Tor bariska bestraffnings- och utredningsmetod i flertalet länder (i Sverige 1772). Under 2:a världskriget tillämpades dock metoden allmänt av den tyska ockupationsmakten. — T o r t e' r a, svårt pina. Torun [tårionj], det polska namnet på Thorn*. Torup, gods i Bara socken, Malmöhus län. Huvudbyggnaden är från 1500-t. och är omgiven av vallgravar på tre sidor. 1812—1941 tillhörde T. släkten Coyet. Torv. Växter och växtavfall, som multnat utan fullt lufttillträde, övergår till T., vars beskaffenhet är beroende dels av växternas beskaffenhet, dels av förmultningsgraden. Man urskiljer t. ex. vit-mosstorv, starrtorv, fräkentorv, rismosstorv; man talar också om kärrtorv och sjötorv, allt eftersom torven bildats på kärrmark och av kärrväxter el. under vatten av vattenväxter. De flesta torvarter är bildade av växter, som vuxit på platsen, men det förekommer även torv, som bildats av hopsväm-made växtdelar, svämtorv. — Väl multnad torv är svart el. brunsvart, föga multnad torv är mera ljust brunaktig. T. finns till en mäktighet av stundom flera meter i våra myr- och mossmarker. Den vilar ofta på gyttja, då den bildats genom igenväx-ning av sjöar. Ofta innehåller den stubbar och andra skogsrester, som visar, att skog fordom varit rådande där nu finns skoglösa kärr och mossar. Torvbrikett'er, av finfördelad och torkad torv pressade briketter, som används som bränsle. Äldre försök att framställa T. har i regel visat sig oekonomiska. Vid skilda tillfällen har dock i olika länder torvbrikettfabriker på nytt satts i gång, sedan mera ekonomiska metoder för torvens upptagning och bearbetning utarbetats. Torvfår, se Fårsläktet. Torvindustri. Vid utnyttjande av torvmossar är det som regel nödvändigt att först utdika mossen, så att torven blir mindre vattensjuk. Torven upptas sedan i tegelformade stycken, som får lufttorka. Torven kan även söndermalas under tillsats av vatten och sedan hoppressas med maskiner till fastare kakor, s.k. älttorv. Jfr Torvbriketter. Upptagningen av torv utförs numera med särskilda maskiner. Torven används direkt som bränsle. Man har även försökt att genom torrdestillation framställa torvkol och torvgas. Möjligheterna att utnyttja torven som bränsle i en eller annan form är efter senaste kriget föremål för forskning vid statens torv-forskningslaboratorium i Lund. Försöken att framställa sprit och till vävnader användbara fibrer samt papper ur T. har inte medfört praktiskt användbara resultat. Finfördelad torv används i stor utsträckning som strömedel, torvströ, i ladugårdar och på avträden, som fyllnadsmedel i trossbottnar samt vid inpackning och förvaring av en del varor. Torvmossar bildas vid förmultning av växter utan el. med otillräcklig lufttillförsel. T. förekommer därför på vattensjuk mark och inom forna sjöområden, som genom växtlighet och torvbildning blivit igenfyllda. Man skiljer på två huvudgrupper: 1) Kärr, vilkas växttäcke företrädesvis utgörs av halvgräs (starr), som vid förmultning ger kärrtorv, 2) Mossar, vilkas växttäcke till övervägande del bildas av vitmossor (Sphag'numarter). De senare kallas ofta högmossar, emedan de har en välvd yta. Tillväxten sker nämligen hastigare i mossens mittpartier och långsammare i utkanterna (laggarna). I Norrland, där T. liksom på Gotland vanligen benämns myrar, är kärrartade T. vanligast. De upptar i övre Norrland mångenstädes mer än 50 % av landarealen. De enskilda myrarna kan här nå en ytvidd av 100 km2 och mera. I andra delar av Sverige, särskilt i Småland och Västergötland, är högmossar vanliga. De gotländska myrarna är kärrartade. Jfr Torv. Torvmull, se Torvströ. Torvsprit. Teoretiskt kan man framställa sprit av 1212 ej förmultnad vitmosstorv. Praktiskt har detta hittills ej fått betydelse. Torvströ el. torvmull är lufttorkad och finfördelad torv. T. används som strömedel på avträden och i ladugårdar, fyllning vid inpackning och i trossbottnar etc. T. har stor förmåga att uppta vatten. Tory, se Tories. Tosca [tås'ka], opera med musik av Puccini. Tosca'na, landskap i n. Italien. 23 000 km2. 3,2 milj. inv. 1951. Residensstad Florens, 390 832 inv. 1951. — T. är till övervägande del ett bergland. I n. delen bryts marmor (Carra'ramarmor). Åkerbruk och trädgårdsodling, särskilt vin- och fruktodling, är befolkningens viktigaste näringsgrenar. — Historia. I forntiden kallades T. Tyrrhenia, Etruria (jfr Etrusker) och Tuscia. 351 f.Kr. införlivades det med romarriket. Efter västromerska rikets fall (476) hörde Tuscia efter vartannat under heruler, östgoter, bysantiner och langobarder. Under medeltiden upplöstes T. i en mängd smårepubliker (Pisa, Lucca, Florens m.fl.). Under den mäktiga släkten Medici införlivades största delen av T. med Florens. En medlem av släkten M. erhöll 1569 titeln storhertig av T. 1801 ombildade Napoleon T. till ett självständigt konungarike, Etrurien. 1808—14 var T. införlivat med franska kejsardömet. 1860 anslöt sig T. till Sardinien och uppgick 1861 i konungariket Italien. ToscanFni, A., 1867—1957, it. dirigent, ursprungligen violoncellist, som bl. a. var verksam vid Metro-politanoperan i New York 1908—20 och vid Scala-teatern i Milano 1920—29. T. räknades som samtidens förnämste dirigent. Gentemot fascism och nationalsocialism uppträdde han bestämt för konstens frihet. Tosca'nska Maremm'ema, benämning på en sank och osund slättbygd i Toscana, mell. Italien, belägen utmed kusten s. om floden Arno. Tosell'i, Enrico, 1883—1926, italiensk musiker, som skrev populära musikstycken (Serenata) och som var gift med exkronprinsessan Lovisa av Sach-sen. Tota'!, hel och hållen, fullständig. Tota'1 förmörkelse, se Förmörkelse. Totalisa'tor, apparat för kontrollering av insatser vid vadhållning under kapplöpning o.d. Genom riksdagsbeslut 1923 tilläts användandet av T. i Sverige. Sedan avdrag gjorts för omkostnader (avdragets storlek bestäms av kungl. maj:t), inbetalas vinsten av T. till statsverket och en del därav används till främjande av hästaveln. Totalism, se Nordström 2. Totalite't, helhet. Totalitär, beteckning för styrelseform med stark maktkoncentration. T. används särskilt om diktatoriska styrelseformer. Totemism, en hos en del primitiva folk, särskilt indianstammar, förekommande egendomlig, känslobetonad föreställning om vissa föremål, växter, djur e.d. Dessa (to'tem) betraktas med vördnad, anses heliga. Totem räknas ofta som en sinnebild av stammen och utgör vanligen någon djurart el. växt, som för stammens livsuppehälle är av särskild betydelse. En motsvarighet till T. inom civiliserade samhällen är bruket av mascot. To'tempålar finns hos vissa indianstammar och är höga trädstammar med skulpturer, som föreställer ägarens totemdjur. To't!eben el. Todleben, F. E. L, 1818—84, rysk ingenjörgeneral och härförare. Under Krimkriget ledde T. mycket skickligt försvaret av Sevastopol (1854—55). T. organiserade under rysk-turkiska kriget 1877—78 den framgångsrika belägringen av Plevna. Toftie, Anders, f. 1902, landshövding i Jämtlands län sedan 1954. F.d. kansliråd. Touche [tosj], fr., framställningssätt; musikaliskt