!253 Urogenita'lorgan, sammanfattande beteckning för urin- och könsorganen, vilka ur jämförande anatomisk och embryologisk synpunkt nära sammanhänger med varandra. Uroxe (Bos primigen'ius), en utdöd nötkreaturs-art, vilken var större än tamoxen. Den senare anses härstamma från U. Under istiden fanns U. i s. Europa. Den invandrade efter istidens slut i n. Europa och även i Skandinavien, där den fanns under stenåldern. Skelett är funna i torvmossar i Skåne, Småland och Östergötland. U. fanns så sent som på 1600-t. i Polen. Urpremiär, första presentationen av en pjäs. Urisa maj'or el. Stora Björnen. U. omfattar Karlavagnen. Se Stjärnhimmeln. Urslem, ibland använd beteckning för protoplas-ma. Jfr Cell. Ursprungsbetecknmg. Enligt lag av 4 juni 1913 angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig U. får icke vara, på vilken finns anbragt beteckning, som ger varan sken av att ha frambringats el. tillverkats i Sverige, från utrikes ort införas till riket för försäljning. Enligt samma lag kan kungl. maj:t under vissa förutsättningar förordna att införselförbud skall gälla även för vara, som oriktigt anges vara tillverkad inom viss främmande stat el. på en inom denna stat belägen ort. Det är vidare förbjudet att åsätta utländsk vara, avsedd för försäljning, beteckning, som ger den sken av att vara tillverkad i Sverige el. att saluhålla vara, som försetts med dylik oriktig U. Även i fråga om denna lag kan kungl. maj:t förordna, att den skall gälla för beteckning, som oriktigt anger, att en vara fram-bragts el. tillverkats inom viss främmande stat el. på ort, belägen inom denna. Enligt en förordning av den 15 dec. 1933 skall vissa utländska varor förses med uppgift om ursprung. Dit hör en del kläder och skodon, glas och porslin, vissa verktyg, husgeråd och andra järnvaror m.m. Urisula, den heliga U., enligt legenden en brittisk kungadotter, som tillsammans med 11 000 jungfrur vallfärdade till Rom. På hemvägen blev emellertid U. och de 11 000 jungfrurna dödade av hunnerna, som belägrade Köln. Blodsdådet sägs ha blivit hämnat av 11 000 änglar, som förjagade hunnerna och räddade staden. U. blev ett av Kölns skyddshelgon. Uppgiften om de 11 000 jungfrurna anses bero på en feltolkning av någon latinsk text. Ursulinn'orna, nunneorden, på 1500-t. instiftad till minne av den heliga Ursula. Orden hade sin blomstringstid under 1700-t., men ännu finns ursu-linnesystrar bl.a. i Tyskland, Belgien och Italien. Ur svenska hjärtans djup är början till den svenska kungssången, som härstammar från 1844. Orden är av C. V. A. Strandberg* (Talis Qualis), melodin av O. Lindblad. Ursviken, staden Skellefteås uthamn vid Skellefte-älvens mynning. Flera sågverk i grannskapet. Urtica'ceae, växtfamilj, nässlor*. Urtiden el. den arkeiska tidsåldern omfattar jordens utvecklingshistoria fram till den algonkiska tiden (jfr Geologiska perioder). De bergarter, som bildats under U., sammanfattas under benämningen urberget el. urformationen. Sveriges berggrund utgörs till största delen av hithörande bergarter, bland vilka granit och gnejs är de vanligaste. Man har icke funnit några säkra spår av organiskt liv från U. U'rtima, på annan tid än den lagligt föreskrivna och regelbundet återkommande tiden (lagtima*). Jfr Riksdag. Uruguay [orogoaj'], republik i sö. Sydamerika, skils i v. från Argentina genom Uruguayfloden, gränsar i n. till Brasilien, i ö. och s. till Atlanten. 186 926 km2, 2,6 milj. inv. 1953. U. är i n. och i det inre av landet bergigt, längs Atlantkusten låg Uta länt. Klimatet är subtropiskt. Huvudnäringen är boskapsskötsel. Åkerbruk bedrivs särskilt i s. U. Vete, majs, ris m.m. odlas. Viktigaste industrigrenar är textil- och livsmedelsindustri (köttkonserverings-fabriker, slakterier). Export av kött, hudar, ull m.m. Huvudparten av befolkningen utgörs av vita (av-komlingar av huvudsakligen spanjorer men även andra sydeuropeiska folk). Därjämte förekommer mestiser och ett mindre antal indianer. Landets språk är spanska. Religionen är i allmänhet romerskkatolsk, men statskyrka finns ej. — Enligt den nuvarande författningen, som trädde i kraft febr. 1952, utövas högsta myndigheten av ett 9-mannaråd utan president, vars medlemmar första gången valdes av parlamentet för tre år, men därefter väljs för fyra år. Parlamentet består av två kamrar, senaten med 32 och deputeradekammaren med 99 medlemmar valda för fyra år. — Huvudstad: Montevi-de'o, 837 600 inv. 1953. — Historia. Landet koloniserades på 1500-t. och 1600-t. av spanjorerna. Under 1800-t. lösslet sig de sydamerikanska staterna från Spanien. U. blev 1821 en provins i Brasilien och 1828 en oberoende republik. President G. Terra (president 1931—38) genomförde 1933 en statskupp, som gav honom diktatorisk makt. Efter Ter-ras avgång uppstod konflikter, varefter författningen småningom ändrades. Nuvarande författning (se ovan) genomfördes efter folkomröstning under president A. Martinez Trueba, som var president 1950 —52 och därefter blev ordförande i 9-mannarådet. — Under l:a världskriget anslöt sig U. till västmakterna utan att dock delta i kriget. Under 2:a världskriget avbröt U. 1942 de diplomatiska förbindelserna med axelmakterna. Febr. 1945 förklarade U. Tyskland och Japan krig. — U. är Sydamerikas mest demokratiska och socialt avancerade land. Medlem av FN. Uruguay'floden, sydamerikanskt vattendrag, biflod till La Plata. Längd 1 580 km. Utgör gränsflod till Argentina ö. ut. U'rumtsi el. Urumchi, se Tihwa. Urval, se Utvecklingslära. Urvalsundersökning (el. stickprovsundersökning), se Sampling. USA, officiell förkortning för United States ot America (Amerikas förenta stater). Usans' el. fr. usance [ysatfs] betecknar inom handeln vedertaget bruk. Usbek, se Uzbek och ösbeger. Usbekistan', se Uzbek. Usedom [o'se-], en före 26 jan. 1951 till delstaten Mecklenburg, Östtyskland, numera till Polen hörande ö, vilken tillsammans med Wollin skiljer Stettiner Haff från Östersjön. 445 km2. Invånarna (omkr. 46 000) idkar åkerbruk och fiske. På U:s ö. kust ligger flera badorter. U. tillhörde Sverige 1648—1720. U'so, it., vedertaget bruk, handelsbruk. — U so-växel, växel, på vilken förfallotiden ej är angiven utan beräknas efter bruket på platsen; usoväxlar förekommer ej numera. USSR, förkortning för Ukrainska socialistiska sovjetrepubliken. Ussu'ri, högerbiflod till Amur, utgör gräns mellan Manchuriet och Fjärran Östern, längd ca 900 km, segelbar ca 750 km. Ustica [ost'], en till Italien hörande ö, belägen i Tyrrenska sjön, n. om Sicilien. 8,6 km2, ca 2 000 inv. Straffkoloni. U. är känd för sina märkliga grott-bildningar. Usuell', bruklig, vanlig. Usurpe'ra, orättmätigt bemäktiga sig, inkräkta på. — Usurpation, olaga hävd, våldskränkning. — U s u r p a' t o r, orättmätig innehavare, inkräktare, tronrövare. Utagera [-aje'ra, -age'-], spela till slut, slutföra. Utah [jo'ta], stat i USA, 220 000 km2. 755 000