Söd Södra Stäket, se Baggensstäket. Södra Vi, municipalsamhälle i Sevede härad, Kalmar län. 1 005 inv. 1955. Sölja, spänne, bestående av en rund, oval el. fyrkantig ram med en kort nål (torn el. torne). Man fäster S. vid ena ändan av en rem, så att den andra med hål försedda remändan kan dras genom ramen och fästas med nålen. Sölvesborg, stad vid Östersjön, sv. Blekinge. 5 831 inv. 1956. Skeppsvarv. Sömngång, somnambulism, kallas den företeelsen, då vissa personer utan att vara vid fullt medvetande kan företa handlingar även av ganska invecklat slag. Man anser S. bero på, att endast vissa komplexer, vissa delar av hjärnan är i verksamhet, medan däremot de till jaget knutna föreställningarna och minnena ej är verksamma. S. beror alltså på en splittring av medvetandet av liknande slag som den, som förekommer vid dröm, vissa hypnotiska tillstånd m.m. Sömnmedel är ämnen, vilka verkar bedövande på nervsystemet. Hit hör kloral, veronal, medinal, luminal m.fl. Sömnsjuka. — 1. En smittosam tropisk sjukdom, som framför allt uppträder i Kongo-området i Afrika. Den orsakas av en liten encellig organism. Smitta överförs av tsetse-flugor. Sjukdomen kännetecknas av feber med fortskridande kraftförfall. Mot slutet inträder utpräglad slöhet. S. för som regel till död. På senare tid behandlas sjukdomen med framgång med germani'n. — 2. En smittosam sjukdom, som efter 1915 spritt sig ut över världen. I Sverige härjade den kraftigast 1920—21. Sedan har den uppträtt i mera enstaka fall. S. påminner i en del avseenden om barnförlamning. Smittämnet angriper vissa partier i hjärnan. Sjukdomen kännetecknas av feber, ögonmuskelförlamningar och stark sömnighet. Någon gång uppträder däremot sömnlöshet och danssjukeliknande rörelser hos den sjuke. Dödligheten har i Sverige utgjort omkr. 10 %. I en del av fallen orsakas kvarstående hjärn-förändringar, så att den sjuke blir invalid. Något effektivt botemedel finns ej. Sömntornstekel, se Gallsteklar. Söndagsbokstav, den bokstav, som infaller på den första söndagen (och följaktligen på alla söndagar) under året, då man betecknar dagarna under ett år, med början från 1 jan., med de ständigt upprepade första sju bokstäverna i alfabetet A, B, C, D, E, F, G. Varje skottår har två S. Söndagsnisse, en 1862 grundad illustrerad skämttidning, 1924 sammanslagen med Strix under namnet Söndagsnisse-Strix. Redaktör för S. var 1901— 43 H. Zetterström. Söndagsskolor. Den första S. upprättades 1780 i Gloucester i England. Exemplet följdes så småningom i många länder. I Sverige började S. inrättas på 1850-t. Sönderborg, stad i Sönderjylland (Nordslesvig), Danmark. 14 000 inv. 1945. S. tillhörde 1864— 1920 Tyska riket och kallades då Sonderburg. Residensstad i Sönderborg amt. God hamn. Historiskt ryktbart slott från 1100-t. Sönderborg amt, danskt amt i Sönderjylland. 441 km2. 47 142 inv. 1950. Städer: Sönderborg (residensstad), Nörborg och Augustenborg. Sönderjylland (Nordslesvig), se Schleswig-Hol-stein. Sörensen, skämtsam beteckning för genomsnitts-dansken. S. framställs som en maklig, godmodig herre i nattmössa. Figuren är hämtad ur en publikation av M. Goldschmidt. Sorlandet, beteckning på s. delen av Norge mellan Risör och Stavanger. Sör-Tröndelags fylke, norskt fylke vid Trond- 1168 heimsfjorden. 18 703 km2. 199 958 inv. 1952. Städer: Trondheim (residensstad) och Röros. Sösdala, municipalsamhälle i Norra Mellby kommun nära Ängelholm, Kristianstads län. 1 300 inv. 1955. Sötblomster, kamomillblommor*. Sötpotatis, bata'ter, erhålls av en från Centralamerika härstammande tropisk slingerväxt (Ipoma'ea bata'tas). Växten har stärkelserika rotknölar (vikt 1—6 kg), vilka används som födoämnen på samma sätt som potatis. Sö'ul el. Seul, jap. Kejo, Sydkoreas huvudstad. 1 446 019 inv. 1949, varav 14 japaner. Handel över hamnstaden Chemulpo. T, den tjugonde bokstaven i vårt alfabet. — Förkortning för trängregemente. — t, internationell förkortning av ton. Ta, kem. tecken för en atom tantal*. Taba'go (el. Tobago), brittisk ö, tillhörande Små Antillerna, Västindien, belägen nö. om republiken Venezuela. 295 km2. 27 161 inv. 1946, negrer och mulatter. Huvudprodukter är gummi, kaffe och kakao. — Administrativt lyder T. under Trinidad. Taberg. — 1. Berg i nv. Småland, s. om Vättern nära Jönköping. Når 342 m ö.h. Består till största delen av en lågprocentig, eruptiv järnmalm, en avart av bergarten hyperit. På grund av malmens halt av titan har dess brytning på senaste tid blivit aktuell. — 2. Järnmalmsfält i Värmland, n. om Filipstad. Tabe/na, lat., marknadsstånd, butik, verkstad; värdshus, vinstuga. Taberna'kel, tält; judiskt gudstjänsttält; altarskåp, sakramentskåp; takhimmel (över ett altare). Ta'bes, se Ryggmärgssjukdomar. Table d’hote [tabldå't], fr., egentl. värdens bord, måltid efter matsedeln till bestämt pris. Tablå. Kung Erik leker på luta. Tablå', tavla, målning; överskådlig, kort framställning; sifferöversikt; avdelning av en akt i en teaterpjäs markerad med ridåfall; levande bild, grupp av kostymerade. Ta'bor. — 1. Bergshöjd i Palestina (”Uppenbarelseberget”), 1 mil s. om Nasaret. Når 562 m ö.h. — 2. Stad i s. Böhmen, Tjeckoslovakien. 25 000 inv. 1942. Staden anlades ursprungligen av ett parti bland husiterna, vilket parti s^d^rmera