”91 mationen finns ej i Sverige. Under T. veckades världens nu högsta bergskedjor samman såsom Alperna, Himalaya och de amerikanska Anderna och Kor-diljererna. T. indelas i fyra underavdelningar: e o c e'n, o 1 i g o c e' n, m i o c e' n och p 1 i o c e' n, av vilka den sista är nära förbunden med kvartär-tiden, som också ibland betecknas såsom pleistocen och mera uppfattas som ett med de tertiära underavdelningarna jämbördigt skede, ej såsom en självständig geologisk period. TertuIIia'nus, Q. S. F., omkr. 160—220, kyrkofader, vilken bl.a. gjorde latinet till kyrkospråk. T. är bl.a. känd för det målande uttrycket ”Jag tror, därför att det är orimligt” (jfr Credo). Terzi'n, terzett, osymmetrisk strof, bestående av tre versrader femfotade jamber. Rimmen följer schemat aba, bcb, cdc... dvs mittraden i en strof rimmar med nästföljande strofs första och tredje versrader. Dante anses vara T:s uppfinnare. Tes, sats, lärosats, som skall bevisas och försvaras. TesaureTing (av gr.-lat. thesa'urus, skatt, skattkammare), privat sparande av mynt och sedlar, vilka alltså ej insätts på bank. Tesch'en, po. Cieszyn, stad i vojevodskapet Ka-towice, sv. Polen. 16 500 inv. 1946. — T. är huvudort i ett industriområde med stenkolsfält. En del av detta område tillhörde efter l:a världskriget Tjeckoslovakien. I samband med den tyska ockupationen av Sudetområdet passade Polen på att ockupera Teschenområdet. 1939 intog tyskarna området. Efter 2:a världskriget åter polskt. Tp\pVC 'TllAQPllQ Tes'Ia, N., 1856—1943, kroatisk fysiker, under större delen av sitt liv verksam som uppfinnare i USA. T. har särskilt blivit känd för sina försök med de s.k. teslaströmmarna, växelströmmar med oerhört hög frekvens och spänning. Dessa strömmar har visat sig besitta i flera avseenden anmärkningsvärda egenskaper. Bl.a. kan en människa utan risk beröra strömledningens poler, medan växelströmmar med lägre frekvens är livsfarliga, även om deras spänning är vida lägre. Tes'laströmmar, se Tesla. Tespis, se Thespis. Tessa'Iien, forntida landskap i nö. Grekland. De från Epirus inträngande tessalerna förjagade landets urinvånare (beotier, pelasger, minyer m.fl.) el. gjorde dem till slavar (penester). På 300-t. f.Kr. var T. för en kort tid en stormakt men kom sedan först under Macedonien och senare under det romerska väldet. Sedan bysantinska riket störtats 1453, tillhörde T. Turkiet, men största delen av landskapet avträddes 1881 till Grekland. De förnämsta städerna under antiken var Larissa, Farsalos och Lamai. Tessaloni'kerbreven kallas aposteln Paulus’ två första brev, vilka skrevs till församlingen i Thessa-loni'ka, nuvarande Saloniki, under Pauli andra missionsresa. Tessfn (it. Tici'no), kanton i s. Schweiz mellan S:t Gotthard och nordändan av Lago* Maggiore och Luganosjön. 2 811 km2. 175 055 inv. 1950. Språket är övervägande italienska. I n. delen boskapsskötsel, i s. delen frukt-, vin- och silkesodling. Residensstad Bellinzo'na, 11 000 inv. Tessi'n. — 1. Nicodemus T. d.ä.. 1615—81, svensk arkitekt av tyskt ursprung. T. var på sin tid Sveriges förnämste arkitekt. Vid byggandet av Skokloster medverkade T. liksom vid uppförandet av Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm. Han uppförde även ett flertal slott och herresäten, bland vilka främst märks Drottningholm. Av T:s kyrkliga byggnadsverk må nämnas Kalmar domkyrka samt Karolinska gravkoret i Riddarholmskyrkan. — 2. Nikodemus T. d.y., 1654—1728, den förres son, arki Tes tekt. T. studerade i Italien, London och Paris och utnämndes vid faderns död (1681) till hov- och slottsarkitekt. Han hade ett stort inflytande på utvecklingen av den svenska arkitekturen. Under flera år var T:s verksamhet knuten till Stockholms slott. Bland hans övriga mera kända arbeten märks ombyggandet av Gustavianum i Uppsala samt det vackra S t e n i n g e slott. Åt sig själv uppförde T. ett litet palats vid Slottsbacken (nu överståthållarhuset), ett arkitektoniskt mästerverk med elegant och smakfullt utförda interiörer. T:s arkitektur är påverkad av den italienska renässans-och barockstilen. — 3. Karl Gustaf T., 1695— 1770, den förres son, statsman, konstvän. T. slöt sig 1723 till holsteinska partiet och blev sedermera en av hattpartiets mest lysande representanter. Han bekämpade ivrigt Horn och valdes av hattarna till lantmarskalk vid 1738 års riksdag. Tidigt användes han i diplomatiska beskickningar och var 1739—42 svenskt sändebud i Paris. 1745—54 var T. överstemarskalk vid Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas hov. 1747—52 kanslipresident och 1747—54 guvernör för prins Gustav (sedermera Gustav III). 1754 inträffade en brytning mellan T. och hovet, varefter T. drog sig tillbaka till privatlivet. T. var en lysande vältalare. Tessinska palatset, interiör från trädgården. Tessfnska palatset vid Slottsbacken i Stockholm (nuvarande överståthållarhuset) är en praktfull byggnad i italiensk barockstil, som uppfördes vid 1600-t:s slut efter ritningar av Nikodemus Tessin d.y. Test (eng. prov, försök) el. testning, prövning med standardiserade prov, som utförs för att klargöra en persons individuella psykiska beskaffenhet el. en särskild psykisk egenskap. T. betecknar även prov i allmänhet. Testakten, en engelsk lag av 1672, som var formellt giltig till 1828 och upphävdes fullständigt först 1863 och som stadgade, att ämbetsmän måste bekänna sig till engelska högkyrkan. Andra liknande lagar fanns i Skottland och Irland. Testamente, en rättshandling, varigenom en person förordnar om disposition av sin förmögenhet efter sin död. Den som fyllt 21 år kan om ej särskilda hinder möter genom T. förordna om sin kvarlåtenskap, så ock den, som är el. varit gift även om han ej är 21 år. Den, som fyllt 16 år, må förordna om egendom, varöver han själv äger råda. T. skall upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena skall äga kännedom om att handlingen innefattar T. Däremot behöver de ej veta något om innehållet. De skall antingen vara närvarande när T. av testator underskrivs el. ock skall testator i deras närvaro vidkännas sin namnunderskrift. Vittnena skall å handlingen teckna intyg om tiden för be