Tor I2IO ken Tn el. ThEm, atomvikt 220, atomnummer 86. Isotop till rado'n och aktino'n. Jfr Radioaktiva grundämnen. Torkel Knutsson, se Tyrgils Knutsson. Torna'dos, från USA stammande beteckning för lokalt begränsade, våldsamma virvelstormar, som ofta markeras av en uppsugen vatten- el. stoftpelare och även kan lyfta med sig tyngre föremål till betydlig höjd. Tornar. Växternas taggar är egentligen av två slag, dels taggar i egentlig mening, vilka är utskott från överhuden t.ex. hos rosor, dels tornar, vilka är omvandlade skott el. blad. Stamtornar förekommer hos exempelvis hagtorn. Blad omvandlade till T., s.k. törnblad, finns hos berberis och acacier. En del växter, t.ex. tistlar, har bladflikar ombildade till bladtomar. Hos några palmarter förekommer till T. omvandlade rotdelar, s.k. rottornar. Torndyvel, se Tordyvlar. Tornering 1489. Torne'rspel, torneringar, medeltida vapenspel, utförda vid festliga tillfällen av riddare till häst. T. uppkom på 1000-t. i Frankrike, varifrån de spreds över hela Europa. Kämpalekarna beskådades av furstliga och adliga personer. Vinnaren erhöll sitt pris ur någon förnäm dams hand. Mot slutet av 1500-t. upphörde T. Torne träsk, stor insjö i nordligaste Lappland, nära norska gränsen. 322 km2. Avflyter genom Torne älv. Vid s. stranden turiststationen Abisko. Torneå, stad vid Torne älvs utlopp i Bottniska viken, v. Österbotten, Finland, mitt emot Haparanda. 3 500 inv. T. fick stor betydelse under l:a världskriget, då Rysslands transitotrafik gick över denna stad. Tome älv utgör utlopp för Torne träsk. Floden flyter i en båge åt ö., får därefter mera sydlig riktning och utfaller i Bottniska viken. Den avger en gren (bifurkation) till Kalix älv, den s.k. Tärendö älv, genom vilken ungefär hälften av T:s vattenmängd avflyter. Den förenar sig därefter med Muo-nio älv och utgör sedan gränsflod mot Finland. Längden från Torne träsk är 408 km. Under sitt nedre lopp flyter den genom en bördig och jämförelsevis tätt befolkad älvdal. Vid utloppet ligger på svenska sidan gränsen Haparanda, på finska sidan staden Torneå. Floden bildar vid utloppet ett delta. Tornfalken, se Falksläktet. TornisTer, ränsel, foderpåse. Tornsvalan (Cyp'selus ap'us) tillhör skärrfåglar. Den är en svalliknande fågel. Den sätter sig aldrig på marken, emedan den har så korta fötter, att den har svårt att flyga upp. Vingarna är mycket långa, och T. är en utmärkt flygare. Bild sid. 421. Tornugglan är på översidan svart, gulbrun el. grå, under ljusgul. Den lever i kyrktorn och ruiner och förekommer i Mellaneuropa samt hos oss i Skåne. Tornväktare, förr kyrkotjänare, vilken bl.a. hade till uppgift att hålla vakt i kyrktornet samt under den mörka tiden förkunna timmarnas gång genom blåsning i ett horn. Toron'to, huvudstad i provinsen Ontario, Kanada. 665 502 inv. (med förstäder 1 172 556 inv.) 1953. Stor handels- och industristad med bl.a. tillverkning av lantbruksmaskiner. Universitetet grundat 1827 med 10 399 studenter 1953. Torp, ursprungligen nybyggen på allmänningar el. på enskilda hemmans områden. Sedermera kom T. att beteckna en del av ett hemman med ett mindre boställe, som uppläts till brukning mot att brukaren fullgjorde visst antal dagsverken på huvudgården. Detta var egentligen ett slags arrende, där arrendeavgiften erlades i dagsverken. Enligt 1943 års sociala arrendelagstiftning skall arrende av jordbruk alltid bestämmas i penningar, varigenom torpen förlorat sin äldre karaktär; den kvarstår endast när upplåtelsen huvudsakligen avser att skaffa arbetskraft, t.ex. ”huggartorp” med dagsverksskyldighet i skogen. Torpe'd, en cigarrformad, i vatten självgående stålkropp, innehållande en kraftig sprängladdning samt försedd med drivkraft (tryckluft) för framdrivandet genom vattnet och med särskilda anordningar för styrning såväl i horisontell som vertikal led. T. ar i främre spetsen försedd med en tändan-ordning, som bringar sprängladdningen att explodera, då T. stöter emot ett fast föremål. Torpe'dbåtar, en klass mindre krigsfartyg med hög fart, relativt liten artilleribestyckning och med torpeden som huvudvapen. Torpe'dbåtsförstörare, se Jagare. Torpedflygplan fäller på mycket låg flyghöjd specialkonstruerad torped, som sedan fortsätter genom vattnet. Torpedkryssare, liten kryssare utan pansarskydd, vars beväpning utgörs dels av artilleri dels av torpeder. T. kan numera betraktas som ett föråldrat far-tygsslag. Torquay [tå'ki], hamnstad i sv. England vid kanalen. 53 000 inv. 1953. Känd bad- och vinterkurort. Torquemada [tårkema'tha], Tomas de, 1420—98, spansk dominikanmunk och storinkvisitor, som utvecklade inkvisitionens grymma metoder. Torrdestillation, sönderdelning genom upphettning utan lufttillträde. T. av organiska ämnen används för en mångfald olika ändamål. Koks och lys-gas erhålls genom T. av stenkol. Träkol genom T. av trä etc. TorFelemenf är galvaniska element, vilka vanligtvis har samma sammansättning som Leclanchés element. Salmiaklösningen har dock i T. tillsatts med gelatin, sågspån e.d., vilket ger den en halvfast form. TorFensfloden, flod i Sydaustralien. Nära dess mynning ligger staden Adelaide. Tori^enssjön, stor saltsjö i Sydaustralien. Torr'es’ sund, sund mellan Nya Guinea och halvön York i Queensland, Australien. Minsta bredd 180 km. Sjöfarten i T. försvåras i hög grad genom den rikliga förekomsten av korallrev, klippor och sandbankar. T. är uppkallat efter sin upptäckare, den spanske sjöfararen Torres, som 1606 genomseglade sundet. Torricelli [-tsjelFi], E., 1608—47, it. fysiker och matematiker. T., som utförde betydelsefulla undersökningar inom olika grenar av såväl matematiken som fysiken, har dock vunnit sin största berömmelse genom det s.k. torricelliska försöket, genom vilket han kan betraktas som lufttryckets upptäckare. Forntidens lärde (Aristoteles) hade förklarat vattnets stigning i sugröret till en pump såsom beroende på naturens avsky för tomrummet (horror vacui). T:s äldre samtida Galilei hade förstått, att denna avsky för tomrummet borde tolkas som en kraft med begränsad styrka, men icke vilken denna kraft var. T. fyllde nu ett långt, i ena ändan tillslutet glasrör