1211 med kvicksilver, vände röret upp och ned och placerade rörets öppna ände i en skål fylld med kvicksilver. Det visade sig därvid, att kvicksilvret sjönk något i röret men ej mera än att kvicksilverytan i röret stannade på ungefär 760 mm höjd över kvicksilverytan i kärlet. T. visade härigenom, att samma kraft, det på luftens tyngd beroende lufttrycket, som förmådde uppbära en vattenpelare av 10 m höjd, förmådde uppbära en kvicksilverpelare lika många gånger kortare än vattenpelaren som kvicksilvret var tyngre än vatten. T:s rör är den första barometern. Tomrummet i röret över kvicksilverytan brukar benämnas T:s tomrum. Torricellis rör, se Torricelli. Torricellis tomrum, se Torricelli. Torrmjölk bereds genom intorkning av skummjölk vid 40—45°. T. är hållbarare men mindre smaklig än vanlig mjölk och används framför allt som mjölkersättning i matlagning. Torrnålsradering, se Etsning. Torrstenar, beteckning för Bergslagens kvartsrika järnmalmer, vilka för nedsmältning i masugn behöver tillsats av kalksten. Torsburgen i Kräklingbo socken på Gotland är Sveriges största fornborg. Murarna är upp till 12 m höga och vid basen 18—24 m breda. Torsby, samhälle i Fryksände kommun vid n. Övre Fryken, n. Värmland. 1 245 inv. 1954. Torshavn, huvudstad på Färöarna. 4 400 inv. 1945. Torshälla, fordom Torsharg (= Tors offerplats), stad vid Eskilstunaån nära dess utlopp i Mälaren, nv. Södermanland. 5 416 inv. 1956. Järn- och stålmanufaktur i staden och dess omgivningar. Urgammal ort, som erhöll stadsprivilegier i början av 1300-t. Torsion, fys., vridning. Torsionspendel består av en i en tråd upphängd tung kula eller ett lod av metall, som råkar i svängning när det vrids ur sitt jämviktsläge. Jfr Pendel. Torsionsvåg, ett fysikaliskt instrument, som grundar sig på den egenskapen hos en tråd, att den, om den vrids, på grund av sin elasticitet strävar att återta sitt ursprungliga jämviktsläge med en kraft, som kan beräknas ur vridningsvinkelns storlek. Tor-sionsvågen, som i princip kan sägas bestå av en stav horisontellt upphängd på en fin tråd, används för att bestämma den kraft, vilken verkar mellan två elektriska laddningar, två magnetspolar el. två massor. Torsk. — 1. En munsjukdom, som uppträder hos barn och som orsakas av den med jästsvamparna besläktade torsksvampen. Denna orsakar gråvita beläggningar på munslemhinnan. Sjukdomen är vanligast hos klena och vanvårdade barn. Tvättning av moderns bröstvårtor, eventuellt diflaskans napp, med t.ex. vätesuperoxid är i allmänhet en tillräcklig åtgärd för att bota sjukdomen. Munnen bör lämnas i fred. — 2. Se Torsksläktet. Torskfiskar (Gadidae), en familj tillhörande ordningen mjukfeniga fiskar. Deras simblåsa har ej luftgång. Till T. hör bl.a. torsksläktet, långesläktet, kummel, lake m.fl. Torsklevertran, se Fiskleverolja. Torsksläktet (Gadus) tillhör familjen torskfiskar. T. har tre ryggfenor och två analfenor. Till T. hör den vanliga torsken (G. callarias), som har skäggtöm och vitaktig sidolinje. Färgteckningen varierar med botten. S.k. bergtorsk är rödaktig, medan grästorsk, som lever på gräsbotten, har mera grönaktig färg. Äldre fiskar kallas stortorsk el. kabeljo, yngre småtorsk. Vanliga torsken kan nå över 1,5 m i längd och över 20 kg i vikt. Den förekommer i tempererade hav och uppsöker vid lektiden bankar med 20—80 m djup. Den lever av fisk och smärre havsdjur. Vitlingen (G. merlangus) är mindre än föregående (20—40 cm) och saknar Tor skäggtöm. Koljan (G. aeglefinus) är något större än föregående. Den har liksom torsken skäggtöm men har mörk sidolinje. Blanksejen el. lyr-torsken (G. pollachius) saknar skäggtöm och har mörk sidolinje. Längd 30—80 cm. S e j e n el. grå-sejen (G. virens) saknar skäggtöm och har i motsats till vitlingen stjärtfenan djupt inskuren. Längd ca 1 m. Se bild sid. 368. Tor'so, it., bål, bildstod utan huvud och extremiteter. Torsslow. — 1. Olof Ulrik T., 1801—81, skådespelare, regissör, teaterchef. T. var en nydanare inom skådespelarkonsten genom sin romantiskt-realis-tiska spelstil. — 2. Sara Fredrika T., 1795—1859, skådespelerska vars främsta fack var tragedin. Gift med T. 1. — 3. Stig T., f. 1908, teaterchef, regissör. T. har varit chef för Malmö stadsteater 1947 —50, för Göteborgs stadsteater 1950—53 och är sedan 1953 regissör och elevskoleföreståndare vid Dramatiska teatern. Torstenson, Lennart, 1603—51, svensk fältmarskalk, riksråd, en av trettioåriga krigets mest lysande fältherrar. T. trädde tidigt i Gustav II Adolfs tjänst och befordrades 1630 till överste för artilleriet, i vilken egenskap han väsentligt bidrog till konungens segrar. 1635—40 tog han verksam del i krigsrörelserna under Banérs överbefäl, och efter dennes död utnämndes T. till överbefälhavare och generalguvernör i Pommern. Under sin befälstid (1641—45) ledde han trots tilltagande sjuklighet med glänsande skicklighet den svenska arméns krigs-rörelser (segern vid Breitenfeld 1642, tåget till Jylland 1643, segern vid Jankow 1645). Torsås, municipalsamhälle i Södra Möre härad, Kalmar län. 1 131 inv. 1956. TorTola, den största av de till Storbritannien hörande Jungfruöarna, Västindien. 4 km2. Bomull och rörsocker. Tortyrscen. Träsnitt från 1554. Torty'r, tillfogande av kroppslig pina, särskilt i syfte att förmå en anklagad till bekännelse; kval, marter. Från antiken och långt in i nyare tid har T. använts av myndigheterna vid en del rättsliga utredningar, och de grymmaste tortyrredskap har konstruerats. Under 1700-t. avskaffades denna bar