1225 av långa rullar i maskinen, vilken utför trycket på båda sidor. 1 rotationspressen utförs numera även falsning och häftning av tidningar och tidskrifter. Med de modernaste rotationspressarna har en tryckhastighet av 200 000 exemplar i timmen uppnåtts. De används huvudsakligen i tidningstrycke-rier. Tryckpump el. sug- och tryckpump är byggd på liknande sätt som en sug- och lyftpump (jfr Pump). Hos T. saknar emellertid kolven ventil. Då kolven förs uppåt, sugs vätska in från en rörledning. När sedan kolven förs nedåt, sluter en ventil ovannämnda rörledning, så att vätskan ej kan strömma tillbaka. I stället öppnas en ventil, som förut hållit mynningen till en annan rörledning tilltäppt, och vätskan drivs ut genom denna rörledning. Medan den höjd en vätska kan lyftas med en sug- och luftpump är begränsad, kan däremot med en T. vätska pumpas till teoretiskt sett obegränsad höjd. I praktiken kommer höjden att begränsas av materialens hållfasthet. Trycksinne, beröringssinne, se Känsel. Tryckt som manuskript, se Manuskript. Tryckår skall enligt tryckfrihetsförordningen utsättas på varje boktryckerialster. Tryffel, till disksvampar hörande underjordiska svampar, vilka har en egendomlig, kraftig lukt. Fruktkroppen är knölformig. T. används som krydda till kötträtter. Svart T. finns framför allt i Frankrike och Italien. Vit T. förekommer även i vårt land. Trygger. — 1. Ernst T., 1857—1943, politiker, rättslärd. Blev 1889 professor i processrätt,, 1905 justitieråd. T. var 1897—1937 ledamot av första kammaren, där han snart kom att inta en ledande ställning inom högerpartiet och småningom blev första-kammarhögerns erkände ledare. I april 1923 bildade T. ministär men avgick efter nyvalen i september 1924. 1928—30 var T. utrikesminister i Lindmans ministär. 1926—38 var han universitetskansler. — 2. Carl T., f. 1894, son till T. 1, bankman, chefredaktör för Svenska Dagbladet 1934— 40, verkst. direktör för diverse företag. Tryggvesson, se Olof, norska konungar 1. Trym, i nordiska gudasagan en jätte, som, medan Tor sov, stal hans hammare Mjolner. T., som härskade bland jättarna, förklarade sig ej vilja återlämna hammaren, såframt han ej fick Freja till maka. Tor begav sig då till T. i Frejas skepnad med Loke som brudtärna och lyckades genom list be-mäktiga sig Mjolner, med vilken han dödade T. Denna saga skildras i ”Trymskvida”, en av den äldre Eddans sånger. Trymskvida, en av den äldre Eddans litterärt mera lyckade sånger som anses stamma från omkr. 900. T. är troligen av norskt ursprung. Jfr Trym. Trymå', stor väggspegel, som vanligen når ned till golvet. Trypsfn, ett enzym, som härstammar från bukspottkörteln och som i tarmen klyver äggviteämnen och som i motsats till magsaftens pepsin är verksamt vid svag alkalisk el. neutral reaktion. Trysilälven, benämning på Klarälven* i dess övre lopp. Trådbuss, se Trolleybuss. Trådlös telefonering, se Radio. Trådlös telegrafering, se Radio. Trådmaskar, rundmaskar*. Trådradio, överföring av radioutsändningar på ett trådnät, exempelvis på telefonnätet. Om utsändningen är högfrekvent, kan flera program utsändas samtidigt; telefonsamtal blir ej störda. Mottagningen sker i vanlig radioapparat, som ansluts till trådnätet. På en del orter, där mottagningsförhållan-dena är dåliga har man upprättat T. Trål, se Fiskredskap. Tra Trålare, fiskefartyg, som fiskar med trål. (Se Fiskredskap.) Trä, se Ved. Träd, se Trade. Träda el. träde kallas åkerjord, som under ett år ligger obesådd. Avsikten ansågs förr vara att jorden skulle få ”vila ut”. Förr fick jorden ligga som T. vart annat (tvåskiftesbruk) el. vart tredje år (treskiftesbruk). Numera används längre växtföljder och där T. förekommer åsyftas främst att befria jorden från ogräs. Under T.-tiden bearbetas och gödslas jorden. Jfr även Jordtrötthet. Trädgräns, se Skogsgräns. Trädgårdsböna, se Störböna. Trädgårdskonsulent el. länsträdgårdsmästare kallas av hushållningssällskapen anställda sakkunniga, vilka har att biträda och lämna råd rörande trädgårdsarbeten inom länet. Trädgårdsskolor. I Sverige finns fem av staten underhållna el. understödda T. för utbildning av trädgårdsmästare, nämligen på Alnarp, i Söråker, Lantbruksakademins T. på Experimentalfältet, Ber-gianska stiftelsens T. i Frescati vid Vetenskapsakademin samt en till Urshult i Småland förlagd frukt-odlingsskola (drivs av hushållningssällskapet med statsbidrag). För tillträde till dessa fordras i regel uppnådda 20 år, fullgjord första värnpliktsövning och fyra års föregående praktik (skolan i Urshult fyllda 18 år och 1 års praktik). Vid dessa skolor varierar utbildningstiden mellan 10 mån. (skolan i Urshult) och 2 år (Bergianska stiftelsen). Dessutom tinns vid Alnarp en högre trädgårdskurs (hortono'm-kurs) där utbildningen tar 2—2V2 år. Trädgårdssnäcka (Helix horten'sis) förekommer allmänt i s. och mell. Sverige och har brunt el. gult skal med mörka längsband. Trädgårdsstad. Under 1800-t. sökte man särskilt i England ordna stadssamhällen, i vilka till varje hus skulle höra en trädgård. Vidare har man sökt förlägga handel och industri till platser på något avstånd från T. Genom dessa anordningar har man sökt undgå en del av de hygieniska olägenheter, som vidlåder på vanligt sätt byggda stadssamhällen. Exemplet har vunnit efterföljd i andra länder. I Sverige finns ej någon egentlig T., men en del samhällen i Sverige ansluter sig tämligen nära till planen för en T. Trädgårdssångarsläktet (Curru'ca) hör till familj sångare. Hithörande arter är övervägande gråa till färgen. Stjärten är i spetsen tvärskuren och har vita sidopennor samt är för övrigt enfärgad. Arterna är flyttfåglar. Svarthättan (C. atricapilla) är vanlig över hela Sverige. Huvudet är på översidan svart hos hannen, rödbrunt hos honan. T r ä d-gårdssångaren (C. horten'sis) har ett ljust streck över ögat. Den är ävenledes vanlig över hela landet. Hos hökfärgade sångaren (C. ni-soria) har hannen undersidan vattrad, honan endast sidorna vattrade. Den finns i s. Sverige samt på Öland och Gotland. Törnsångaren (C. syl-via) har rostbruna armpennor. Den finns i s. och mell. Sverige. Trädgårdsärt, se Ärter. Trädkryparsläktet (Cer'thia) hör till tättingarnas ordning. T. utmärks av en spetsig, något nedåtböjd näbb och av styva stjärtpennor, av vilka den mellersta är längst. Trädkryparen (C. familiaris) är ovantill tecknad i brunt, rostgult och vitt, undersidan är gråvit. Den förekommer i mell. och s. Sveriges skogar, där den lever av insekter. I levnadssättet påminner den om hackspettarna. Trädkult, träddyrkan, har särskilt i äldre tider förekommit hos de flesta folkslag. T. bottnar i allmänhet i animism*. Framför allt dyrkades fruktbärande träd, i medelhavsländerna och i Afrika fikonträdet, hos en del afrikanska folk dadel- och kokos 39*