"45 rika. Vid S. söker man balansera på en bräda, som dras fram på vattenytan av exempelvis en motorbåt el. som förs fram av en vågkam. Surina'm el. Nederländska Guayana, holländsk koloni på Sydamerikas n. kust. 143 000 km2. 238 000 inv. 1952, varav 22 000 buschnegrer och 3 700 indianer. Huvudstad Paramaribo, 86 000 inv. S. åtnjuter full autonomi. Produktion: ris, kaffe, kokosnötter, sydfrukter, bauxit, trävaror. Surkål bereds av jäst vitkål och används till kötträtter, soppor etc. Surmjölk, se Mjölksyra och Yoghurt. Surporte [syrpårt'], fr., ”över dörren”, beteckning på inramat parti över en dörr, vanligen försett med reliefer. Förekommer i barock- och rokokostil. Surprfs el. syrpris, överraskning. Sur reaktion, se Reaktion. Surrealism, en konstriktning, som strävar att ge uttryck åt det undermedvetna själslivet, aktualiserad av den psykoanalytiska forskningen (Freud). Inom måleriet och skulpturen har S. framförallt gestaltats som en överraskande sammanställning av verklighetstrogna detaljer till en öververklig helhet. Bland utländska målare, som företräder S., märks Max Ernst, Salvador Dali och De Chiricho, bland svenska målare Halmstadsgruppen, bildad 1929 med Stellan Mörner, V. Lorentzon, Erik Olson m.fl. — Inom litteraturen har S. manifesterat sig i bisarra dikter och prosatexter av improviserad karaktär. Riktningens ledare är André Breton. Svenska företrädare för S. är bl.a. Gunnar Ekelöf och Artur Lundkvist. Surrey [sar'i], grevskap i sö. England. 1 963 km2. 1,6 milj. inv. 1951. Södra delen av London ligger i S. Surströmming bereds av strömmning, som färsk får ligga ett dygn i koncentrerad saltlösning, därefter i friskt vatten, varefter den läggs i tunnor och saltas. Tunnan får därefter stå i solen, till dess strömmingen börjat jäsa, varefter tunnan förvaras på skuggig plats inomhus 6 å 7 veckor. Norrländsk specialitet. Sur'sum corda [-kår'da], lat., ”upplyften edra hjärtan”, inledningsorden till en katolsk mässa. Uttrycket används för att framhålla, att man ej lever av bröd allenast. Surt, i de nordiska sagorna en jätte, som bevakade Muspelhem. Surte, industrisamhälle i Nödinge socken i Älvsborgs län, 14 km n. om Göteborg. I S. finns AB Surte glasbruk. 1950 ägde en markförskjutning rum i S., varvid ett 30-tal fastigheter lossnade från grunden och fördes ut mot Göta älv. Surtorn, Berberis*. Susa [so'sa], stad i Piemonte, nv. Italien, vid en biflod till Po. 5 200 inv. Medelpunkten för starka befästningar, avsedda att försvara Mont Cenis-pas-set och angränsande samfärdsleder i Västalperna. Susak [sosj'ak], stad i Jugoslavien vid Quarnero-bukten. Rijeka-Susak (f.d. Fiume*) har Jugoslaviens största hamn och tillsammans 75 112 inv. 1953. Susceptfbel, mottaglig för, känslig. — Suscep-t i b i 1 i t e t, känslighet, retbarhet. Suspekt', misstänkt. Suspende'ra, uppskjuta; för en viss tid avsätta från en tjänst. Suspension, uppskov; ämbetsinnehavares avsättning på viss tid; upphävande. — Uppslamning i vätska av mycket små, fasta partiklar. SuspensFvt veto, rättighet att för viss tid hindra verkställighet av beslut. Suspensoa'r, en pung av tyg, som spänns fast om livet och används att stödja testiklarna vid vissa sjukdomar el. vid sport. Susquehanna [sasko-ihæn’ö], flod i staten Penn Sva sylvania, USA. Utfaller i Chesapeakviken. 750 km lång. Har genom kanaler gjorts segelbar. Sussex [sass'iks], två grevskap i sö. England. East S. omfattar 2 147 km2 med 618 083 inv. 1951. — West S. omfattar 1 626 km2. 318 661 inv. 1951. Suta'n, en fotsid långrock, som bärs av katolska präster. Su'tare, lindare el. skomakare (Tinca vulga'ris) hör till familj karpfiskar (CyprFnidae). S. har små fjäll och en skäggtöm i vardera munvinkeln. Den blir 50 cm lång. S. finns i hela Europa och lever helst i dyigt, stillastående vatten. I Sverige finns den i s. och mell. delen av landet samt i vikar av Östersjön. Köttet är välsmakande. Se bild sid. 369. Sutasch', ett slags snodd som används till brodersöm på uniformer m.m. Sutene'ra, underhålla, understödja, upprätthålla. SutenöT, man, som låter underhålla sig av prostituerad kvinna och uppträder som hennes ”beskyddare”. Suterräng', fr. souterrain, källar-, jordvåning. Sutherland [sath'ölönd], grevskap i n. Skottland vid Atlanten och Nordsjön. 5 253 km2. 13 100 inv. 1954. Högland med talrika sjöar och floder. Huvudstad Dornoch. Sutlej [eng. sat'lidj] el. Satledsch, en av Indus’ källfloder, upprinner i Transhimalaya. Suttner [so'tt-], Bertha von, f. grevinna Kinsky, 1843—1914, österrikisk författarinna och fredsentusiast. Bland S:s arbeten må nämnas tendensromanen Ned med vapnen. S. erhöll Nobels fredspris 1905. Sutu'r, söm; operationsstygn. Vid normal läkning brukar S. borttas efter omkr. en vecka. Suva, huvudstaden på ön Viti Levu, Fidjiöarna. 25 395 inv. 1953, därav 2 299 européer S. är brittisk flottbas. SuvaFki, stad i nö. Polen, vojvodskapet Bialystok, förut huvudstad i ett ryskt guvernement med samma namn. 13 000 inv. 1946. Handelsstad. Suverä'n, oinskränkt, oberoende, självständig; överlägsen; regerande furste, monark, härskare. Suveränite't, en stats självständighet och oavhängighet av andra stater. Suzeränitet, länsherrens rättigheter mot vasaller under feodalväsendet. Numera lydstatsförhållande. SW, internationell förkortning för sydväst (eng. south-west). Svabel el. svabb, ett redskap, som ombord på fartyg används för tvättning av däck m.m. och består av gammalt upptvinnat tågvirke e.d., fäst på ett träskaft. Svagdricka, skattefri maltdryck med en alkohol-halt av högst 1,8 viktprocent och en stamvörtstyrka av 6 %. Svagger, eng. swagger, löst fallande, vid kappa. Svagströmsteknik är den del av elektrotekniken som behandlar galvaniska element, elektriska mätinstrument, ringledningar, telefon- och telegrafapparater o.d. Svalbard, se Spetsbergen. Svalbon, se Kinesiska svalbon. Svalgkatarr kan vara kronisk och orsakas då av vistelse i dålig luft, rökning e.d. S. består i sådana fall i en ökad slemavsöndring samt rodnad av slemhinnan i svalget. Besvären är som regel måttliga. S. behandlas med penslingar och gurglingar med antiseptiska medel. Angående akut S. se Halsfluss. Svalgtonsill, se Tonsiller. Svallkött, dödkött*. Svalor (HirundFnidae), en familj inom tättingarnas ordning. S. har tunn, platt näbb, som är kluven in under ögonen, kluven stjärt och långa spetsiga vingar. De är goda flygare och lever av insekter, som fångas i flykten. Ladusvalan (Hirundo rustica) förekommer allmänt i Sverige liksom hus