Tyl uppstår. T. är uppkallad efter en fransk stad, Tulle. Tylösand, havsbadort v. om Halmstad i Hallands län. T. är en av Sveriges största badorter. Tyne [taj'n], flod i nö. England. Uppkommer ur källflodema North T. och South T. och utfaller i Nordsjön. Längd 129 km. Livligt trafikerad. Tyngdkraften. Enligt Newtons allmänna gravitationslag påverkar två massor varandra med en kraft (tyngdkraft), som är direkt proportionell mot produkten av kropparnas massor och omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet mellan kropparna. Två kroppar, som påverkar varandra enligt denna lag, erhåller bägge en acceleration, som är direkt proportionell mot den attraherande kroppens massa men oberoende av den egna massan. Jfr Tyngdkraftens acceleration. Tyngdkraftens acceleration, den gängse benämningen på den acceleration, som en kropp, vilken befinner sig vid jordytan, erhåller på grund av jordens attraherande kraft, dvs accelerationen vid fritt fall i lufttomt rum. Eftersom jorden ej exakt är ett klot med homogen massfördelning och på grund av centrifugalkraften är T. av växlande storlek på olika punkter på jordytan, större vid polerna än vid ekvatorn, större vid vattenytan än på ett berg. Approximativt kan T., som brukar betecknas med bokstaven g, sättas lika med 9,8. Tyngdpunkt, den punkt, i vilken vid matematiska beräkningar en materiell kropps hela tyngd kan anses samlad. I fasta kroppar med deras relativt stora motståndskraft mot formförändringar kan T:s läge anses konstant. Den kan dock vid partiell uppvärmning, vid en formförändrande belastning m.m. ändra läge. I ett homogent klot sammanfaller T. med1 den matematiska medelpunkten, vilket däremot i regel icke är fallet, om massfördelningen är ojämn. I en homogen kub ligger T. i diagonalernas skärningspunkt. Jfr Jämvikt. Tynnelsö, gammalt slott på en ö i Mälaren, nö.. om Strängnäs, n. Södermanland, fordom tillhörigt biskopen i Strängnäs. Typgjutningsmaskin, se Sättmaskiner. TypograT, gemensam beteckning för arbetare och formgivare i tryckeribranschen. — Typografisk, hörande till boktryckarkonsten. Typografi'. — 1. Konsten att arrangera och sättæ trycktyper samt att trycka med dem. — 2. Det färdiga trycket, som det framträder på papperet. Typologi' kallas inom arkeologin läran om de-olika typer, som husgeråd, prydnadsföremål o.d. från förhistorisk tid tillhör. Med hjälp av T. kan; man alltså med större el. mindre säkerhet bestämma, till vilket tidsskede ett fornfynd hör. Typsnitt, trycktyper av olika karaktär, familj, sort, och storlek. Den vanligaste karaktären är antikva,, äldre kallas Familjer inom antikvakarak- tären är t.ex. Garamond och Bodoni. Olika, sorter är mager, kursiv och halvfet. De olika storlekarna, som benämns grader, är t.ex. nonpareille (6’ punkter), petit (8 p), korpus (10 p) och cicero (12 p). Ty'r, krigets gud i den nordiska mytologin, son av Oden. Tyrann', i antikens Grekland benämning på varje envåldshärskare, som ej var vald av folket och vars makt ej begränsades av lagar. Numera är T. liktydigt med förtryckare, grym härskare. Tyreoide'apreparat innehåller verksamma beståndsdelar från sköldkörteln (Glandula tyreoidea). TyrTing, ett i nordiska fornsagor omtalat dödsbringande svärd, som bl.a. en tid ägdes av kämpen Angantyr. Jfr Hervararsagan. Tyrgils Knutsson (Torgils, Torkel), d. 1306,. marsk, riksföreståndare. T. ledde rikets styrelse under Birger Magnussons omyndighetstid (1290—98)- 1236 och de närmaste åren därefter. 1293 gjorde T. ett krigståg till Karelen mot ryssarna och byggde där fästet Viborg. T. förde en förståndig och kraftfull inre styrelse men blev hatad av prästerskapet. Under konung Birgers strid med sina bröder bistod T. troget konungen, som dock av sina bröder lät förmå sig att fängsla T. och avrätta honom. Tyrifjord, sjö i mell. delen av Östlandet, n. om Drammen, Norge. 134 km2. Tyringe, municipalsamhälle i Västra Göinge härad, Kristianstads län. 3 158 inv. 1956. Tyro'len, ett av de forna österrikiska kronländer-na, beläget mellan Bayern i n., Schweiz i v. och Italien i s. Omkr. 25 000 km2. T. är uppfyllt av Centralalpernas kedjor, vilka här når sin högsta punkt i Ortler i s. T. Boskapsskötsel och därmed förenad mejerihantering är huvudnäringar. I s. T. odlas vin och sydfrukter samt mullbärsträd för export av silke. T. exporterar dessutom nötkreatur, mejeriprodukter, frukt och trävaror. — Genom freden i S:t Germain 1919 delades T. mellan Österrike och Italien, så att Italien erhöll s. och större delen ungefär upp till Brennerpasset (Syd-Tyrolen, 16 200 km2, 670 000 inv., varav ungefär V3 tyskar) och Österrike den n. delen (Nord-Tyrolen, 12 600 km2, 422 000 inv.). Efter 2:a världskriget har genom överenskommelse mellan Italien och Österrike de i den italienska delen av T. boende österrikarna erhållit en viss grad av autonomi. TyTos, Tyrus, forntida stad i Fenicien, berömd handels- och sjöstad. T. anlades ursprungligen på fastlandet (Gamla T.), men senare flyttades det till en utanför belägen klippö. T. blev tidigt Feniciens mest betydande stad. Redan i 10:e århundradet f.Kr. hade T. livlig handelsförbindelse med det israelitiska riket. Senare tillhörde det bl.a. Babylo-nien, Persien och Makedonien. Under romartiden var T. en viktig handelsstad, särskilt bekant för sina purpurfärgerier. Numera heter T. Sur. Det tillhörde från medeltiden det turkiska väldet och tillhör numera Libanon, 12 000 inv. 1953. Tyrre'nska sjön el. Tyrrenska havet, den del av Medelhavet, som ligger mellan Corsica och Sardinien samt Italiens v. kust. Menad som försvarar sig med en tyrsosstav mot en närgången silen. Grekisk vasmålning från omkr. 500 f.Kr. Tyr'sos, grek., Tyrs, en med vinranka och murgröna omlindad stav, som bars av antikens bac-kantinnor*. Tyrtai'os, forngrekisk lyriker, enligt uppgift av jonisk härstamning. Under 2:a messeniska kriget (685—668 f.Kr.) eldade han spartanerna till mod och hänförelse genom sina lyriska sånger. Ty'rus, se Tyros. Tyska kriget, beteckning på kriget mellan Preus-