1167 Genom hela hans alstring går en ådra av fin ironi, stundom stegrad till orädd satir, med förkärlek vänd mot den konventionella moralens och religionens hyckleri och trångsynthet. S:s förnämsta arbeten är Förvillelser, Martin Bircks ungdom, romanerna Doktor Glas, Den allvarsamma leken, skådespelet Gertrud, novellsamlingarna Historietter, Främlingarna, Den talangfulla draken, Sista boken. Söderbergh, Bengt, f. 1925, författare. S. hör till den yngre författarfalangens mest stilsäkra medlemmar. Söderblom, L. O. J. (Nathan), 1866—1931, ärkebiskop. S. skrev en hel del religionshistoriska och teologiska arbeten och verkade bl.a. för ett enande av de kristna kyrkorna. I detta syfte åvägabragte S. ett ekumeniskt möte i Stockholm med representanter från alla kristna kyrkosamfund utom det romerskkatolska år 1925. S. erhöll Nobels fredspris 1930. Söderby sjukhus el. Stockholms stads tuberkulossjukhus öppnades 1910 och är beläget 1 km från Uttrans station, s. om Stockholm. S. är Sveriges största tuberkulossjukhus. Södergran, Edith, 1892—1923, finländsk författarinna, vars verk haft avgörande betydelse för finländsk och svensk modernistisk diktning. Söderhamn, stad vid en vik av Bottniska viken, sö. Hälsingland. 12 223 inv. 1956. Sågverk, sulfit-och sulfatfabriker samt hyvlerier i staden och dess närhet. Söderhavet, det namn, som gavs Stilla havet av dess förste upptäckare, spanjoren Balboa*. Söderhavsöarna el. Oceanien, sammanfattande namn på en stor mängd ögrupper i v. och mell. delen av Stilla havet. Söderhjelm. — 1. J. V. S., 1859—1931, finländsk vetenskapsman, professor i litteraturhistoria (förut i germansk och romersk filologi). S. har utvecklat ett omfattande filosofiskt och litteraturhistoriskt författarskap och även verkat som politiker (envoyé i Stockholm 1919—29). — 2. Alma S., 1870—1949, historiker, författarinna. 1927—37 professor i allmän historia vid Åbo akademi. S. har i ett par arbeten behandlat den franska revolutionens historia samt utgivit en del romaner av mera omstritt värde. Söderholm, Margit, f. 1905, författarinna till en rad populära underhållningsromaner. Söderköping, stad vid Göta kanal på en ö i Slätbaken. 5 452 inv. 1956. Brunnsort. Ö. om staden ligger Stegeborg, vacker slottsruin. Söderlund. — 1. Ernst S., f. 1903, professor i ekonomisk historia vid Stockholms högskola. — 2. Gustaf S., f. 1890, jurist, chef för Svenska arbetsgivareföreningen 1931—41, ordförande i industrikommissionen 1939—43, verkställande direktör i Skandinaviska banken 1946. Södermalm, se Stockholm. Söderman, J. A., 1832—76, tonsättare, 1860 kormästare vid Kungl. operan. S. skrev musik till en hel del skådespel, bl.a. Bröllopet på Ulvåsa (Bröllopsmarschen), kvartetter (Ett bondbröllop, Klang min vackra bjällra) samt ballader för solo och orkester (Die Wallfahrt nach Kevlaar, Hjärtesorg). Han använde sig i stor utsträckning av folkliga motiv. S:s tonsättningar utmärker sig för originalitet och fantasi. S. räknas till de främsta av Sveriges tonsättare. Södermanland, Sörmland, landskap i Svealand. 8 293 km2, varav omkr. 650 km2 upptas av vatten; 733 668 inv. 1955. N. gränsen går genom Stockholm och längs Mälaren, vars s. del faller inom landskapet. I v. omfattar S. ö. hälften av Hjälmaren, i sv. är Östergötland och i ö. Östersjön gräns. S. är en av förkastningar och spricklinjer sönderskuren urbergs Söd platå, vars högsta partier når omkr. 100 m ö.h. Topografiskt gör sig i synnerhet de stora öst-västliga förkastningarna, som stryker ända från Stockholms yttre skärgård in i Närke, märkbara genom mot n. stupande bergbranter (t.ex. Södra bergen i Stockholm och deras fortsättning inåt Mälaren). Talrika i nv.-sö. gående spricklinjer sätter sin prägel på det inre av landskapet; i Södertörn och utanför liggande skärgård bestäms de topografiska dragen däremot i främsta rummet av berglagrens stryk-ningsriktningar. Berggrunden, som i stor utsträckning är blottad i höjder och branter, utgörs mest av gnejser och graniter, de förra här och var med inlagringar av marmor. Dalbottnar och slätter är upptagna av leror, som jämte torvmarker i stor utsträckning är utnyttjade för odlingar. Moränmark och rullstensåsar är övervägande skogbeväxta. De största sjöarna är, utom Hjälmaren och Mälaren, som endast delvis faller inom landskapet, Båven och Yngaren, som båda tillhör Nyköpings vattenområde. Genom sin omväxlande terräng med bergshöjder och branter, odlade fält och dalgångar, med ett rikligt inslag av sjöar, vartill kommer en i allmänhet tilltalande bebyggelse, är Sörmland att räkna bland de vackraste landskapen i vårt land. Av hela landarealen är 29 % odlad mark, 64 % skogbärande, resten mossar, kalt berg och ängsmark. Huvudnäring är jordbruk, men även industrin, lokaliserad till flera centra (Stockholm, Södertälje, Nyköping, Eskilstuna, Katrineholm, Oxelösund m.fl.), spelar en mycket betydande roll. S. faller med Södertörn och öknebo härad inom Stockholms län, för övrigt, med undantag för några socknar längst i nv.. som förts till Västmanlands län, tillhör landskapet Södermanlands län. Södermanlands län omfattar landskapet Södermanland utom Södertörn och Öknebo härad samt nv. Rekarne. 6 823 km2, därav 574 km2 vatten. 219 501 inv. 1955. Huvudnäring är åkerbruk (med mejerihantering). Av sädesslagen odlas mest havre, därnäst råg. Odlingen av foderrotfrukter är bety-dande. Industrin omfattar främst metallindustri (Eskilstuna). Städer: Nyköping (residensstad), Trosa, Mariefred, Strängnäs, Torshälla, Eskilstuna, Katrineholm, Oxelösund och Flen. Söder om landsvägen, området s. om landsvägen Malmö—Ystad. Södersken, se Norrsken. Söderslätt, den bördiga slättbygden i s. Skåne. Söderström, se Stockholm. Södertälje, stad vid en vik av Mälaren, nö. Södermanland. 28 646 inv. 1956. Livlig industri (Svenska maskinverken — järnvägsvagnar m.m. —, AB Scania Vabis — automobiler och motorer m.m.). Var under den äldre medeltiden, innan Stockholm grundades, en betydande köpstad. Södertälje kanal, kanalväg v. om Södertörn, förbindande Mälaren med Östersjön. Trafikabel för intill 5,5 m djupgående fartyg. Södertörn, den östligaste delen av Södermanland, skild från den övriga delen av landskapet genom Södertälje kanal. Söderåsen, urbergshorst i v. Skåne, sö. om Skäl-derviken. 211 m ö.h. Jfr Skåne. Södra ishavet var förr benämning på de delar av Atlanten, Stilla havet och Indiska havet, som omger Antarktiska kontinenten. Södra kinesiska sjön, inhav av Stilla havet, avgränsat från detta av Filippinerna och Borneo. Södra korset, en stjärnbild, sammansatt av fyra ljusstarka stjärnor. S. är s. stjärnhimlens mest bekanta stjärnbild. Södra stambanan, järnvägslinje, som utgår från västra stambanan vid Falköping, ansluter till östra stambanan vid Nässjö och går till Malmö. Oftast avser man med S. linjen Stockholm—Malmö.