Tru etsare. T. studerade i Stockholm, Köpenhamn och Italien. Han skildrade med lugn omedelbarhet huvudsakligen den skånska landsbygden men var även en skicklig porträttmålare. Truman [tro'mön], Harry Shipe, f. 1884, amerikansk demokratisk politiker. Vicepresident 1944 och som sådan självskriven president vid Roosevelts död 1945. Vid 1948 års val blev T. vald till USA:s president för nästa 4-årsperiod. I sin inrikespolitik mötte T. motstånd från republikanerna i kongressen. I fråga om utrikespolitiken fick han stöd från såväl demokrater som republikaner. Jfr Trumandoktrinen. TrumandoktrFnen kallas en deklaration av president Truman i mars 1947, vari han framhöll att USA måste lämna hjälp åt länder, som hotas av diktaturstater. Trumeld, under l:a världskriget använd beteckning för en ytterst intensiv artillerield. T., som har till uppgift att hindra anfallande truppers framryck-ning, kallas ofta spärreld. Trumhåla, se Hörselorgan. Trumma, urgammalt slaginstrument. T. består av en trä- el. bleckcylinder, vars båda ändar är överdragna med hudar. Instrumentet anslås med små träklubbor, trumpinnar. På mindre T. finns en tarmsträng, den s.k. sångsträngen, spänd över den undre huden. Denna sträng gör T:s ton mera skrällande. Trumpet, biåsinstrument av metall. Den moderna T. har form av en avlång, dubbelt böjd ögla med ganska vid ljudtratt och skålformigt munstycke. På T. finns i regel tre ventiler. T. har skarpare ton än ett horn. Trumpetsnäckor (Trito'nium) har spiralformigt skal med knölar och lister på utsidan. De används i vissa trakter av infödingarna till trumpeter. Trumsjuka, en hos får och särskilt hos nötkreatur förekommande sjukdom, som orsakas av en häftig jäsning med gasutveckling i vommen, varigenom buken blir starkt utspänd. Orsaken är vanligen förtäring av vått grönfoder i för stor mängd. T. kan medföra död på någon timme. Behandlingen går ut på att avlägsna gasen medelst ett rör, som införs genom munnen, el. medelst en troakar*. Trust, ett företag, som genom att med sig införliva alla andra mera betydande företag inom branschen el. genom att på annat sätt förskaffa sig ett avgörande inflytande på dem förvärvat monopolställning inom ett visst område inom sin bransch. Särskilt kända är de amerikanska trusterna, bland vilka må nämnas oljetrusten och ståltrusten. I vissa länder, särskilt i Amerika, har man genom lagstiftning sökt förhindra det hot mot den fria konkurrensen inom näringslivet, som trustbildningen innebär. Även i Sverige har lagstiftningsåtgärder vidtagits, genom vilka monopolistiska sammanslutningar förpliktats att ställa sig till förfogande för undersökningar, som kungl. maj:t kan besluta i syfte att klarlägga den inverkan, de utövar på pris- och om-sättningsförhållanden. Jfr Monopol. Trutar, se Måssläktet. Trü'bner, W., 1851—1917, tysk målare, vars tidigare arbeten visar påverkan av Leibl. Först mot slutet av sitt liv blev T. mera allmänt uppskattad. Målade porträtt, landskap m.m. Tryck, se Gas, Kinetiska gasteorin och Tryckpress. Tryckfel, se Korrektur. Tryckform, form el. stilform, en järnram, i vilken de mot ett arks olika sidor svarande typsatserna el. kolumnerna fastkilas på sina platser. T. fastsätts vid tryckningen på tryckpressens fundament. Tryckfrihet. Varje svensk medborgare har rättighet att utan några av den offentliga makten i förväg lagda hinder utge skrifter. Endast inför dom 1224 stol kan han tilltalas för innehållet i dessa. Vill någon utge periodisk skrift, har han att hos chefen för justitiedepartementet begära hinderlös-hetsbevis el. utgivningsbevis. Dylikt bevis kan förvägras endast om sökande är förklarad ovärdig att föra annans talan. Den, som uttagit dylikt bevis, bär författaransvar för allt, som införs i den periodiska tidskriften. Tryckfrihetsförordningen, den av våra grundlagar, som behandlar rättsreglerna angående tryckfriheten. En T. av år 1810 ändrades redan år 1812, så att regeringen fick rätt att utan rannsakning och dom indra de tryckalster, som den fann misshagliga. Denna s.k. indragningsmakt blev sedermera avskaffad vid 1844 års riksdag. Nu gällande tryckfrihetsförordning är av 1949. 1948 års riksdag antog som vilande ett förslag till ny T., vilket definitivt godkändes av 1949 års riksdag. Den nya T. innehåller inte i sak några nyheter men den har fullständigt omredigerats och har fått en klarare utformning. Fortfarande skall frågan huruvida en skrift är brottslig eller icke avgöras av en jury bestående av nio medlemmar. Vill parterna hänskjuta målet direkt till rättens avgörande är det tillåtet. Skriften skall anses som brottslig om minst sex jurymän därom är ense. Har juryn ansett skriften brottslig skall även rätten pröva skriftens brottslighet. Några bestämmelser om indragning av tryckta skrifter har icke upptagits i T. Lagen bygger på att ingripande mot tryckt skrift skall få ske endast på grund av skriftens brottslighet och att frågan om konfiskation av skriften skall prövas av domstol. I väntan på domstolens prövning kan skriften läggas under beslag enligt de regler, som meddelas i T. Vid spridande av skrifter av uppviglande karaktär vid militärförband har dock militärbefälhavare rätt att ta tryckt skrift i förvar i avbidan på skriftens läggande under beslag. Bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål finns i en särskild lag. Betfäffande rätten att utbekomma allmänna handlingar finns stadganden dels i tryckfrihetsförordningen, dels i särskild lag. I allmänhet finns undantag endast för handlingar, som kan skada offentliga intressen el. som innehåller uppgifter om privatpersoner, vilka ej utan tvingande skäl bör publiceras. Tryckfrihetskommittén hade till uppgift att övervaka och vårda tryckfriheten. Sex medlemmar valdes av riksdagen på fyra år. Justitieombudsmannen var ordförande. Genom 1949 års tryckfrihetsförordning avskaffades T. Tryckfrihetsombud, lokalt ombud, som å justitiedepartementets vägnar har att öva tillsyn över tryckta skrifters offentliggörande. T. förordnas av justitieministern. Tryckmetamorfos, se Metamorfos. Tryckpress. Konstruktionen var ursprungligen mycket enkel: ett vågrätt fundament, på vilket tryckformen lades, och en digel el. plan skiva, som medelst en skruv el. annan anordning kunde pressa papperet mot formen. — I den moderna digelpres-sen fastsätts tryckformen på ett vertikalt fundament, mot vilket digeln pressas i sin fram- och återgående rörelse. Tryckfärgen överförs på typernas yta (stilgravyren) medelst maskindrivna valsar. Di-gelpressen används huvudsakligen för tryckning av smärre tryckalster. — Snällpressen har ett vågrätt fundament, som under tryckningen åker fram och tillbaka under en roterande tryckcylinder, som pressar papperet mot formen. Färgen överförs medelst maskindrivna valsar. Snällpressar för tryckning i flera färger har motsvarande antal fundament och färgverk. Papperets iläggning och avläggning sker numera i regel helautomatiskt. — I rota-tionspressarna sker tryckningen vanligen mot cylin-derformade stereotypplåtar (se Stereotypi), mot vilka tryckcylindrarna pressar. Papperet insätts i form