Tjo en skottvidd på närmare 14 km. T. uppkallades efter Fr. S. Krupps dotter Bertha. Tjockhudingar, en fordom använd sammanfattande beteckning för elefanter, tapirer, noshörningar, svindjur m.fl. Tjocktarm, se Tarmkanal. Tjodolf från Hvin, norsk skald, som bl.a. skrivit Ynglingatal, vilken innehåller uppgifter om Sveriges äldsta historia. Tjugondagen el. tjugondag Knut firas den 13 jan. (tidigare 6 jan.) till minne av det danska helgonet Knut Lavard, som mördades 7 jan. 1131, då julfriden förr ansågs sluta. Tjugoårig hävd, se Hävd. Tjurfäktning förekom redan under antiken, särskilt i kejsartidens Rom. Alltsedan medeltiden har T. varit spanjorernas nationalnöje. Striden äger rum på en arena av till häst och fots med värja och pikar kämpande, yrkesmässiga tjurfäktare och vilda tjurar, vilka på allehanda sätt uppretas och pinas, tills de slutligen under massornas jubel erhåller dödsstöten av en matador. Tjurförening, sammanslutning av jordbrukare för gemensamt utnyttjande av avelstjur. T just, naturskön, bergig trakt i nö. hörnet av Småland med talrika insjöar och djupt inträngande havsvikar. Tjuvbagge el. tjuvbill är en ungefär 4 mm lång skalbagge, till färgen brun el. brunröd. T. är vanlig inomhus och känd som skadegörare på herbarier o.d. Tjäder (Tet'rao urogalkus), en hönsfågel, som är släkt med orren. Tuppen når en längd av nära 1 m. Hönan blir omkr. 60 cm. T. har rundad stjärt. Den finns över hela Sverige i barrskog och lever av frön, knoppar, insekter, larver o.d. Tjäggelvas, sjö i Pite lappmark. 68 km2. Genomflyts av Pite älv. Tjäle, frusen jord. Genom T. uppluckras i någon mån de ytliga jordlagren. TjäFvar, enligt nordiska fornsagor Gotlands förste bebyggare. Tjänstebrev. Statens myndigheter och tjänstemän har som regel tjänstebrevsrätt (fribrevsrätt), dvs behöver ej erlägga avgift för postförsändelser, som avsänds i tjänsten. T. inom landet frankeras numera ej utan förses endast med påskriften T. samt avsändarens namn. För T. betalar statskontoret till postverket årligen avgifter. Tjänstefrimärken, frimärken med från vanliga frimärken avvikande utseende, med vilka före 1920 i Sverige tjänstebrev frankerades. Tjänstemannaförmedling, specialavdelning inom arbetsförmedlingen för arbetsanskaffning åt tjänstemän. Tjänstemännens centralorganisation, förkortat TCO, se Fackföreningsrörelse. Tjänstepensionering kallas pensionering på grund av arbetsomställning. Jfr Arbetarpensionering. Tjänsteplikt. Allmän T. kunde påbjudas av kungl. maj:t enligt lag av 30 dec. 1939, vars giltighetstid upprepade gånger förlängdes men som upphörde 31/12 1947. Enligt T. förelåg skyldighet för män och kvinnor i åldern 16—70 år att utföra arbete, som ålades dem av myndigheterna och var avpassat efter deras kroppskrafter och hälsotillstånd. Tjänsteår, den tid en person varit anställd i statstjänst el. innehaft viss därmed likställd tjänst. Antalet T. ligger till grund för beräknande av pension. Vid befordran är, om meriterna för övrigt är likvärdiga hos de sökande, antalet T. i regel avgörande. Tjänstgöringspengar. Vissa statstjänstemän hade tidigare sin lön uppdelad i fast lön och T. Den senare ersättningen skulle som regel avstås till vikarien vid sjukledighet. Tjära, flytande och halvflytande produkter, som erhålls vid torrdestillation av trä (trätjära, entjära), 1204 stenkol (stenkolstjära) el. björknäver (ryssolja). T. innehåller en hel del organiska ämnen, framför allt kolväten. Tjärdestillation. A. Retort. B. Vattenkylare. C. Eldstad. D. Rökgasutlopp. E. Destillatavtappning. Tjärblomster (Lychnis visca'ria) hör till familj Caryophylla'ceae. Den har röda blommor. Från stjälkens övre leder avsöndras en brun, klibbig vätska, varav namnet. T. är vanlig i vårt land. Tjärbränning, se Trätjära. Tjärfärgämnen, sammanfattande beteckning för ett stort antal numera utomordentligt viktiga färgämnen, vid vilkas framställning stenkolstjära tjänstgör som utgångsmaterial. Bland T. må som exempel nämnas följande: 1) Antrakino'nfärgämnen, till vilka hör bl.a. alizarkns metallföreningar (lacker), som oftast har en starkt röd färg. Alizarin erhölls förr från krapp, som därför odlades i stor utsträckning. 2) Trifenylmeta'nfärgämnen, som indelas i auriner, ftaleiner och rosaniliner, till vilken sista grupp t.ex. anilinrött (fuksin) och anilinblått hör. 3) Azofärg-ämnen, bland vilka särskilt naftalinderivaten är av betydelse. 4) In'digofärgämnen, till vilka hör indigo-blått, som numera huvudsakligen framställs på syntetisk väg. Tjärpapp, som används vid täckning av tak, erhålls genom att papp indränks med varm tjära och därefter beströs med sand. T. kan även framställas genom tillsats av tjära till pappmassan, innan den formas. Tjärsalva, en salva, som bereds av tjära, vax och svinister. T. används framför allt mot skabb. Tjärvatten, som bildas vid torrdestillation av trä, innehåller bl.a. träsprit, ättiksyra och aceto'n. Tjörn, ö i Skagerack vid Bohusläns kust. 134 km2. Upptas till största delen av kala berg. I dalgångarna bedrivs jordbruk. Tjörnekalv, municipalsamhälle i Tjörns kommun, Göteborgs och Bohus län. 125 inv. 1955. TI, kem. tecken för en atom tallium. T. L. — 1. Förkortning för teologie licentiat. — 2. Förkortning för Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret. Tobago, se Tabago. Tobak (Nicotia'na), växtsläkte, tillhörande famib jen Solana'ceae. Arterna har bägarformig blomkrona, tvårummig kapselfrukt och hela blad samt är i allmänhet högvuxna örter. I Sverige odlades förr bondtobak (N. rus'tica). Numera erhålls handelns tobak så gott som uteslutande från v i r gitt i a t o b a k (N. taba'cum) och varieteter av denna art. Den är en klibbhårig ört, som når en höjd av 1—1,5 m. De skördade bladen undergår i samband med torkningen ett slags jäsning. T. odlas i mindre utsträckning i s. Sverige; den går bäst i länder med något varmare klimat. T. upptäcktes i Amerika av européerna. Katarina av Medici fick den