. 1917, fotograf och
filmregissör, känd för sina kortfilmer med utomordentliga
natur- och djurbilder.
Suckulen'ter, beteckning för köttiga växter. Man
skiljer på stamsuckulenter, t.ex. kaktusväxter, och
bladsuckulenter, t.ex. Sedum-arter.
II40
Sucre [so'kre], Bolivias nominella huvudstad.
40 128 inv. 1950. Säte för högsta domstolen och
ärkebiskopen. (Regeringen har sitt säte i La Paz.)
Sudabukten, en bukt på nordkusten av Kreta.
Suda'n, i vidsträckt bemärkelse den del av Afrika,
som sträcker sig från Etiopiens högland i ö. till
Atlanten i v., begränsad i n. av Sahara, i s. av
Övre Guinea och Kongobäckenets vattendelare. Det
inre av S. består av vidsträckta högslätter, där
klimatet är ett av de hetaste på jorden. Högslätterna
utgörs i n. av torra stäpper; i s. blir gräsväxten
yppigare. En övergång sker genom en parkartad
trädvegetation till skogsområdena längre s. ut.
Befolkningen utgörs huvudsakligen av negrer av olika
stammar, vilka idkar jordbruk och boskapsskötsel.
Bomullsodling har i samband med storartade
bevatt-ningsanordningar på senare år börjat i stor skala.
I politiskt hänseende har S. varit delat mellan
Storbritannien och Frankrike. Till Storbritannien (och
Egypten) hörde ö. delarna (Anglo-Egyptiska S.);
till Storbritannien hör alltjämt Nigeria och
Guldkusten i s., till Frankrike de v. delarna (Franska
Ekvatorial- o. Västafrika). S. i inskränkt
bemärkelse och det område man vanligen avser med S.
utgörs av förutvarande Anglo-Egyptiska S.
2,5 milj, km2, ca 8,3 milj. inv. (1953),
huvudsakligen araber och negrer. Huvudstad: Kartum. — På
1880-t. utbröt ett hotande uppror, som leddes av
Muhammed Ahmed (Madin). Sedan detta kuvats,
övertog Storbritannien och Egypten gemensamt
styrelsen. I synnerhet från hösten 1951 förelåg
meningsskiljaktigheter mellan Storbritannien och
Egypten rörande den grad av självstyrelse som S.
skulle tillerkännas och rörande landets
administration. I febr. 1953 enades man emellertid om sätt och
tidsschema för S:s erhållande av självstyrelse. Till
att börja med valdes ett inhemskt parlament, vilket
utsåg en sudanesisk regering. De utländska
ämbetsmännen (huvudsakligen britter) ersattes med
inhemska krafter. I aug. 1955 förklarade S:s
parlament med stor majoritet, att tidpunkten nu var inne
att avgöra frågan om landets framtida ställning,
dvs om det skulle vara en fullt självständig stat el.
genom union anslutet till Egypten el. tillhöra
brittiska samväldet. En konstituerande församling skulle
väljas för att avgöra detta och skulle därefter ge S.
en ny författning. Valen skulle i enlighet med den
ursprungliga planen övervakas av en internationell
kommission med medlemmar från Indien och
Pakistan, Jugoslavien, Norge, Sverige, Schweiz och
Tjeckoslovakien. S:s regering skickade ut
inbjudningar men under tiden utbröt ett uppror i s. delen
av landet. Engelsmännen hade under den tid de
styrt S. vinnlagt sig om att skydda de primitiva
sy dsudaneserna; upproret var en följd av att de
brittiska ämbetsmännen ersatts med nordsudanesiska
sådana. Under dessa omständigheter kunde
allmänna val ej hållas. Kartumregeringen föreslog då, att
det parlament som redan fanns skulle besluta om
landets ställning. Någon kontrollkommission skulle
under sådana förhållanden ej behövas. Förslaget
godkändes av S:s parlament. Egypten som alltjämt
eftersträvade hegemoni över S. försökte trots detta
att ordna nyval och sände ut inbjudningar till en
kontrollkommission. Då denna åtgärd väckte
irritation ändrade emellertid Egypten taktik och sände ut
inbjudningar gemensamt med England. Någon
kontrollkommission kom emellertid ej till stånd. Senare
proklamerade S:s parlament S. som en självständig
stat fr.o.m. 1/1 1956. Oron i landet har emellertid
fortsatt, framför allt i bomullsdistrikten i s. delen,
där svåra kravaller vid flera tillfällen utbröt under
1956. Dessa nedslogs hänsynslöst av myndigheterna.
Sudermann [so'-], H., 1857—1928, tysk
författare. S:s teaterpjäser (Ära, Hemmet,
Mori-turi) är originella och kännetecknas av en livfull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1166.html