Tra Hus med trappgavel från medeltiden; ”Apoteks-huset” i Visby. Trappfågiar (Otidiformes), underordning vadare, omfattande storvuxna stäppfåglar. En art, stor-t r a p p e n, häckade förr i Skåne. Trappgavel, en gavel, där röstet har trappstegslika muravsatser, lämpade efter takfallens lutningsvin-kel. Om avsatserna är försedda med tinnar, sägs de vara k rene-le r a d e. T. användes särskilt i den senare medeltidens byggnadskonst i n. Europa. Trappisforden, den romersk-katolska kyrkans strängaste munkorden, grundades av De Rancé under senare hälften av 1600-t. Klosterreglerna utmärker sig för omänsklig stränghet. En trappist-munk får tala med andra munkar endast för att utbyta den stadgade hälsningen, memento moris, tänk på döden. Han går upp kl. 2 f.m. och hans dag slutar kl. 7 el. 8 e.m., sedan han tillbragt någon stund vid sin blivande grav i klosterträdgården. T. räknar över 3 500 medlemmar. Traryd, köping i Kronob. län. 5 716 inv. 1956. Vattenkraftverk på ca 13 000 kW. TrassaT, person, på vilken en växel dras. — T r a s s e n t', person, som utställer en växel. — Tr a s se' r a, utställa el. dra en växel på någon. Trastfåglar (Tur'didae), en familj tättingar av vilka flertalet är insektätare. Till T. hör trastsläktet, näktergal, sten- och buskskvätta, blå- och rödhake, strömstare m.fl. Trastsläktet, till trastfamiljen (Turdidae) bland tättingarna hörande fågelsläkte, vars arter har tämligen stark och tjock näbb med nakna näsborrar. Stjärten är tämligen lång. Till T. hör bl.a. koltrast*, taltrast* och s n ö s k a t a*. Tratfa, it., dragen (trasserad) växel. Trattori'a, it., värdshus, restaurang. Tra'uma, genom yttre våld förorsakat sår el. skada. — Psykiskt T., svår själslig påfrestning. Travancore-Cochin [eng. trævönkå'-], stat i sv. Indiska unionen. 24 000 km2. 9,3 milj. inv. 1951. Huvudstad Trivandrum. En tredjedel av befolkningen är kristen. Tra've, 112 km lång flod i nv. Tyskland, som utmynnar med en sjöliknande mynning vid staden Lübeck i Östersjön. T. har stor betydelse för sjöfarten på Lübeck. Traveller [træv'ölö], eng., resande. Travellers’ club [træv'ölös klabb] i Stockholm bildades 1911 och är en förening av personer, som haft tillfälle att resa i främmande världsdelar. Liknande föreningar har senare bildats i Göteborg och Malmö. Travemünde [travemyn'de], stad och uthamn till Lübeck, belägen vid floden Traves utlopp i Östersjön. Badort. Traven [trej'vn], Bruno, pseudonym för en i Amerika född författare, vars verkliga namn är okänt. Bland hans böcker märks D ö d s s k e p-pet, Vita rosen, Kärran och Diktatur. T:s författarskap påminner om Jack Londons. 1216 Hans böcker bärs av ett radikalt patos och han skriver med en rikt nyanserad psykologi om indianer och guldsökare etc. Traveste'ra, förkläda, skämtsamt förvränga. — T r a v e s t i', skämtsam förvrängning (av en allvarlig dikt e.d.). Travia'ta, La T., italienska namnet på operan Den vilseförda av Verdi. Trawl [trå'l] el. trål, se Fiskredskap. Travtävling, kapplöpning mellan hästar i trav, spända för en tvåhjulig, lätt kärra (sulky). För T. verkar Svenska travsällskapet, som stiftades 1901. Trebisond' el. Trapezunt' el. Trabzon', viktig handelsstad i nö. Turkiet vid Svarta havet. 35 000 inv. 1950. Ändpunkt för karavanvägen från Iran och Armenien. Stadens historia går tillbaka till sjunde århundradet f.Kr. Under tiden 1044—1461 var T. huvudstad i ett eget kejsarrike. Tredje graden, beteckning för (polis)förhör under brutala, psykiskt starkt påfrestande former. Tredje internationalen, se Internationalerna. Tredje man, beteckning för person, som endast indirekt berörs av avtal e.d. Speciellt har beteckningen använts om personer, som utan att vara parter blir lidande vid skadegörelse eller arbetskonflik-ter, dvs allmänheten. Det s.k. Saltsjöbadsavtalet av 1936 innehåller bestämmelser om tredje mans rätt. Tredje riket, se Tyskland. Tredje statsmakten, skämtsam beteckning på tidningspressen såsom en makt vid sidan av regering och riksdag. Tredje ståndet, den tredje (ofrälse) klassen i den forna franska riksdagen. Se États généraux. Tredskodom, dom, som ges då någon av parterna uteblir från rättegången. Jfr Contumacia. Trefaldighetssöndag, den första söndagen efter pingst. TreTasmotorer och -generatorer, se Elektriska maskiner. Trefassystem, system av tre växelströmmar, som har sina faser förskjutna 16 period i förhållande till varandra. Varje växelström har sin ledning; åter-ledningen är däremot gemensam och kan i vissa fall utelämnas. T. är det vanligaste växelströms-systemet. Trefot, tripo'd, forngrekiskt bohagsting, ursprungligen utgörande en trebent kittel av lergods el. brons. T. utfördes senare i finare metaller och erhöll en konstnärlig bearbetning. Särskilt berömd var Pythias’ T. i Apollotemplet i Delfi. Trefärgstryck grundar sig på att man genom blandning av gult, rött och blått kan erhålla alla färgtoner och färgnyanser. Vid framställandet av klichéer till T. använder man ett fotografiskt förfarande. Originalet fotograferas genom färgade glas, s.k. filter, vilka endast genomsläpper strålar av en av ovannämnda färger. För erhållande av bättre resultat används numera vid finare tryck ofta flera färger. Treitschke [traj'-], H. G. von, 1834—96, tysk historiker och publicist, professor i historia. T:s huvudverk behandlar Tysklands historia under 1800-t. T. var företrädare för den preussiska chauvinismen och ivrig anhängare av antisemitism. Hans betonande av att ”makt är statens princip” framställdes under l:a världskriget i ententeländerna som en av den tyska politikens ledande grundsatser. Trekejsarslaget, se Austerlitz. Treklang, ackord uppbyggt av två terser; beroende på om det är stor el. liten ters får T. olika karaktär. Tre kronor. — 1. Se Riksvapnet. — 2. Namn på ett torn (Kärnan) i Stockholms gamla slott. Trekronorsbidrag, bostadsrabatt för vissa barnfamiljer 1947—53. Trekropparsproblemet, det för astronomin centrala problemet att beräkna hastigheten och rörelse