Ura sen), el. att levande varelser uppkommit genom U. I senare fallet kan det antingen vara fråga om en tillfällighet av så sällsynt slag, att U. vid vanliga undersökningar ej upprepar sig, el. också uppstår vid U. organismer, vilka står lägre än de lägsta organismer vi känner och är så små, att de för närvarande ej kan iakttas. U. benämns på fackspråket Genera'-tio sponta'nea el. Generatio aequiv'oca. Ura'n, sällsynt, mycket tung metall. Kem. tecken U. Atomnumr er 92. Atomvikt 238,07 (högst av alla atomvikter). Spec vikt 18,7. U. är mest känd därigenom, att metallen i mineralet pechblände åtföljs av radium, vilket grundämne i själva verket uppkommer genom sönderfall av U. (Jfr Radioaktiva grundämnen.) Det var genom undersökningar av detta minerals egendomliga strålningsegenskaper som radium upptäcktes. Ura'nia. — 1. En av muserna*. — 2. Tillnamn på Afrodite. Ura'nienborg, kungsgård på ön Ven med ruiner efter Tycho Brahes observatorium. Uranos i grekiska gudasagan en personifikation av himmelen. U. är förmäld med Gaia (Jorden) och fader till titanerna, cykloperna m.fl. Jfr Uranus. Ura'npecherz', ett sällsynt, svart, till det yttre beckliknande mineral, i vilket metallen uran är en väsentlig beståndsdel. Vissa avarter av detta mineral är radiumhaltiga och används för framställning av radium och radiumpreparat. Ura'nus, lat. U'ra-, den sjunde av vårt solsystems planeter. Den är nätt och jämnt synlig för blotta ögat, om man noga känner dess läge. U:s avstånd från solen är 19 gånger jordens, omloppstiden kring solen är 84 år. U. upptäcktes först 1781. Den har 4 månar. Jfr Uranos. Urartning, se Degeneration. Urarvagörelse, äldre benämning på dödsbodelägares åtgärd för att undgå ansvar för en avlidens skulder. Den bestod i ett avträdande av all den avlidnes egendom åt hans borgenärer, så att dessa kunde i konkurs göra sig betalda så långt tillgångarna förslog. Numera räcker det med att boet avträds till förvaltning av boutredningsman och att delägarna avhåller sig från att ta befattning med boet, t.ex. föra bort saker därifrån. Ansvaret gäller f.ö. som regel endast skulder som man har kännedom om. Urba'n, stads-, storstadsaktig; belevad, bildad. — U r b a n i t e' t, hyfsning, belevenhet. Ur'ban VI, omkr. 1318—89, påve 1378—89. U. valdes till Gregorius XI:s efterträdare, emedan romerska folket och prästerskapet fordrade att få en italienare vald till påve i syfte att förhindra påvens återflyttning till Avignon. Detta val framkallade emellertid den s.k. stora* schismen inom påvedömet. Urban i te't, se Urban. Urberg, se Urtiden. Urbino [orbi'nå], stad i Toscana, mell. Italien. 20 000 inv. Ärkebiskopssäte. U. har ett s.k. fritt universitet, grundat 1564, med 1 241 studenter 1952. Rafaels födelsestad. Urbota mål kallas sådana brottmål, där straffet icke kan utgå i form av böter. Urd, se Nornor. Urd'arbrunnen, enligt nordisk mytologi en brunn under en av asken Yggdrasils rötter. De tre nornorna vattnar trädet med vatten från U. Urdjur, se Protozoa. Uremi', urinförgiftning, uppstår, då njurarna ej kan fullgöra sin uppgift att avsöndra avfallsproduk-ter från ämnesomsättningen i kroppen. U. karakteriseras i en del fall av kramper, i andra fall av oro, kväljningar, kräkningar samt slöhet, som övergår i medvetslöshet. En utbruten U. för i de flesta fall till död. Urey [jo'ri], H. C., f. 1893, nordamerikansk kemist, som för sina upptäckter angående olika slag 1252 av väteatomer (den tunga väteisotopen deute'rium*) erhöll nobelpriset i kemi 1934. Urfågel, namn på Archaeopteryx*. Ur'ga, nuvarande namn Ulan Bator, huvudstad i Mongoliska folkrepubliken (se Mongoliet), säte för de mongoliska buddisternas överstepräst. Omkr. 100 000 inv. 1944, varav omkr. hälften är munkar (lamor). Universitet med ca 1 100 studenter, 1954. Urgent' [fr. yrsjarf], angelägen, trängande. — U r-g e' r a, starkt påyrka, ansätta. Urgermanska, ett språk, från vilket man anser, att de germanska språken härstammar. Någon direkt kännedom om U. har man ej. Ur de olika germanska språken har man sökt konstruera fram U. Uri [o'ri], kanton i mell. Schweiz. 1 075 km2. 28 556 inv. 1950. Huvudstad Altdorf. Kantonen, som är en av de glesast befolkade, har utpräglad alpnatur. Boskapsskötsel. Uria [hebr. -a'], en hettitisk befälhavare i judakonungen Davids här. I Samuels bok berättas utförligt om hur David begick äktenskapsbrott med U:s hustru Batseba och föranstaltade om att U. blev dödad i en fäktning. U'riebrev, ett brev, som medför ofärd för över-bringaren. Benämningen härleder sig från det brev, som konung David lät Uria överbringa till sin befälhavare och som innehöll order om att den senare skulle föranstalta om att Uria föll i striden. Jfr Uria. Urie'I, hebr. ”Guds ljus”, en av ärkeänglarna. U. brukar avbildas med en pergamentsrulle el. bok. Urin, se Utsöndringsorgan. Urinstenar, se Njursten och Biåssten. Urinstämma, oförmåga att kasta vatten. Jfr Pro-statahypertrofi. Urinsyra, en organisk syra med kem. formel (NH)4C(CO)2. Den är ett vitt, svårlösligt pulver. Kemiskt är den släkt med koffein. U. förekommer i liten mängd i urinen. Vid gikt avlagrar sig U.-kristaller i kroppens vävnader. Jfr Gikt. Urinämne, karbamPd, kem. formel CO(NH2)2, var det första organiska ämnet, som framställdes med konst (av Wöhler 1828). Det utgörs av färglösa och lättlösliga kristaller. U. förekommer i urinen till en mängd av 1,5—2 %. U. används till framställning av visst slags konfekt samt som gödselmedel. Urkantonerna, beteckning på de tre kantonerna Schwyz, Uri och Unterwalden. Jfr Schweiz, historia. Urkristendomen, beteckning för kristendomen under tiden fram till omkr. år 150. Denna tid hade kristendomen ej organiserat sig i mer el. mindre skilda och varandra bekämpande kyrkosamfund. U. fick sin prägel av en naiv tro på Kristi snara återkomst och ett därav följande vårdslösande av timliga angelägenheter. Urkund, källskrift; skrift, utfärdad av myndighet el. enskild person till kännedom el. bestyrkande av en sak (kungligt brev, fördrag, kontrakt, gåvobrev etc.). Urladdning, se Elektrisk urladdning. Urladdningslampor, beteckning för lampor el. be-lysningsanordningar, där ljuset alstras genom elektrisk urladdning i förtunnade gaser el. i metallångor. Den äldsta typen är geisslerrör. En modernare typ är neonrör, som ger ett klart rött ljus. Genom tillsats av kvicksilver får man blått ljus, vilket kan omvandlas till grönt genom användandet av särskilt filterglas. Genom andra tillsatser kan man få andra färgnyanser. I rören används högspänd ström, men på senare år har rör konstruerats även för normal spänning. Dessa rör innehåller metallångor. Urmia', saltsjö i n. Iran, dubbelt så stor som Vättern. I närheten, i en bördig och folkrik trakt, staden U., enligt traditionen Zoroasters födelseort. Urminnes hävd, se Hävd.