1203 manien och Jugoslavien en allians, den s.k. Lilla ententen, vilken intog en framskjuten ställning inom den östeuropeiska politiken. T. samverkade vidare med Frankrike och England och slöt 1935 en allians med Sovjetunionen. Efter nationalsocialismens seger i Tyskland organiserade sig så småningom tyskarna i Sudetom-rådet till ett nationalsocialistiskt parti, som under ledning av Henlein till en början krävde viss självstyrelse; sedan detta beviljats krävde partiet anslutning till Tyskland. Hitler stödde detta önskemål, vilket medförde en internationell kris. Genom Münchenöverenskommelsen tvangs T. efter påtryckning från England och Frankrike, vilka liksom Ryssland tidigare lovat stödja T., att till Tyskland avträda Sudetområdet. Sovjetryssland inbjöds ej att delta i Münchenkonferensen. Polen utnyttjade tillfället för att tilltvinga sig Teschenområdet och Ungern begärde och erhöll s. Slovakien. Benes avgick som president och efterträddes av Hacha. Den nya regeringen sökte föra en tyskvänlig kurs och påbörjade nationalsocialistiska reformer. Slovakien och Karpato-Ukraina erhöll en så gott som självständig ställning. I mars 1939 förklarade sig emellertid Slovakien självständigt, och konseljpresidenten Tiso anropade Hitler om hjälp. Denne kallade Hacha till Berlin och tvang denne att uppge T:s självständighet. Landet blev ett protektorat under tyskt beskydd. Då Sudetområdet ockuperades hade Tyskland erhållit de tjeckiska befästningarna varför motstånd var hopplöst, ehuru Ryssland förklarade sig vilja stödja T. i händelse av krig. 15 och 16 mars 1939 intågade tyskarna i T. och von Neurath utnämndes till riksprotektor. Slovakien blev också ett tyskt protektorat. Karpato-Ukraina införlivades med Ungern. — Under 2:a världskriget använde tyskarna hårdhänta medel för att förhindra oroligheter. Universitetet i Prag var tidvis stängt. Ett stort antal tjecker arkebuserades. 1941 efterträddes Neurath av Heydrich som riksprotektor. Denne blev nedskjuten 1942 och som straff avrättades den närmaste tiden mer än ett tusental tjecker. Två byar, Lidice och Lecaky, jämnades med jorden. Männen avrättades, kvinnorna sattes i koncentrationsläger och barnen på uppfostringsanstalt. Heydrich efterträddes av f. tyske inrikesministern Frick, som 1943 blev riksprotektor i T. — Under ledning av Benes bildades en tjeckoslovakisk regering i London, som i jan. 1942 slöt ett förbund med Polen. I aug. 1941 upprättades en tjeckisk frihetslegion i Ryssland. I dec. 1943 slöt den tjeckoslovakiska Londonregeringen ett fördrag med Sovjetunionen om militärt bistånd under det fortsatta kriget mot Tyskland samt om ömsesidig hjälp och samarbete efter krigets slut. Detta avtal slöts på 20 år och T. garanterades full suveränitet efter kriget. 1945 befriades T. av ryssar och amerikaner. Sedan president Benes återvänt bildade socialdemokraten Fier-linger regering, i vilken det nationella socialistpartiet, socialdemokraterna, kommunisterna, det katolska partiet och de slovakiska demokraterna var representerade. Vid valen i maj 1946 fick kommunisterna de flesta rösterna ehuru icke majoritet och vid den följande regeringsombildningen blev kommunisten Gottwald konseljpresident. Under den följande tiden blev det ryska inflytandet i T. alltmera uppenbart. T. antog först en inbjudan till Pariskonferensen angående Marshallplanen 1947, men måste sedan avböja. I febr. 1948 blev det en inrikespolitisk kris och de borgerliga ministrarna lämnade regeringen. Kommunisterna gjorde en statskupp, tillsatte aktionsutskott och påbörjade en politisk utrensning. I juni 1948 avgick Benes som president och efterträddes av Gottwald. Kommunisten Zåpotocky blev nu konseljpresident. Benes avled i sept. 1948. Inom kommunistpartiet har mot ijo sättningar gjort sig gällande på senare år. V. Cle-mentis som varit utrikesminister från 1948 avskedades 1950 och arresterades 1951. Sekreteraren i kommunistpartiet R. Slånsky häktades s.å. Även senare har utrensningar företagits. — Gottwald avled i mars 1953 och efterträddes av Zåpotocky. W. Siroky blev då konseljpresident. — På dst ekonomiska området har man de senare åren strävat att utveckla den tunga industrin. Handeln har omdirigerats och går nu mest på Sovjetryssland. 1956 uppmärksammades stora vapenleveranser från T. till Egypten. Se även färgkartan över Mellaneuropa. Tje'kan, ett slags politisk domstol i Sovjetryssland, vilken grundades 1917 av Dsersjinskij. T. gjorde sig bekant för en hel del grymma domar. 1922 omorganiserades T. till en avdelning av folkkommissariatet för inrikesärenden, GPU*. Jfr NKVD och MVD. Tje-kiang, se Chekiang. Tjelja'binsk. — 1. Förvaltningsområde i v. Sibirien. RSFSR. 163 500 km2. 2,8 milj. inv. — 2. Huvudstad i T. 1. Viktig järnvägsknut på den stora sibiriska järnvägen. 612 000 inv. 1956. Tjeljus'kin (Cheliuskin), Kap T., Asiens och Taj-myrhalvöns nordspets; passerades 1878 av Vegaex-peditionen, efter vilken en östligare i närheten belägen udde blivit kallad Kap Vega. Tjeremiss'er, en i ö. Ryssland bosatt folkstam med ålderdomlig, hednisk kultur, som tillhör den finsk-ugriska språkgruppen. Deras antal torde ej överstiga V2 milj. Tjerkess<er, cirkassier, beteckning för en del folkstammar inom v. Kaukasus. T. räknas till den främre asiatiska rasen (jfr Armenier). TjernPgov, stad i Ukraina, belägen på v. stranden av Dnepr, 67 400 inv. En gammal stad med många historiska minnesmärken. TjernovTsy (rum. Cernauti), huvudstad i förvaltningsområdet T. (n. Bukovina; tillhörde före 1945 Rumänien) i Ukraina, SSSR, vid floden Prut. 110 000 inv. 1939. Stor handels- och fabriksstad. Universitet. Tjerven'kov (Chervenkov), Vulko, f. 1902, ministerpresident i Bulgarien sedan 1950 efter Dimi-trov. Tjetjen-Ingush'-området, tidigare autonom republik i Sovjetryssland, n. Kaukasus, från 1944 till större delen ingående i förvaltningsområdet Gros-nyj, RSFSR. 697 000 inv. 15 700 km2. Huvudstad Grosnyj. I T. finns viktiga oljefyndigheter. Tjili, se Chili. Tjinov'nik, rysk ämbetsman. Som lånord i främmande språk används namnet ironiskt i betydelsen ”byråkrat”. Tjita [tschita'] (Chita), huvudstad i förvaltningsområdet T., RSFSR, nära gränsen till Mongoliet, vid stora sibiriska banan. Välbyggd. 102 555 inv. 1939. Tjitje'rin, G., 1872—1936, rysk revolutionär. T., som tillhörde en aristokratisk familj, blev 1907 sekreterare i de ryska socialdemokraternas utlands-organisation och flydde vid l:a världskrigets utbrott till England. Hans förbindelser med bolsje-vikerna föranledde hans häktning 1917. Efter ett halvår frigavs han emellertid och reste 1918 till Ryssland. S.å. blev han bolsjevikregeringens utrikesminister och lade som sådan i dagen stor diplomatisk förmåga. Efter Lenins död försvagades hans inflytande och han undanträngdes av Litvinov*. T. avgick officiellt 1930. Tjkalov, Tsjkalov, förvaltningsområde i RSFSR kring mell. loppet av Uralfloden, 122 800 km2. 1,7 milj. inv. 1939. Huvudstad Tjkalov, se Orenburg. Tjocka Bertha, skämtsam benämning på i l:a världskriget av tyskarna använd, grov kanon med