1207 Ton Tollarp, municipalsamhälle i Tollarps kommun, Kristianstads län, W2 mil sv. om Kristianstad, ö. Skåne. 932 inv. 1956. TolFer, Ernst, 1893—1939, tysk författare, pacifist och kommunist, vilken bl.a. skrev skådespelet ”Hoppla vi lever” samt ett självbiografiskt arbete. Efter Hitlers ockupation av Tyskland flydde T. till utlandet. Tolsta'dius, Erik, 1693—1759, kyrkoherde i Stockholm, en av pietismens förgrundsgestalter. Tolstoj [talståj']. — 1. Leo Nikolajevitj T., greve, 1828—1910, rysk författare. T. studerade vid universitetet i Kazan och tjänstgjorde sedan vid armén i Kaukasus. Under denna tid skrev han den utomordentliga kaukasiska skildringen Kosackerna. I denna berättelse liksom i hela sitt följande författarskap behandlade T. motsättningarna mellan de högre samhällsklasserna och folket. Han kom till den slutsatsen, att civilisationen är förkastlig och att den rätta lyckan är att finna i den kroppsarbetande bondens sunda naturliv. T. deltog i Krimkriget och skildrade med oförfärad realism sina krigserfarenheter. Alla T:s krigsskildringar (Krig och fred) saknar den förmildrande romantik, som dittills vilat över krigsdiktningen; T. målade i stället krigets ohyggliga vardag. 1861 bosatte sig T. på sitt gods Jasnaja Pol j ana, Där skrev han mästerverket Anna Karenina, en ypperlig samhällsskildring, i vilken han behandlar äktenskapets problem. De sista årtiondena av sitt liv sysslade T. uteslutande med religiösa och sociala spörsmål. Bland hans senare arbeten märks B e-kännelser samt romanen Uppståndelse. — 2. A. N. T., 1882—1945, rysk författare, som skrev realistiska samhällsskildringar. T. emigrerade efter revolutionen, men återvände sedermera och blev en förgrundsfigur i den ryska litterära världen. Toluo'1, metylbensol, kem. formel C6H5CH3, ett bensolliknande kolväte, som förekommer i sten-kolstjära. Används för olika industriella ändamål, bl.a. för framställning av sprängämnet trinitroto-luo'l. Tolvfingertarm, se Tarmkanalen. Tolvfingertarmsår, duodena'lsår, av magsaften orsakade frätsår i tolvfingertarmen intill nedre mag-munnen. T. ger ungefär samma symtom och behandlas på samma sätt som magsår. Tolv tavlornas lag, en av romerska folket under republikens tid antagen lag (449 f.Kr.), ursprungligen upptecknad pä totv tavior. Tolvöarna, Dodekane'siska öarna, en ögrupp i Egeiska havet, som fordom tillhörde Turkiet, 1911 —1947 Italien och numera tillhör Grekland. 2 682 km2. 121 074 inv. 1951, övervägande greker. Huvudstad Rhodos, 24 186 inv. T. är starkt befäst. Under 2:a världskriget var T. från 1943 ockuperade av tyskarna. Avträddes 1947 till Grekland. Tom, band av en bok, volym. Tomahå'k, tomahawk, indianernas namn på stridsyxan, vilken de betraktade som symbol för kriget. Tomas, en av Jesu apostlar, vilken enligt Nya testamentet först efter något tvivel lät övertyga sig om Kristi köttsliga uppståndelse. T. har sedan på vissa håll använts som beteckning för en överdrivet tvivelsjuk person. Tomas av Aqufno, 1225—1274, medeltida teolog och filosof, vilken i anslutning till grekisk-filosofiska åskådningar utformade en religiös uppfattning, vilken av katolska kyrkan räknas som renlärig. T. är en bland de mest kända av medeltidens skola-stiker*. Tomas från Kem'pis, se Thomas a Kempis. Tomasfosfat, se Thomasfosfat. Tomaskristna, en grupp kristna i s. Indien, vilken enligt traditionen skall gå tillbaka på aposteln To mas, som skall ha företagit en missionsresa till Indien. T. är numera delade på flera riktningar, vilka är anknutna till romersk-katolska, grekiskkatolska el. protestantiska kyrkor. Uppgifterna om T:s antal varierar. De torde säkerligen överstiga 500 000. Tomasprocessen, se Bessemerprocessen. Tomas Simonsson, d. 1443, biskop i Strängnäs, bekant som författare till dikten Frihet är det bästa ting. Tomasslagg, se Thomasfosfat. Toma't (Lycoper'sicum esculen'tum) tillhör familj Solana'ceae. T. är en ettårig, från Sydamerika härstammande ört med pardelade blad och gula blommor. Växten, som har röda el. gula bär, odlas i växthus, i s. och ibland mell. Sverige även på kalljord. Tombola, lotterihjul, nummerlotteri. För anordnande av T. gäller samma bestämmelser som för lotterier i allmänhet. Jfr Lotteri. Tomelilla, köping i Ingelstads härad, Kristianstads län, 2V^ mil v. om Simrishamn, sö. Skåne. 6 499 inv. 1955. Tommy Atkins [tåm'i æt'kins], av Kipling införd benämning på den engelske soldaten. Dessa kallas ofta endast tommies. Tomsk, stad i Västsibirien, förvaltningsområdet Novosibirsk', RSFSR, vid Tom, en av Obs bifloder. 226 000 inv. 1956. Livlig handel. Universitet. Tomt, egentligen benämning på stadsfastigheter, som ligger inom den s.k. stadsplanen. Jfr Tomtkarta och Fastighetsböcker. Tomtabacken, småländska höglandets högsta berg, 377 m ö.h., beläget sö. om Vätterns sydände. Tomtbok, del av fastighetsregister (el. jordregister), som förs över tomter i stad el. annat samhälle med stadsplan. Tomtemössnäcka, se Ancylus. Tomtkarta skall upprättas över varje tomt i stad i skala ej understigande 1 :400. Koncept till kartan skall förvaras hos byggnadsnämnden. Tomträtt lämnas av stat, stad, kommun el. motsvarande korporation mot bestämd ersättning för viss längre tid (26—100 år). Innehav av T. ger större säkerhet än arrende per år men utesluter den möjlighet till spekulationsvinst på grund av värdestegring, som följer med ägande. Tomträttsinstitutio-nen har länge använts i utlandet, särskilt i England, och har genom lag av 1907 införts även hos oss. För att underlätta utnyttjandet av T. har bildats särskilda kreditanstalter, s.k. tomträttskassor, i Stockholm och Göteborg, vilkas lån garanteras av resp, städer. Ton, ett ljud, som orsakas av regelbundna svängningar i luften i motsats till buller, som består av oregelbundna svängningar. Ju hastigare svängningarna försiggår, desto högre säger vi en T. vara. Vi uppfattar sådana svängningar, om de har en hastighet mellan 16 och upp mot 30 000 i sekunden. Yngre personer kan som regel uppfatta högre toner än äldre. Ton', viktsmått, utgörande 1 000 kg. Vid mätning av fartyg används s.k. registerton, ett rymdmått om 2,83 m3. TonaliteT, tonkaraktär, en ackordföljds samhörighet. Tonande språkljud är sådana språkljud, vid vilkas frambringande stämbanden vibrerar. Hit hör alla vokaler samt en del konsonanter såsom b, d, g, v. De tonlösa språkljuden bildas med öppen ljudspringa, varför stämbanden ej sätts i dallring. Hit hör en del konsonanter såsom p, t, k, f. Tonart, tonsläkte, på bestämt sätt ordnad följd av toner. Numera förekommer blott två T., nämligen dur och moll. Se Tonskala.