Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vannérus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
t.ex. The story of mankind (sv. översättn.
Mänsklighetens historia); Van Lo on’ s
geo-g r a p h y (sv. översättn. Geografi för alla).
Vannérus, A., 1862—1946, svensk filosof, som
utgav kunskapsteoretiska och metafysiska arbeten,
där han företrädde en psykofysisk utvecklingsteori.
Wann'see, en utvidgning av floden Havel mellan
Potsdam och Berlin. Vid W. finns en villastad med
samma namn.
Vansbro, municipalsamhälle i Järna kommun vid
v. Dalälven, sv. Dalarna. 1 586 inv. 1956. Ängsågar,
hyvleri och snickerifabrik m.m.
Vansittart [væn'sitat], Robert, baron V. of
Den-ham, f. 1881, permanent understatssekreterare i det
eng. utrikesdepartementet 1930—38. V. erhöll
därefter en speciell tjänst som diplomatisk rådgivare åt
utrikesministern 1938—41. V. hävdade under 2:a
världskriget att tyskarna efter freden borde
omskolas och landet demilitariseras (vansittartism).
Vant, tåg, som på fartyg stöttar master och
stänger från sidan.
Van't Hoff, se Hoff.
Van Zeeland, se Zeeland.
Vanås, stort fideikommiss, n. om Kristianstad, ö.
Skåne.
Vanäs udde, udde i Vättern i n. Västergötland.
Karlsborgs fästning är belägen på V.
Vapen, se Sköld, Riksvapnet, Stadsvapen och
Landskapsvapen.
Vapendans, se Svärddans.
Vapenfria värnpliktiga, se Samvetsömma
värnpliktiga.
Vapenhus, utbyggnad, som vid en del kyrkor
finns framför huvudingången. V. härrör från
medeltidens senare del och användes då som
förvaringsplats för männens vapen och andra föremål, som ej
medtogs i själva kyrkan.
Vapeur [-ö'r], fr., se Vapör.
Vapftihjortar, med kronhjorten besläktade
hjortarter, som i synnerhet förekommer i Asien och n.
Amerika.
Vaporisation, ångbildning.
Vapö'r, fr. vapeur, dunst, ånga. — Vapörer,
väderspänningar.
Vaqueros [-kä'rås], beteckning för
boskapsherdarna på lantgårdarna i n. Mexiko. De är vanligen av
spansk-indiansk härkomst och kända som utmärkta
ryttare.
Var, ansamling av vita blodkroppar.
Vara, köping i Barne härad, Skaraborgs län.
2 676 inv. 1956. Järnvägsknut.
VARA, förkortning för Västsveriges allmänna
restaurangaktiebolag.
Varamobaden, liten badort nv. om Motala med
turisthotell.
Vara'ner, stora ödlor, i utseende påminnande om
små krokodiler, vilka finns i Afrika, Asien och
Australien. De jagas för köttets och skinnets skull.
Varanger fjord, Varangeren, bred, omkr. 100 km
lång havsvik i nordostligaste Norge.
Varberg, stad vid kusten av Halland. 13 702 inv.
1956. Livligt fiske, cykelfabrik. Badort. På en klippa
i havet V:s gamla fästning.
Varbildning, en inflammation med stark
ansamling av vita blodkroppar, var. Jfr Abscess.
Warburg, K. J., 1852—1918, litteraturhistoriker,
universitetslärare, tidningsman, professor i
litteraturhistoria vid Stockholms högskola 1909—18,
liberal ledamot av andra kammaren 1905—08. W. var
ända till sin död ivrigt verksam som tidningsman
och skrev artiklar om konst, litteratur och teater i
”Göteborgs Handels- o. Sjöfarts-Tidning”. Han
ägnade sig även åt ett betydande litteraturhistoriskt
författarskap och utgav tillsammans med H. Schück
en Illustrerad svensk
litteraturhistoria.
Var
Warburg [-bork], Otto, f. 1883, tysk fysiolog, som
utfört viktiga undersökningar över vävnaders
syreförbrukning och påvisat, att denna regleras av ett
särskilt ämne, det s.k. andningsenzymet. För denna
upptäckt erhöll han nobelpriset i fysiologi och
medicin 1931.
Ward [oå'd], Mary A. (Mrs Humphry W.), 1851
—1920, engelsk romanförfattarinna. W. utgav en
hel del ur social synpunkt intressanta romaner,
bland vilka må nämnas Ro bert Elsmere,
The marriage of William Ashe.
Var'dar, flod på Balkanhalvön, Macedoniens
huvudflod. 370 km lång. Upprinner på s.
sluttningarna av Sar Planina i Jugoslavien och utfaller i
Salo-nikibukten av Egeiska havet, där den bildar ett stort
delta. V. är av stor strategisk och kommersiell
betydelse.
Vardö, stad invid Varanger fjord, ö. Finnmark
fylke, nö. Norge. 3 000 inv. 1950. Fiske. Livlig
handel med Ryssland. God hamn. Vardöhus fästning
uppförd 1738.
Varèse [varä's], Edgar, f. 1885, amerikansk
tonsättare av fransk-italiensk börd. Radikal
representant för den ”konkreta” musiken med elektroniska
instrument och slagverk.
Vårfågel (La'nius excu'bitor) är tecknad i svart,
vitt och grått. Den förekommer i n. Sverige och
lever av insekter, fågelungar m.m.
Varg (Canis lupus) tillhör hundsläktet. Den har
gråsvart päls, hängande, nästan svart svans och små,
uppstående öron. Längden uppgår till W2 m, varav
75 cm kommer på svansen. V. förekommer i
Europa, Asien och Amerika men är i mera kultiverade
trakter fullständigt utrotad. I Sverige och Norge
förekommer den sparsamt i fjälltrakter, i n.
Finland är den vanligare. Vår och sommar jagar den
ensam, vintertid lever den i flock.
Warg, Kristina (Kajsa), 1703—69, berömd
kok-boksf örf attarinna.
Vargas, Getulio. 1883—1954, brasiliansk
politiker, vilken genom en militärrevolt 1930 tillvällade
sig makten och genom en författningsändring 1937
blev Brasiliens ständige president. Han störtades
1945 men kvarstod som ledare för ett parti och
återvaldes till president 1951 efter E. G. Dutra.
Vargas begick självmord 1954; efterträddes av A. Ruiz
Cortines.
Varg i ve'um (fornisl. vé = helig plats; jfr Vi 1),
”varg i helgedomen”, tempelskändare; fredlös
brottsling.
Vargspindlar (Lyco'sa), medelstora spindlar som
ej spinner nät utan jagar sitt rov.
Vargöfallen, vattenfall i Göta älv nära Vänern.
3 m fallhöjd; utbyggt med en staten tillhörig
kraftstation.
Vargön, industrisamhälle vid Vargöfallen vid övre
delen av Göta älv. Här finns ett statens kraftverk
samt omfattande pappersbruk med träsliperi och
sulfitfabrik.
Va'ria, lat., varjehanda, diverse, blandade ämnen.
Varia'bel, föränderlig, växlande. Inom
matematiken förstås med V. en storhet, vars värde efter
hand förändras. Se vidare Funktion.
Varia'bla stjärnor kallas de fixstjärnor, som har
växlande ljusstyrka. Växlingen kan ske inom längre
el. kortare tidsintervaller, ända ned till några
timmar. Den är än regelbundet periodisk, än
oregelbunden, och ljusstyrkan kan vara mycket olika,
ända från första ordningens ned till osynlighet.
En del V. är dubbelstjärnor*. Man skiljer vidare
på Mirastjärnor och nova*.
Variant', i något avseende avvikande exemplar
t.ex. handskrift, individ inom en art etc. Vid
statistiska bearbetningar brukar man kalla de olika
enheter av vilka materialet är uppbyggt för V.
Varie'ra, förändra (sig), omväxla, skifta, göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1297.html