Tau n75 Tarta'n. — 1. Ett slags mångfärgat, rutigt, skotskt ylletyg. — 2. Ett slags fartyg, vanligen enmastat, som används i Medelhavet. Tarta'rer, riktigare tatarer, se Turko-tatariska folk. Tartariska får, se Fårsläktet. Tar'taros, den djupaste delen av underjorden. I dess eviga natt nedstörtade Zeus enligt grekernas gudasagor titanerna. Tartelett', liten tårta. TartFni, G., 1692—1770, italiensk violinist, kompositör och musikteoretiker, verksam i Padua. T. vann ett storartat rykte som virtuos och lärare. Bland hans kompositioner märks Trillo del d i a' v o 1 o, djävulsdrillen. Tartra't, vinsyrans salter. Tar'tu, estniska namnet på Dorpat*. Tartuffe [-tyff'] huvudpersonen i en komedi med samma namn av Molière; hycklande skurk, skenhelgon. Tasch'i-Lama, se Lamaism. Tashkend', Tasjkent, huvudstad i republiken Uzbek, mell. Asien, SSSR. Omkr. 778 000 inv. 1956. Hemindustri av vävnader och vapen. Viktig järnvägsknut och handelsstad. Tasj'i-Lama, se Lamaism. Tasj'i-Lunpo, ”välsignelseberget”, kloster i s. Tibet sv. om Lhasa, residens för Tasji-Lama. Tasman, Abel Jansz, 1602—59, holländsk upptäcktsresande, som upptäckte Tasmanien, Nya Zeeland, ett par av Tongaöarna m.m. Tasma'nia, ö belägen s. om Australkontinenten, utgörande en av staterna i Australiska statsförbundet. 68 000 km2. 318 967 inv. 1954. Huvudstad Ho-bart, med förstäder 95 223 inv. 1954. T. är genomdragen av bergskedjor, rika på skog. Vete och korn är de viktigaste sädesslagen. Betydande fruktodling. Bergen är rika på mineral, såsom guld, silver, bly, järn och kol. Frukt är den viktigaste exportvaran och fruktkonservering den viktigaste industrin. T. upptäcktes 1642 av Abel Tasman. Tasma'nier, med australnegrer besläktad folkstam, som bl.a. har mera krusigt hår. T. är nästan utrotade. Ta'sos, grekisk ö i n. delen av Egeiska havet. 393 km2, ca 12 000 inv. T. var fordom berömd för sina guldfyndigheter. Koloniserades först av grekerna på 700-t. f.Kr., tillhörde sedan Venedig 1204—1453 och Turkiet 1460—1912. Tass, förkortning för Telegrafnoje agenstvo SSSR, den officiella sovjetryska telegrambyrån. Tass'o, Torquato, 1544—95, italiensk skald. T. ägnade sig med iver åt studier i Rom, Padua och Bologna och förvärvade en omfattande bildning. 1565 anlände han till hovet i Ferrara, där han förde en hovmans angenäma tillvaro och allmänt uppmärksammades för sin lysande skaldebegåvning. 1586 lämnade han Ferrara och levde sedan ett kringflackande och olyckligt liv. T. har skapat den odödliga episka dikten Gerusalemm'e 1 i b e-r a' t a (Det befriade Jerusalem), en poetiskt romantiserande skildring av det första korståget. Tata'rer, se Turko-tatariska folk. Tatarescu [-räs'ko], Georghe, f. 1892, rumänsk jurist och politiker, ledare för de liberala. Ministerpresident 1934—38, utrikesminister febr.—mars 1938, ministerpresident nov. 1939—juli 1940. T. förde en engelskvänlig politik och arresterades efter kung Carols abdikation 1940. År 1945 blev T. utrikesminister och v. konseljpresident. Tvangs av kommunisterna att avgå nov. 1947. Häktad 1950. Tatari'et, medeltida benämning på mell. Asien. Senare skilde man mellan Lilla el. Europeiska T. och Stora el. Asiatiska T. Tatarrepubliken, autonom sovjetrepublik i RSFSR, s. Ryssland. 67 363 km2. 2,9 milj. inv. 1939. Huvudstad Kazan. 402 000 inv. 1939. Tata'rsundet, s. delen av sundet mellan Sachalin och Sibirien. Tate [tejt], sir Henry, 1819—99, engelsk affärsman, som donerade en konstsamling till engelska staten (Tate Gallery i London). Tatler, The [thö tæt'lö], engelsk tidskrift, som utgavs i London 1709—11 av Robert Steele. Förebild till Dalins ”Then Swänska Argus”. Ta'tra, det högsta bergpartiet i Karpaterna. Når 2 660 m ö.h. Tattare, folklig beteckning för kringstrykande lösdrivare med främmande rasinslag, troligen av zigenare. Antalet T. i Sverige anslås till 8 000. Tattersall [tætt'ösål], en hästförsäljningslokal i London, som tillhörde R. Tattersall. T. är numera samlingsplats för det engelska kapplöpningsfolket. Tatuering. Tatue'ring utförs genom direkt målning på huden hos vissa vilda stammar. T. tjänar hos kvinnorna huvudsakligen prydnadsändamål (motsvarar smycken). Hos männen utgör T. därjämte rang-ordningstecken, på sätt och vis motsvarande civiliserade folks officersgaloner och ordnar. T. utförs ofta även genom instickning med nål i huden av sådana målningar, vilka sedan i regel kvarstår för livet. Utom hos vilda stammar utförs sådana T. framför allt av sjömän, brottslingar m.fl. Mönstren varierar i hög grad. Ofta intatueras nakna kvinnofigurer, skepp o.d. Taube [tåb], en från Estland härstammande adlig ätt, bland vars medlemmar märks: — 1. Hedvig T., 1714—44, älskarinna till Fredrik I, erhöll titeln riksgrevinna v. Hessenstein. Förbindelsen väckte på sin tid allmän förargelse. — 2. Mathilda T., f. Gra-bow, 1852—1940, operasångerska. — 3. A. F. T., 1853—1916, diplomat, envoyé i Berlin, utrikesminister i Lindmans andra ministär 1909—11. — 4. Evert T., f. 1890, författare, känd genom sina visor, vilka han själv tonsatt. — 5. Aino T., f. 1912, skådespelerska. Har gästspelat på olika scener och är från 1954 knuten till Dramatiska teatern. Gift med skådespelaren Anders Henriksson. Tauber, R., 1892—1948, österrikisk tenor, särskilt känd från sångfilmer. Ta'uchnitz, C. B. von, 1816—95, tysk bokförläggare, grundade en förlagsserie (Tauchnitz edition), utgörande en på originalspråket utgiven samling engelsk och nordamerikansk skönlitteratur. Serien, som var billig och omsorgsfullt vald, vann en utomordentlig spridning. 1935 sammanslogs den med Albatross-serien som utgavs från ett förlag i Hamburg.