Trä 1226 palmen och i Europa eken, vars ollon används Söm födoämne. Med T. sammanhänger helighållandet av vårdträd i Norden. Dessa troddes skydda gården och familjen. Att bryta grenar av trädet ansågs medföra olycka. Även sagor om världsträd (Ygg-drasil), livsträd o.d. sammanhänger med T. Jfr även Frihetsträd. Trädlärka (LulFula arbo'rea) förekommer i skogar i s. och mell. Sverige. T. är tecknad i svart, brunt och grått och har en kort nacktofs. Trädskola, plantskola för buskar och träd, vilka uppdras för att utplanteras på annan plats. Träfiberplattor framställs av trä el. halm genom målning el. upphettning med vatten under tryck. Det erhållna fibermaterialet pressas och torkas. Till T. hör masonit, treetex m.m., som på senare tid fått stor användning som byggnadsmaterial. Träförsockring. Sedan länge har man vetat, att cellulosa genom behandling med syror kan överföras i druvsocker. På senare tid har man ivrigt arbetat på en praktisk lösning av problemen. Svårigheterna ligger dels i att den sockerlösning, som erhålls, är mer el. mindre oren, dels i att syra förbrukas. På senare tid har man dock kommit problemets lösning betydligt närmare. Trägas el. träkolsgas framställs genom torrdes-tillation av trä el. träkol. Samtidigt erhålls träkol, trätjära och mindre mängder andra ämnen. T. har i viss utsträckning kommit till användning för belys-ningsändamål och för industriella ändamål samt har använts för motordrift. T.-drivna motorfordon har billigare bränslepris men minskad körhastighet och dyrare maskiner. Jfr Gengasdrift. Träj'on, se Aspidium. Träkarl kallas den fjärde obesatta platsen i vissa kortspel (bridge, priffe), där korten delas till och egentligen spelas av fyra personer men där endast finns tre spelare. Skorstensmila. a. Ved. b. Ris. c. Stybb. d. Tändtrumma (fylls med småved, som påtänds), e. Skorsten, f. Eldstad (eldas vid kolningens början, för att åstadkomma drag), g. Fotrymning. Träkol framställs genom torrdestillation av ved vid omkring 270°. Härvid erhålls dels fast träkol, dels flytande produkter, framförallt tjära och träsyra, vilken senare innehåller ättiksyra och metylalkohol (träsprit). Sedan gammalt framställs T. genom milkolning. En kolmila uppbyggs på lerbotten av trästammar, som reses el. på annat sätt ordnas kring ett centralt hålrum, milschaktet. Över veden läggs sedan ris och därefter sandblandad stybb. Milan tänds genom det centrala schaktet. Genom upptagande och igentäckande av lufthål i den yttre betäckningen regleras sedan förbränningen. På senare tid har man börjat framställa T. i murade ugnar. Dessa ger bättre utbyte men är däremot förhållandevis dyra i anläggningen. Det T., som erhålls på detta sätt, är ej rent kol utan innehåller något väte och syre. Tjäran inkokas, så att den blir mera tjockflytande, innan den förs i handeln. Träspriten avdestilleras från träsyran, och ättiksyran utfälls med kalk. Träldom, se Slaveri. Trälhavet. vik av Östersjön i Stockholms skärgård, som utgör en del av n. segelleden. Trämassa, se Papper. Träng, de trupper inom en armé, vars uppgift det är att handha och transportera de förnödenheter av olika slag, som erfordras för arméns behov. Transporten av proviant, ammunition, reservpersedlar, verktyg etc. tillhör sålunda T. Till T. hör också sjukvårdstrupperna och deras material. Träns, ett betsel, där bettet är försett med ring och parerstång, i motsats till bridongbett, som endast är försett med ring, och stångbett, där tygeln fästs i ändan på stången. Stång och bridong kallas kanda'r. T. betecknar även snören el. snörmakerier, använda som prydnader på klädedräkter. Träsk, i vissa delar av vårt land (övre Norrland, Stockholms skärgård, Gotland) bruklig beteckning för sjö. I riksspråket har ordet fått ungefär samma betydelse som kärr, sumpmark. Träsket (fr. le marais), under den stora franska revolutionen benämning på konventets moderata parti, i motsats till Berget, det radikalaste partiet. Träskfolket, Batwa, en i Centralafrika levande, småvuxen folkstam med boplats i träskmarker, där de med stor skicklighet stakar sig fram i smala kanoter. De lever av jakt och fiske. T. har särskilt studerats av E. v. Rosen. Träskonäbb. Träskonäbb (Balae'niceps rex), en vadarfågel, som har stor och bred näbb. Den är näst strutsfåglarna den största av alla fåglar. T. lever av fisk och vattendjur och har sin hemvist kring övre Nilen. Kallas av infödingarna Abu Markub. Träsliperi, avdelning i fabrik för framställning av mekanisk trämassa, där granved mals mot roterande slipstenar. Träsnittskonst (xylografi'), den äldsta av de grafiska konsterna. Teckningen anbringas i bakvänd form antingen direkt el. medelst kalkering på en noggrant preparerad och planslipad träplatta. Numera överförs teckningen även på fotografisk väg till träskivan (fotoxylografi). Sedan bilden överförts till stocken, bortskärs med fina verktyg på stockens yta de delar, som ej ingår i teckningen, vilken sålunda kommer att framstå som ett slags relief. Då stocken graverats färdig, tas avtryck enligt olika metoder. Boktrvckarpressen används, då träsnittet är avsett som illustrationsmedel. T. har nått en särskilt hög utveckling i Japan. Se bild sid. 462. Träsprit, se Metylalkohol.