Vac den ympade lindrig feber och ömhet i axelhålan till följd av körtelsvullnad. Om ympningen ej slår an, kan detta bero på att ympämnet är försvagat el. på att personen i fråga är oemottaglig för koppor. Detta senare är fallet, särskilt om V. förut utförts för ej allt för lång tid sedan (5—10 år). Jfr Smittkoppor. Vacci'nium [vaks-], ett växtsläkte som tillhör familj ljungväxter. Det omfattar ca 100 halvbuskar och buskar. Hyllet är översittande. Frukten är ett bär. I Sverige finns fem arter. Lingonbuske (V. vitis idaea) är en lågväxt buske med läderarta-de, omvänt äggrunda blad. Den är allmän i barrskogar. Lingon exporteras i stor utsträckning, framför allt från s. Sverige. Blåbärsbuske (V. myrtillus) har oregelbundet trekantiga grenar och äggrunda, finsågade blad. Bären innehåller garvämnen och verkar stoppande. O d o n b u s k e (V. uliginosum) växer i sumpig mark och har omvänt äggrunda, helbräddade blad och runda grenar. Bären är avlånga och har ett blågrått överdrag. Smaken är sötaktigt fadd. De används föga i hushållet. Tranbärsbuske (V. oxycoccus) är en krypande buske, som växer i sumpig mark. Bladen har tillbakavikna kanter. Tranbären är blå och har sur smak och används i mindre utsträckning för beredning av saft, sylt o.d. Wacht am Rhein, Die [di vasj't am raj'n], ty., ”Vakten vid Rhen”, tysk folksång, skriven 1840 av Max Schneckenburger. Den populäraste melodin till W. är komponerad av musikern Karl Wilhelm (1815 —73). W. blev särskilt populär under fransk-tyska kriget 1870—71. Wachtmeister. — 1. Hans W., 1641—1714, kungligt råd, amiralgeneral. W. stödde energiskt Karl XI i dennes reduktionspolitik. Ät honom anförtroddes uppdraget att återupprätta den svenska flottan, vilket uppdrag W. fullgjorde med största duglighet. W. är Karlskronas grundläggare. — 2. Karl Axel W., 1754—1810, riksdrots. W. var allmänt aktad för sin rättrådighet och duglighet. Gustav III skänkte honom sitt oinskränkta förtroende och gav honom flera viktiga uppdrag. Under Gustav IV Adolfs förmyndarregering liksom under dennes egen styrelse ägde W. ett synnerligen stort inflytande. 1809 blev W. justitieminister i det då bildade statsrådet. — 3. F. W., 1855—1919, utrikesminister i Lundebergs ministär 1905, medlem av första kammaren 1894— 1916, universitetskansler 1907—16. Vad. Talan mot underrätts dom föres genom vad. Den som vill vädja i tvistemål skall inom en vecka från den dag, då domen gavs, hos underrätten anmäla vad. Tre veckor från den dag, då domen gavs, skall vadet fullföljas genom att man till underrätten inger vadeinlaga. Vill part vädja mot underrätts dom i brottsmål, skall han inom tre veckor från dagen för domen inge vadeinlaga till underrätten. Se även Vadhållning. Wada'i, fr. Ouadai, tidigare negerrike, sedan 1913 landskap i Franska Ekvatorialafrika, ö. om Tsad-sjön. Omkr. 445 000 km2. Invånarna består dels av olika negerstammar, dels av araber. De förra idkar åkerbruk, de senare boskapsskötsel. Majs, durra och bomull odlas. Viktigaste exportvaror är elfenben och strutsfjädrar. o Vadare (Grallato'res), en ordning fåglar, som har långa underben och tarser, liten baktå och till största delen fria tår. V. delas numera i storkar-tade fåglar, till vilka hör pelikanfåglar, hägrar, storkar, flamingos m.fl., tranartade fåglar, omfattande sumphöns och tranor m.fl. och brockfågelartade fåglar, bland vilka må nämnas brockfåglar, måsartade fåglar, alkor m.fl. Vadd, ett lager av löst uppluckrade bomullsfibrer, på ömse sidor bestruket med gummi- el. limlösning 1258 med tillsats av alun och ibland något stärkelse. V. används även som beteckning för kem. renad (från fett befriad) bomull. Ej renad bomull kallas ofta fetvadd. Vadd'etjåkko nationalpark, område beläget nv. om Torne träsk i Lappland. 24 km2. Vademe'cum (lat., ”gå med mig”), hjälpreda, fickhandbok, rådgivare. Vadhållning förmedlas i Storbritannien och dess kolonier av s.k. bookmakers. I andra länder används totalisator* vid hästsporttävlingar. Detta även i vårt land. Jfr Tipstjänst. Wa'di, fr. oued, beteckning för uttorkade floddalar i Afrikas ökentrakter, särskilt i Sahara. Vadkramp, se Kramp. Vadmal, ett slags grovt, tjockt, tätt ylletyg. Vadmalskriget kallas ett ryskt angrepp 1712 på Kaj ana län (nuv. Uleåborgs län) i Finland till hämnd för att man beslagtagit ryska handelsvaror. Vadmalsön el. V a 1 d e m a r s ö n, äldre benämning på Djurgården, Stockholm. Jfr Valdemars-udde. Wadman, J. A., 1777—1837, skald. W. skrev företrädesvis humoristiska visor (dryckes- och jägarsånger, idyller etc.) av robust skämtsamhet och ofta dråplig satir. Bland hans mera kända visor må nämnas Min lilla vrå bland bergen. Vado'st vatten, från jordytan härstammande, i jordskorpan och i jordlagren cirkulerande vatten. Motsats: juvenilt* vatten. Vadstena, stad vid Vättern, v. Östergötland. 4 214 inv. 1956. Spetsknyppling. V. uppkom på 1300-t., då Birgitta här upprättade det berömda V. kloster*. I V. finns vidare Vadstena slott*. Vadstena adliga jungfrustift. Vid 1734 års riksdag beslöts att upprätta ett adligt jungfrukloster på Vadstena slott. Planen kom aldrig till utförande. De penningmedel, som anslagits härtill, utgör numera en stiftskassa, som utdelar pensioner till ogifta adliga fröknar, vilka blivit inskrivna i stiftets matrikel (stiftsjungfru). Vadstena artiklar, en år 1587 ingången överenskommelse mellan Johan III och hertig Karl av Södermanland beträffande de kungliga och furstliga rättigheterna i Karls hertigdöme. Vadstena kloster började byggas 1368—69 och invigdes 1384. Dess första abbedissa var Birgittas dotter Katarina* (Ulfsdotter). Klostret upphävdes 1595, och byggnaderna stod sedan lång tid tomma. En del av dem är bevarade och används som sjukhem och sinnessjukhus. Klosterkyrkan, som blev färdig i början av 1400-t., hör till våra mera intressanta medeltida byggnader. Vadstena slott. Vadstena slott är beläget vid Vättern utanför Vadstena stads område. Den äldsta delen av V. började uppföras 1545 och utgör nu slottets mittparti. På 1570-t. företogs tillbyggnader som fortgick in på 1600-t., i genomgående renässansstil. Efter Vasakonungarnas tid fick slottet förfalla, men från 1880-t. har dess yttre partier blivit underhållna och inrymmer nu landsarkiv. Vadsö, stad vid Varanger fjord, ö. Finnmark fyl-