ii39 Stödjevävnad, sammanfattande beteckning på bindväv, brosk och ben. Stökiometri', del av kemin, som behandlar frågan om de förhållanden, i vilka grundämnena ingår i de kemiska föreningarna. Stöld, rättsstridigt tillägnande av annans egendom. Jfr Snatteri. Stör, se Störfiskar. Störböna (Phase'olus vulga'ris var. commu'nis), en slingrande ört, som allm. odlas. De omogna baljorna kallas turska bönor, skärbönor, haricots verts, om de är gröna, vaxbönor, om de är gula. De mogna fröna är bruna, svarta el. vita. S. härstammar från Sydamerika. Störfiskar (Acipenser'idae) har kroppen belagd med fem rader bensköldar. Nosen är kägelformigt utdragen. Till störsläktet (Acipen'ser) hör bl.a. följande arter. Stören (A. sturio) når 6 m längd. Den finns i Atlanten, Svarta havet, Medelhavet, Nord- och Östersjön. Sterletten (A. ruthenus) är mindre (1 m). S. finns i Svarta och Kaspiska haven samt i därstädes mynnande floder, särskilt Volga. Av störfiskens rom bereds kaviar; av sim-blåsan husbloss. Köttet är gott. Största störfisket äger rum i Ryssland. Stöss/el, A. M., 1848—1915, rysk general. Under rysk-japanska kriget 1904—05 försvarade S. med stor uthållighet fästningen Port Arthur men kapitulerade slutligen. S. ställdes senare inför krigsrätt med anledning av fästningens uppgivande och dömdes till fängelse och förlust av sin militära rang. Stötljud, se Explosiva ljud. Stötsida, beteckning för den mot en glaciärs el. landismassas rörelseriktning vända delen av en berghäll el. bergskulle. S. har i motsats till läsidan, som är skrovlig och ojämn, en mera slät, ofta välvd yta, som sluttar mot isens rörelseriktning och är glattslipad samt försedd med glacia'lrefflor. Stövare, se Hundraser. Stövlett, kortskaftad stövel för damer. Suakin, stad i Sudan, belägen på en korallö vid Röda havet. Omkr. 5 000 inv. Afrikas viktigaste hamnstad vid Röda havet. Export av elfenben, gummi, tobak, bomull m.m. Sub, lat., under; i sammansättningar ofta med betydelsen närliggande, nästan, svagt (subalpin, sub akut). Subaltern', underordnad. Subalternofficerare är den sammanfattande beteckningen för officerare av lägre grad än kapten. SubantarkTis, havsområdet närmast kring Antarktis. Sub'borea'Itid, ett skede efter istiden, som utmärktes av torrt och varmt klimat. S. sammanfaller ungefär med Sveriges bronsålder. Suber, Margareta, f. 1892, författarinna. S. har skrivit dels psykologiskt avslöjande romaner dels reseskildringar från Italien och Nordafrika. Subito [so'-], it., mus., hastigt. Subjekt. — 1. Filosofisk term, avser det verkliga underlaget för en egenskap, det som är bärare av egenskapen. S. används speciellt om ett tänkande och handlande väsen, antingen en mänsklig personlighet el. om ett antaget högsta väsen. — 2. Språkv. Den satsdel, varom något (en handling, ett tillstånd etc.) utsägs (gossen rider). Subjektfv, som grundas på rent personlig uppfattning, personlig, ensidig. Motsats: objektiv. Subjektivism, den åsikt, som anser, att allt hänför sig till ett subjekt. Den etiska S. anser exempelvis, att alla handlingar hänför sig till den enskilde individens lycka. Den kunskapsteoretiska S. gör gällande, att all kunskap är beroende av subjektets verksamhet och tankemekanism. I vanligt språkbruk betecknar S. benägenheten att se allting Suc ur personlig synvinkel och att hänföra allt till egna intressen. Subli'm, upphöjt skön, av övermänskliga mått, himmelsk. Sublima't, se Kvicksilver. Sublime'ring, ett ämnes övergång direkt från fast form till gas el. från gas till fast form. Exempei pu ett ämne, som sublimerar, är jod. Upphettas jodkristaller bildas nämligen violetta ångor, som vid avkylning ånyo förtätas till fasta jodkristaller. — Inom psykologin betecknar S. sexuella och andra drifters överföring till olika slag av andlig verksamhet. Submari'n, hörande till havsbottnen. Subordination, underordnande; krigslydnad. — Sub or din e' r a, underordna, vara underordnad. Subotica [sobb'åtitsa] (ty. namnet Maria Tere-siopel), stad i n. Jugoslavien. 115 402 inv. 1953. SuboxFd, se Oxid. Subrett', lustig flickroll, speciellt en näpet odygdig kammarjungfruroll; skådespelerska, som utför sådan roll. Sub ro'sa, lat., ”under rosen”; i förtroende, i hemlighet. Under antiken var rosen symbol för tystnaden. Subsi'dier, penningunderstöd, som en stat erhåller av en annan. Subsidiä'r, understödjande; i andra hand inträdande, hjälp-. Subskribe'ra, på förhand förbinda sig att köpa t.ex. ett arbete, som utkommer häftesvis, aktier, som skall utsläppas o.d. Substans', ämne; inom filosofin sammanfattande beteckning för något, som antas ligga bakom tingens egenskaper. Sub'stantiv, Nomen substantivum, huvudord, sakord, t.ex. häst, tanke. Substitue'ra, sätta i stället för, ersätta. — Substitut, ersättning; ibland ställföreträdare. Substitution, ersänanue, uioytande; inom matematiken beteckning för varje operation, genom vilken t.ex. i en ekvation en storhet ersätts med en annan. Vid lösning av ett ekvationssystem med t.ex. två obekanta uttrycks med tillhjälp av en av ekvationerna den ena av de obekanta i den andra, varefter det på detta sätt erhållna uttrycket substitueras i den andra ekvationen, som därigenom övergår till en ekvation med en obekant. Substra't, underlag, grundval, det som ligger till grund för något. Subsumme'ra, sammanfatta under något, üän-föra en grupp företeelser e.d. till en mera omfattande grupp. Subti'l, fin, tunn, hårfin, skarpsinnig, spetsfundig. — Sub t ili te't, finhet, tunnhet, spetsfundighet. Subtrahend', se Subtraktion. Subtrahe'ra, dra ett tal från ett annat. Jfr följande. Subtraktion, ett av de fyra enkla räknesätten. Subtraktionstecknet, minus (—■), anger, att det tal, som står före tecknet, skall minskas med det, som står efter tecknet. Det tal, som står före minustecknet, benämns minuend, det tal, som står efter tecknet, subtrahend. Resultatet kallas rest. Subtro'pisk, hänförande sig till området som gränsar till det tropiska bältet kring ekvatorn. Subway [sabb'o-ej], eng., underjordisk bana inom en stad. Subvene'ra, bistå, undsätta. — Subvention, bistånd, bidrag, understöd, bemedling. — S u b-v e n t i o n e' r a d, åtnjutande statsunderstöd. Succé [-kse'], fr. succés [syksä'], framgång, bifall. — Succés p y r a m i d a 1', fr., glänsande framgång, stormande bifall.