Tao Taormi'na, stad på ö. Sicilien vid Etna. 8 400 inv. Känd vinterkurort. Tapio'ka, se Maniok. Bergstapir, Sydamerika. TapPrer (Tapi'rus), ett till uddatåiga hovdjur hörande släkte, som har tre hovförsedda tår på bak-fötterna och fyra på framfötterna. T. utmärks av en kort rörlig snabel. Fyra arter finns i Central-och Sydamerika. En art finns i Afrika. T. är nattdjur, som lever i sumptrakter. Deras föda utgörs av växtämnen. Längd upp till 2,5 m. Tapisseri', broderi på stramalj med korsstygn. — Tapisseriaffär, handarbetsaffär. Ta'psakos, Tapsakus, forntida stad vid Eufrat. Tap'to, militär signal, som innebär att manskapet skall inställa sig i förläggningen för nattvila. Ta'ra, det avdrag, motsvarande emballagets vikt, som inom affärsvärlden görs på en varuförsändel-ses bruttovikt för erhållande av själva varans vikt (nettovikten). T. används även i betydelsen emballage. Då man vill väga med en våg, som har olika långa vågarmar, använder man ibland för att få riktigt resultat en T., dvs man kompenserar först det föremåls vikt, som skall vägas, med hjälp av exempelvis hagelkorn el. liknande föremål på motsatt vågskål. Sedan ersätter man föremålet med vikter. Tillvägagångssättet kallas tarering. Taran'tel (Lyco'sa taran'tula), en spindelart, som finns i s. Europa. Den lever i jordhålor. Dess bett orsakar en häftig inflammation. TaranteH'a, italiensk folkdans i 3/8 el. e/s takt. T. dansas i allt mer påskyndat tempo. Ta'ranto, stad och krigshamn i s. Italien vid Ta-rantoviken. 174 171 inv. 1951. I nov. 1940 anfölls T. av engelskt flyg, varvid en stor del av den italienska flottan förstördes. Anfallet bröt den italienska övervikten i Medelhavet. — I sept. 1943 invaderades T. och besattes av de allierade. Ta'ranto viken, vik vid Joniska havet på Italiens sö. kust mellan halvöarna Apulia och Calabria. Tarbusj', egyptisk fets*. Tarent', forntida stad i Apulien, Italien, på samma plats, där den nuvarande staden Taranto ligger. T. grundades av spartaner omkr. 700 f.Kr. och hade på 300-t. sin storhetstid. År 272 f.Kr. intogs staden av romarna, tillhörde senare Östromerska riket och förstördes 927 e.Kr. av saracenerna. 967 blev T. återuppbyggt och kom på 1100-t. som furstendöme i konungariket Siciliens ägo. Tare'ring, se Tara. Tariff, varu- och prislista; tulltaxa. Ta'rim, centralasiatisk högslätt, begränsad i n. av Tien-shans och i s. av Kuen-luns bergskedjor; ingår i provinsen Sinkiang, Kina. Området är till största 1174 del öken (Takla-Makanöknen) men genomflyts av en betydande, på de sv. gränsbergen upprinnande flod, Tarimfloden, som mynnar ut i den avlopps-lösa sjön Lopnor i ö. delen av området. Tarkington [ta'kingtön], N. B., 1869—1946, nordamerikansk författare, som skrev romaner med motiv ur industrins miljö. Ta'rlata'n, ett slags gles och tunn bomullsgas. Tarmkanalen består hos människan av tolvfing-ertarmen, den tarmslynga, som ligger närmast magsäcken, och i vilken lever och bukspottkörtel mynnar, tunntarmen, det följande stycket av tarmkanalen, där födan slutgiltigt sönderdelas och där näringsämnenas uppsugande fösiggår, samt tjocktarmen, vilken har grövre hålrum än förutnämnda tarmdelar. I tjocktarmen uppsugs framför allt vatten. Tjocktarmen övergår utan skarp gräns i ändtarmen. T:s sammanlagda längd är hos människan 7—8 m. Jfr Matsmältningsorgan. Tarmkatarr kan vara antingen akut med häftiga diarréer, koliksmärtor, eventuellt kräkningar (jfr Rödsot) el. kronisk med mera tillfälligtvis uppträdande smärtor och mer el. mindre utpräglad diarré, ibland omväxlande med förstoppning. Behandlingen är framför allt dietisk. Tarmkäx, en bindvävshinna, innehållande blodkärl, fett m.m., som fäster tarmarna vid bakre bukväggen. Tarmsår, se Magsår. Tarmtuberkulos, se Tuberkulos. Tarmvred, sjukdom, som närmast orsakas av att tarmen blivit avsnörd, antingen genom att tarmen lagt sig i knut el. att en tarmslynga skjutit in i en förutgående tarmslynga el. slutligen genom att något trycker utifrån på tarmen (en svulst e.d.). I senare fallet uppträder besvären mera så småningom. Vanligen insätter T. med våldsamma smärtor och kräkningar. Avföringen är upphävd. Om operation ej företas, försämras tillståndet allt mer, tills döden inträder. Tarpa'n, vildhäst, som tidigare fanns på stäpperna i sö. Ryssland och som utrotades omkr. 1875. T. anses ha varit stamform för tamhästen. Tarpefiska klippan, benämning på en klippa på den Kapitolinska kullen i Rom, varifrån förbrytare nedstörtades. Tarqufnius. — 1. Lucius T. Priscus (”den äldre”), enligt traditionen Roms femte konung (616 —578 f.Kr.). T. lät uppföra storartade byggnadsverk och påbörjade den romerska konungatidens erövrings- och utvidgningspolitik. Han mördades av sin företrädares söner. — 2. Lucius T. Superbus (”tyrannen”), enligt traditionen den förres son, Roms sjunde och siste konung. T. var en kraftfull men hänsynslös regent och fortsatte sin faders erövringspolitik. 509 f.Kr. fördrevs han från Rom, och efter ett nederlag vid Regillus (499 el. 496 f.Kr.) flydde han till Kyme, där han dog. Tarriasch, S., 1862—1934, tysk-judisk läkare, berömd som schackspelare och skriftställare. Tars el. vrist. Stommen i T. utgörs av flera små ben, vilka har mer el. mindre väl utvecklade ledytor mot varandra. Hos fåglarna sammansmälter dessa ben dels med skenbenet, dels med mellanfot-benen. Endast de senare brukar hos fåglar kallas T. Hos människan uppbyggs T. av sju ben, vilka leder mot underarmens el. underbenets ben å ena sidan och mot mellanhanden el. mellanfotbenen å den andra. Ta risos el. Tarsus, stad i provinsen Adana, Turkiet, vid Mindre Asiens sydkust, vid det genom Tauruskedjan ledande passet ”den cili'ciska porten”, som spelat en stor roll i Asiens forntida och medeltida historia. Vidsträckta ruiner vittnar om gångna tider. Nu har staden blott 28 000 inv. T. var aposteln Paulus’ födelsestad.