1255 Schema över utprickningssystem. Överst till vänster flytande prickar, till höger fasta prickar. Nederst till vänster remmare, till höger bojar. el. röda bojar (i allmänhet kvastförsedda) begränsar en farleds n. och ö. sida och slutligen kryssprickar, röda och svarta fasta prickar el. andra röda och svartmålade sjömärken utmärker grund, som kan passeras på bägge sidor. För utprickning av grund, belägna i öppna sjön, dvs utanför skärgård och utprickad farled använder man stora prickar, s.k. remmare, vilka vanligen är försedda med ballonger, bollongprickar. N. om grund används svartmålade prickar, ö. om grund svartmålade prickar med ett vitt bälte på stången, s. om grund rödmålade prickar med uppåtvända kvastar och v. om grund rödmålade med nedåtvända kvastar. Särskilt farliga grund brukar inomskärs utmärkas av bojar, vilka består av en tunna, som försetts med en pyramid av träribbor. Är dessa svartmålade, räknas de som slätprickar, är de rödmålade och försedda med kvast räknas de som kvastprickar, och deras betydelse är bestämd enligt ovanstående regler. Utrecht [yt'resjt]. — 1. Provins i Nederländerna. 1 325 km2, 608 972 inv. 1953. V. delen av U. är ett fruktbart marskland med vidsträckta betesmarker, ö. delen upptas till största delen av sandhedar. Boskapsskötsel är huvudnäring. Utom spannmål odlas tobak i stor myckenhet. — 2. Huvudstad i U. 1. 241 723 inv. 1954. En av Nederländernas äldsta städer med flera praktfulla kyrkor och andra byggnader. Universitet, grundat 1636. Viktig järnvägsknut och handelscentrum. Tobaksindustri. Tillverkning av kemikalier. Ut, re, mi, fa, sol, la, si, se Solmisation. Utre'ra, outrera, fr. outrer (av outre, hinsides, bortom, jfr Ultra), överdriva, driva till ytterlighet. Utriggare, Marshallöarna i Stilla havet. Uts Utriggare. — 1. Kapproddbåt med årtullama på en ställning utanför relingen. Även denna ställning kallas U. — 2. Lös klyvarbom på smärre fartyg. —* 3. Från masttoppen stöttade stänger, som på söder-havskanoter placeras över lovarts reling för att uppbära vikter, som tjänar till att hindra en alltför stark krängning hos kanoterna. U. används även i vissa andra betydelser. Utrikesdepartementet, det departement, som handlägger utrikesärenden. Under U. lyder beskickningarna och konsulaten i utlandet. Chef för U. är utrikesministern. Utrikesministerrådet upprättades 1945 i Potsdam och skulle vara ett organ för överläggningar mellan USA:s, Storbritanniens, Sovjetunionens, Frankrikes och Kinas utrikesministrar och utarbeta fredsfördragen efter 2:a världskriget. U. var samlat vid sex tillfällen, nämligen i London och Moskva 1945, Paris och New York 1946 samt Moskva och London 1947. Motsättningarna mellan Västmakterna och Sovjetunionen har emellertid medfört att det upphört. Utrikesnämnden är en 1921 inrättad nämnd, vars ordförande är konungen och vars medlemmar är desamma som i utrikesutskottet. Vid avgörande av mera betydande utrikesärenden skall U:s mening inhämtas. U. fungerar också mellan riksdagarna. Utrikesutskottet är sedan 1937 ett av riksdagens ständiga utskott. U. består av 16 ledamöter, 8 från vardera kammaren, vilka också är medlemmar av utrikesnämnden. U. har att yttra sig över till utskottet hänvisade frågor rörande rikets förhållande till främmande makter. Utrillo [ytrilå', sp. otriPjå], Maurice, 1883—1955, fransk målare, skildrade med naiv omedelbarhet Montmartres pittoreska bebyggelse och franska kyrkor. Utrius'que, lat., ”av båda”, avser de båda rätts-disciplinerna, nämligen den kanoniska och romerska. U. ingick förr i beteckningar för juridiska lärdomsgrader, t.ex. juris* U. doktor. Utryckning, dag, då militär utbildning avslutats. Denna dag inräknas ej i utbildningstiden. Utskott, en kommitté el. kommission, vars medlemmar tas ur en viss församling, på vars vägnar den har att utreda el. besluta. Jfr Riksdagens utskott. Utskylder, avgifter, som skattskyldig är förpliktigad erlägga till stat (kronoutskylder), kommun (kommunalutskylder), kyrka och prästerskap (präst-utskylder). Jfr Uppbörd och Skatt. Utskyldsstreck, hinder för utövande av rösträtt på grund av obetalda utskylder. U. avskaffades för val till andra kammaren 1921 och för kommunala val 1946. Utskänkning, försäljning av dryckesvaror till förtäring på stället. Motsatsen är utminutering, som innebär försäljning till avhämtning. Se vidare Rus-drycksförsäljning. Utslagstäv lan, utslagningstävlan, anordnas i syfte att utfinna den bäste vid idrottstävlingar mellan lag el. enskilda där måttband, klocka el. bedömnings-poäng ej kan avgöra resultatet och där alla deltagarna ej har tillfälle möta varandra (fotboll, tennis o.d.). Vid s.k. enkel utslagsmetod är den, som en gång besegrats, definitivt utslagen ur tävlingen. Utsot, äldre sv. namn för diarré*. Utsättande av barn är en sed, som ej blott hos primitiva folk utan även hos högtstående kulturfolk ansetts som en fullt tillåten handling, såvida den utfördes av barnets föräldrar. Under forntiden förekom detta bruk allmänt såväl bland egyptier som bland greker och germaner. Ännu kvarlever det bland kineserna. Motivet till denna handling är främst att söka i fruktan för svält samt farhågor att barnet ej skall bli dugligt att försörja sig. I och med