Wan närsfamilj, vilken förtjänat största delen av sin förmögenhet på ångbåts- och järnvägsföretag. Wan'derjahre, ty., vandringsår, beteckning för en konstnärs osäkra tillvaro under utvecklingstiden. Van der Nootska palatset, byggnad i fransk-holländsk klassicistisk stil på Södermalm i Stockholm, som på 1670-t. uppfördes åt Thomas van der Noot, en holländsk överste i svensk tjänst. V. tillhör numera Stockholms stad och begagnas sedan 1943 av Lottarörelsens överstyrelse. Van der Waals [fan' - va'ls], J. D., 1837—1923, holländsk fysiker. W. studerade, i synnerhet teoretiskt, gasers och vätskors förhållanden vid olika tryck och temperatur. Han erhöll nobelpriset i fysik 1910. Vandervelde [fr. varjdärväFd], É., 1866—1938, belgisk socialistledare, statsman och skriftställare. 1894 blev V. ledamot av deputeradekammaren, där han var ledare för den socialistiska gruppen. Vid l:a världskrigets utbrott 1914 stödde V. kraftigt den belgiska regeringens försvarspolitik. Han var medlem av regeringen 1916—21 och 1925—37. Utrikesminister 1925—27. Ordförande i Andra internatio-nalen 1929—35. Wan'dervogel [-få'gel], ty. ”flyttfågel”, namn på en 1897 bildad tysk ungdomsförening med uppfostrande program, i vilket bl.a. ingick fotvandringar o.d. Till W. anslutna grupper av ungdomar företog under mellankrigsåren vandringar även i Sverige. W. uppgick 1933 i Hitler-Jugend. Van Die'mens land, förr benämning på ön Tas-mania efter den holländske guvernören i Batavia, Anton van Diemen, som utsände Tasman, vilken år 1642 upptäckte ön. Van Doesburg, Théo, 1883—1931, självlärd holländsk arkitekt, målare och konstskriftställare, grundade med Mondrian 1917 tidskriften ”De Stijl” och bidrog genom artiklar och egna verk i hög grad till utbredningen av neoplasticismens* idéer. Vandrande blad, ett slags tropiska insekter tillhörande rätvingar. Påminner till utseendet om blad. Växtätande. Vandrande jude. — 1. Se Jerusalems skomakare. — 2. En ört (Tradescan'tia fluminen'sis), som härstammar från Brasilien. Den har lansettformade gröna blad och krypande stam. Den odlas som prydnadsväxt. Vandrande njure el. rörlig njure kallas en njure, som är dåligt fixerad, så att den kan sjunka ned mot bäckenet, vilket kan medföra sjukdomssymtom genom avknickning av urinledaren, varigenom urin-avflödet försvåras. V. kan behandlas operativt. Vandrande pinnar, ett slags insekter tillhörande Vandrande pinne. 1266 rätvingar med kropp och ben som till utseendet liknar torra kvistar. Förekommer i tropiska länder och i s. Europa. Vandrarhem har organiserats av Svenska turistföreningen sedan 1933. V. är särskilt för ungdomar avsedda härbärgen, där man kan övernatta mot en låg avgift. Vandringsbibliotek. Smärre för lån avsedda, flyttbara boksamlingar har i Sverige upprättats i allt större utsträckning, särskilt av folkbildningsförbundet och länens centralbibliotek. V. utlånas till föreningar, sjukvårdsanstalter, skolor o.d. Vandringsgräshoppa el. sträckgräshoppa, se Gräshoppor. Vandringsrättare, i lantbruk utbildade personer, som är anställda av hushållningssällskapen och har till uppgift att ge mindre jordbrukare råd och anvisningar. Van Dyck, A., se Dyck, van. Va'ner, i nordiska gudasagan namn på gudar, vilka i tidens början kämpade med asarna. Fred blev emellertid sluten och asarna upptog bland sig Njord, vilken jämte sina bam Frej och Freja hörde till vanagudarna. V. var jordens och fruktbarhetens gudomligheter. Van Eyck, se Eyck. Vanfrejd, se Påföljd. Vanf öre vården bedrivs i Sverige huvudsakligen vid landets fyra vanföreanstalter i Göteborg, Hälsingborg, Stockholm och Härnösand, vid Eugenia-hemmet i Stockholm samt vid ortopediska specialavdelningar vid centralsjukhusen. Huvuddelen av kostnaderna för institutionernas drift betalas av allmänna medel. Enligt principbeslut vid 1955 års riksdag skall verksamheten vid de fyra vanföreanstal-terna så småningom omläggas, bl.a. så att landstingen (städerna) övertar ansvaret för klinikerna och yrkesutbildningen inordnas i arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdande verksamhet. Wang-Ching-Wei, 1884—1944, kenisisk politiker, en av Sun-yat-sens anhängare, vilken sedermera tillhörde vänstra flygeln av Kuo-min-tang. I början av japansk-kinesiska kriget samarbetade W. med Chiang-Kai-shek. 1938 begav W. sig till Indokina och propagerade härifrån för fred med Japan, varefter han uteslöts ur Kuo-min-tang. Jan. 1940 bildade W. under japanskt beskydd en regering i Nan-king och utropades till president i den av japanerna erövrade delen av Kina. W. var sitt lands ”Quis-ling”. Vanhävd. Enligt lag av 1947 skall lantbruksnämnderna tillse, att brukningsdel överstigande 2 ha icke ligger i V., dvs vanvårdas. Om V. föreligger och ägaren el. arrendatom ej vidtar de åtgärder som erfordras, skall förhållandet anmälas till länsstyrelsen, som meddelar föreskrifter. Följs ej dessa, kan böter ådömas eller egendom tvångsinlösas. Vanilj' (Vanilla), växtsläkte, tillhörande familj Orchideae. Klättrande örter el. buskar. I nedre delen bortdör ofta rankan, och växten lever sedan uteslutande på den näring, som erhålls genom klätter-rötterna. V. planifonia har stora, ovala blad och blekgröna blommor. Frukten är en enrummig kapsel. Den används som krydda. Växten är inhemsk i Mexiko och odlas även på öarna i Stilla havet. Vanillfn är den kemiska förening, som är orsaken till vaniljens lukt och användning som krydda. Framställs numera av vedämne. Konstgjord V. används i stor utsträckning som ersättningsmedel för vaniljen. Va'nitas, lat., tomhet, fåfänglighet. — V. v a nita' t u m (från Predikarboken*), fåfängligheters fåfänglighet. Van Loon [fann lå'n], Hendrik, 1882—1944, holländsk-amerikansk författare och journalist, som bl.a. skrev ett flertal populärvetenskapliga böcker,