Uni 1247 pest och även övriga ryska förband i U. successivt bortdras. Redan de första dagarna i nov. kunde det emellertid konstateras, att stora ryska truppmassor var på marsch in i U. såväl från Sovjetunionen som från Rumänien. Med flyg, pansartrupper och infanteri nedslog Sovjet under den följande tiden allt motstånd i U. Den ungerska frågan drogs inför FN:s generalförsamling, varvid en resolution antogs, i vilken i första hand krävdes att Sovjetunionen skulle bortdra sina trupper från U. Vidare uppmanades Budapestregeringen att bevilja av FN:s generalsekreterare utsedda observatörer tillträde till ungerskt område. FN-resolutionen avvisades. Såväl kraven på rysk utrymning som på tillträde för FN-observatörer har hittills (jan. 1957) lämnats obeaktade. Sedan Imre Nagy avgått tillsatte ryssarna en marionettregering med Janos Kadar som konseljpresident. — Under nov.—dec. 1956 flydde över 150 000 ungrare ur landet. Under samma tid deporterades ett stort antal personer till Sovjetunionen. Ang. hur många det härvidlag gällt divergerar uppgifterna f.n. Ungern-Sternberg, Nikolaj v. U., 1885—1921, rysk-baltisk general, anförde 1918—20 en kontrarevolutionär rörelse i ö. Sibirien. U. blev besegrad, tillfångatagen och avrättad av bolsjevikerna. Unghink, ett vid 1900-t:s början mycket använt öknamn på ungsocialisterna, vilket går tillbaka på deras ledare Henrik (Hinke) Bergegren. Unghöger, beteckning för en konservativ politisk riktning som ursprungligen uppkom i Göteborg och i sina grundsatser närmast påverkats av professorerna V. Nordström och R. Kjellén. Dess främsta organ har varit ”Göteborgs aftonblad” och ”Det nya Sverige”. Under l:a världskriget ivrade U. för en svensk anslutning till Tyskland och senare för ett ingripande i finska frihetskriget. Ungkyrkliga rörelsen uppstod ur den s.k. kors-tågsrörelsen i Uppsala 1909. Till de mera framskjutna personerna i U. har hört J. A. Eklund och E. Bil-ling och hör fortfarande M. Björkquist. Av U. utges Vår lösen. Ungsocialister, personer anslutna till Sveriges ungsocialistiska parti (tidigare Svenska socialistiska ungdomsförbundet), vilket särskilt inriktat sig på antiparlamentarisk, antimilitaristisk och ateistisk propaganda. Rörelsen har på senare tid ej spelat nämnvärd roll, men dess principer har i viss utsträckning upptagits av de syndikalistiska organisationerna. Jfr Syndikalism. Ungturkar, se Turkiet, historia. UNICEF, förkortning för eng. United Nations’ International Children’s Emergency Fund, Internationella barnhjälpsfonden, 1946 grundat fackorgan inom FN. Unierade kyrkor, se Unerade kyrkor. UniformiteT, enhetlighet, likformighet. Uniformsförbud, förbud att bära politisk uniform, infördes genom lag juni 1933. Nu gällande lag är av 9 maj 1947. Uni'k, fr. unique, ensam i sitt slag, ojämförlig. Unio'n, förening, förbund, särskilt mellan stater. U. kan innebära mer el. mindre utsträckt gemenskap. Om det väsentliga är, att statsöverhuvudet är gemensamt, kallas U. personalunion. Realunion innebär, att de statliga institutionerna i större utsträckning är gemensamma. En särskilt fast form av U. mellan stater kallas ofta federation. Unionen i Utrecht ingicks mellan de nederländska n. provinserna 1579, vilka därvid uppsade Spanien tro och lydnad. Unionister, beteckning för sydstaternas, de kon-federe'rades, motståndare i det amerikanska inbördeskriget. U. var även beteckning för ett liberalt parti i England som 1886 på grund av meningsskiljaktigheter i fråga om politiken mot Irland bröt sig ut ur det av Gladstone ledda liberala partiet och mera anslöt sig till de konservativa. Union-Jack [jo'njön djæk'], eng., benämning på den brittiska nationalflaggan. Union labcl [jo'njön lej'bl], eng., ”fackförenings-märke”, kallas ett märke som vissa av fackföreningar särskilt anlitade fabrikanter har rätt att använda på sina varor för att öka sin kundkrets bland arbetare. U. används i synnerhet i USA och Kanada. Union postale universeile [yniåq' påstall' [-ynivär-säll'],-] {+ynivär- säll'],+} fr., officiella namnet på Världspostför-eningen*. Den svenska örlogsflaggans utseende 1844—1905. I övre inre fältet unionsmärket, bildat genom sammanställning av färgerna i Sveriges och Norges flaggor. Unionstecknet el. unionsmärket, en sammansättning av de svenska och norska flaggornas färger, som fanns i övre inre fältet på dessa flaggor till 1905. Unionstiden kallas i Nordens historia tiden 1389 —1520, då Sverige, Danmark och Norge var i union. Uniso'n sång, enstämmig av flera röster utförd sång. U. kallas numera allsång. Unita'rier, vissa kristna samfund, vilka utmärks av en jämförelsevis förnuftsbetonad åskådning. De förkastar dogmerna om Kristi gudom och den obe-fläckade avlelsen samt treenighetsläran. U. har förr funnits i de flesta av Europas länder och uppträdde redan under reformationstiden. Särskilt i Polen och i Siebenbürgen har funnits U. Under senare tid har de haft församlingar framför allt i England och USA. Bland deras medlemmar märks kemisten J. P. Priestley* och Emerson*. Till U. hör bl.a. Har-varduniversitetet i USA. United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, eng., Det förenade konungariket Storbritannien och Norra Irland. Se Storbritannien. United Press [jonaj'tid-], förk. U. P., amerikansk nyhetsbyrå. United States of America [jonaj'tid ste'jts åv amer'ikö], se Förenta staterna. UniteT, enhetlighet. Universa'1, allomfattande. Universalarvinge är den som på grund av testamente el. lagstadgade arvsbestämmelser ensam ärver död persons efterlämnade tillgångar. Universalis'ter, religiös sekt i USA, som lär att alla människor slutligen kommer att bli frälsta. Grundades på 1700-t. av John Murray. UniverselFa broderskapet och Teosofiska samfundet, förkortas U. B. o. T. S., sedan 1898 titel för det tidigare av Tingley ledda Teosofiska samfundet*. Universell tid, en ordnad tidberäkning för olika orter, som genomfördes på en konferens i Washington 1884. Vid denna indelades jordklotet i 24 zoner. Inom varje zon skall tiden räknas lika, dvs alla kloc