Uni kor ställs lika. Till utgångspunkt antogs tiden enligt Greenwichs meridian, s.k. Västeuropeisk tid. Inom varje zon beräknas tiden en timme före närmast västligare zon och en timme efter närmast östligare zon. Medeleuropeisk tid är alltså en timme före Västeuropeisk tid. östeuropeisk tid är två timmar före Västeuropeisk tid. USA omfattar fyra zoner, vilka, räknat från ö. kusten, är resp. 5, 6, 7 och 8 timmar efter Västeuropeisk tid. Sverige räknar Medeleuropeisk tid. År 1927 infördes officiellt i Sverige en ny sifferberäkning på dygnets timmar från 0 till 24 i stället för 2 gånger 0—12. Jfr Greenwich. Univer'sitas, lat., helhet, det hela, numera beteckning på universitet (fakulteterna sammanfattade till ett helt). Universitet, vetenskaplig högskola, som dels har till uppgift att genom föreläsningar och övningar meddela undervisning och anställa prövningar med eleverna samt tilldela dem examensgrad, dels har till ändamål att bedriva vetenskaplig forskning. Ett slags förebilder till de moderna U. fanns redan under antiken. I det romerska kejsarriket upprättades högskolor med av staten avlönade lärare. Den mest berömda av dessa var högskolan i Aten. Först mot slutet av medeltiden uppstod åter verkliga högskolor. Bland de äldsta av dessa var den medicinska skolan i Salerno i Italien, som grundades på 800-t. och som organiserades som högskola på 1100-t. U. i Bologna (grundlagt 1158) var berömt som säte för studier i romersk rätt. Flera andra U. upprättades i Italien. U. i Paris vann sedermera anseende som Europas förnämsta U. Det organiserades i jämförelsevis självständiga former på 1200-t. och utövade de följande århundradena stort inflytande. I England utvecklade sig på 1100- och 1200-t. U. i Oxford och Cambridge. I Tyskland uppstod U. först på 1200- och 1300-t. (Prag, Wien, Heidelberg m.fl.). Till en början var det förnämligast teologiska studier, som bedrevs vid dessa U. Sedermera, under reformationstiden, började man ägna sig även åt studier i klassiska språk och av de klassiska författarnas skrifter. Även astronomi och fysik ägnades tidigt ett visst intresse. Medicinen kom snart att inta en jämförelsevis framskjuten plats, och genom de medicinska studierna väcktes så småningom intresse även för övriga naturvetenskaper. — I Sverige grundlädes ett U. i Uppsala 1477 och ett i Lund 1666. Stockholms högskola bildades 1878 och Göteborgs högskola 1891. Den sistnämnda samman-slogs 1954 med den 1948 inrättade Medicinska högskolan i Göteborg till Göteborgs universitet. I allmänhet är undervisningen vid ett fullständigt U. organiserad på fyra fakulteter, en medicinsk, en juridisk, en filosofisk, delad på en humanistisk och en naturvetenskaplig sektion, samt en teologisk. Detta gäller emellertid ej Stockholms* högskola och Göteborgs* universitet. Undervisningen bedrivs av ordinarie lärare, professorer, samt av docenter, vilka har viss undervisningsskyldighet men ej exa-mensskyldighet. I spetsen för ett U. står en för viss tid vald rektor. I Sverige sorterar U. under en gemensam universitetskansler. För handläggande av ärenden finns vidare de större och mindre akademiska konsistorierna, som sammansätts av för viss tid valda och vissa självskrivna professorer. U. åtnjuter i de flesta länder en jämförelsevis vidsträckt självstyrelse. Ett undantag härifrån utgör de amerikanska U., vilka står i starkt beroende av enskilda personer, som donerat medel till deras stiftande, samt U. i diktaturländerna, vilka lider under den allmänna begränsningen av tanke- och yttrandefrihet. Universitetskansler, se Universitet. Univer'sum, världsalltet. UNREF, FN:s organisation för flyktingar, erhöll 1955 Nobels fredspris för år 1954. Chef för U. var då holländaren van Heuven Goedhart (1901—56). 1248 UNRRA, förkortning för United Nations’ Relief and Rehabilitation Administration, i Washington nov. 1943 av Förenta Nationerna upprättad organisation med uppgift att arbeta för återuppbyggnad och hjälp åt krigshärjade länder. U:s verksamhet övertogs 1947 av IRO (International Refugee Orga-nization) och Internationella livsmedelsrådet (World Food Council). Uns, gammal svensk guld- och silvervikt = Vs lödig mark = 2 lod = 27,9 g. Jfr Ounce. Unter-Pfalz [on'ter-], se Pfalz. Unter uns [on'ter ons'], ty., oss emellan. Un'terwalden, en av de tre urkantonerna i Schweiz, belägen s. om Vierwaldstättersjön. 767 km2. 41 514 inv. 1950, huvudsakligen tyskar. U. är delad i två halvkantoner, Ni' edwalden, som omfattar den nö. delen intill Vierwaldstättersjön, och O' b w a 1-d e n, som omfattar den s. och v. delen. Boskapsskötsel är huvudnäring. U. är mycket besökt av turister. Untraverket, vattenkraftverk i Dalälven, 25 km från dess mynning. U. anlades åren 1912—18 och tillhör Stockholms stad. U. p. a., förkortning för: utan personlig ansvarighet. Upanisa'd (Upanisha'd), i den indiska litteraturen namn på en klass filosofisk-religiösa skrifter, vilka bildar utgångspunkten för de flesta av Indiens senare filosofiska och religiösa system. Dessa skrifter har även påverkat den persiska, nyplatonska och kristna mystiken. Upasträdet (Antia'ris toxica'ria) förekommer i den indomalajiska regionen. Från U. erhålls en giftig mjölksaft, som används till pilgift. Upernavik, Danmarks nordligaste koloni på Grönland, vid Baffins Bay på västkusten. Omkr. 1 300 inv., till största delen eskimåer. Uppbud, erbjudande att mot lösen förvärva lös egendom, skall enligt stadgande i handelsbalken ske därest pant icke blivit inom föreskriven tid utlöst. Lagens ifrågavarande stadgande tillämpas emellertid mera sällan, enär parterna i pantavtalet merendels avtalat om annat förfarande. Jfr Panträtt. U. förekom fordomdags även vid försäljning av fast egendom, innan s.k. fastebrev utfärdades. Denna uppbudsskyldighet härledde sig ursprungligen från bördsmännens förköpsrätt till arvejord på landet. Uppbörd av skatter till stat och kommun skedde tidigare på så sätt, att den skattskyldige å fastställda uppbördsstämmor — olika för kommunal- och kronoskatten — inbetalade de angivna skattebeloppen. Från och med den 1 jan. 1947 söker man genom det s.k. källskattesystemet uppbära de skattskyldigas tribut till det allmänna i så nära anslutning till inkomstens förvärvande som möjligt. Källskatten avser statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, allmän kommunalskatt, landstingsskatt, tingshusmedel och folkpensionsavgift. Den vanligaste formen för källskatt är s.k. A-skatt, varvid arbetsgivaren vid varje avlöningstillfälle av lönen innehåller föreskrivet belopp. Preliminär C-skatt utgör ett alternativ till A-skatten. Den betalas av löntagare, som förutom inkomst av tjänst har inkomst av fastighet, rörelse el. kapital av mera betydande storlek. Preliminär B-skatt betalas av skattskyldig, som icke har inkomst av tjänst, för vilken uttas A-skatt. Inbetalning av skattemedlen sker sex gånger om året, nämligen under tiden 6—13 eller stundom 7— 14 i varje månad i var och en av månaderna mars, maj, juli, sept., nov. och jan. Inbetalningen sker genom postverket el. vissa penninginstitut, med vilka staten träffat avtal därom, t.ex. affärsbanker, sparbanker. Över skattskyldiga, som ej betalt debiterad skatt, skall på föreskrivet sätt under uppbördster-min upprättas restlängd. Uppbördslängd, se Uppbörd.