Was 1269 av staden Eisenach i nv. Thüringerwald, uppförd omkr. 1070. Intill 1247 residens för lantgrevarna av Thüringen. W. äger betydande konstskatter. Luther uppehöll sig på W. 1521—1522. Warithe, Warta, Oders förnämsta biflod. Upprinner i s. Polen och förenar sig med Oder vid staden Kostrz/n. Längd 760 km. Wartheland [-lant], beteckning för de av Tyskland 1939 från Polen erövrade områdena (Poznan, Lödz och Inowroclaw), vilka till det tyska sammanbrottet 1945 utgjorde en tysk riksdel. Varubörs. På V. säljs och köps varor. Endast varor, som förekommer i större mängd och av enhetlig kvalitet, kan säljas på V. Angående kvaliteten har fastställts vissa regler och benämningar. På V. görs dels kontanta affärer, dels tids- och leveransaffärer. Genom V. regleras konsumtionen med hänsyn till framtida behov. De viktigaste V. är de i England och USA. Bland de varor, som säljs på V., märks spannmål, fläsk, flott, bomull, metaller, kaffe, socker, kakao, petroleum m.m. Var'ulv, ”människovarg”, enligt folktraditionen en människa, som tidtals förvandlas till varg och i denna skepnad gräver upp lik på kyrkogårdarna och förtär dem. Varumärken kallas märken, som anger antingen vem, som producerat viss vara, el. vem, som saluför viss vara. Skydd för V. kan erhållas genom att V. registreras hos Patent- och registreringsverket. Stadgande härom finns i lag av 5 juli 1884 med viktiga ändringar 1944. Va'runa, indisk gudomlighet, som dyrkades tillsammans med Mitra, som natthimlens och världsordningens gudar. Va'rus, Publius Quintilius, romersk fältherre, konsul år 13 f.Kr. Åren 8—9 e.Kr. var V. ståthållare i Germanien. Med en stor här lockades V. av Armi-nius* in i Teutoburgerskogen, där hans här blev slagen, varefter han dödade sig själv (9 e.Kr.). Varv, byggnads- och underhållsplats för fartyg, utrustad med slipar, dockor och stapelbäddar med tillhörande anordningar. Warwickshire [oårr'iksjö], grevskap i mell. England kring floden Avon. 2 291 km2. 1,9 milj. inv. 1951. Varvig lera. Leror, som avsätter sig ur vatten med periodiskt växlande slamhalt, antar en mer el. mindre regelbunden, av olika kornstorlek och färg hos slammet framkallad varvighet. Mest utpräglad visar denna sig uti ishavs- och issjö-lerorna, som avlagrats av det slam, landisens smältvattensälvar avsatte. Deras rika slamhalt under den varma årstiden och utsinande under vintern gör varvigheten särskilt starkt framträdande såsom en årsvarvighet, vilken omständighet blivit utgångspunkt för vissa bestämningar av landisens avsmältningshastighet. Vasa, se Gustav, svenska konungar 1, och Gustav, svenska prinsar 2, samt Vasaätten. Vasa, Vaasa el. Nikolaistad (Nikolaikaupunki), stad vid Bottniska viken i v. Finland (Österbotten). 37 378 inv. 1954. Residensstad för Vasa län, säte för Vasa hovrätt. Livlig industri (mekanisk verkstad med tillverkning av ångmaskiner och turbiner, stor bomullsfabrik, sockerbruk m.m.). Livlig handel, särskilt med de svenska städerna på motsatta sidan Bottniska viken; utförsel av livsmedel, trä och tjära. Under finska frihetskriget 1918 var V. centrum för ”det vita” Finland. Vasaborg, Gustav G:son, greve av V., 1616—53, riksråd, naturlig son till Gustav II Adolf och Margareta Slots*. V. deltog i trettioåriga kriget. VasalF, låntagare, innehavare av förläning. Se Feodalsystemet. Vasaloppet, en skidtävling, som instiftades till minne av Gustav Vasas färd i Dalarna 1521, då han, flyende mot norska gränsen, återhämtades av två skidlöpare. Den första tävlingen hölls 1922. Täv lingsbanan är 85 km lång och sträcker sig från Sä-len till Mora. V. äger i regel rum första söndagen i mars varje år. Vasa län, finskt län, omfattande s. delen av Österbotten, n. delen av Satakunta och nö. delen av Ta-vastland. 39 009 km2, 617 500 inv. 1953. Slupen Vasaorden. Vasaorden. — 1. En 1772 instiftad svensk orden. — 2. En slup, som byggdes 1774 och var avsedd att användas vid de kungligas utflykter i Stockholms omgivningar. V. brann upp 1921. En kopia av V. utfördes och överlämnades till konung Gustav V 1923. Vasarely, Victor de, f. 1908, ungersk målare, sedan 1930 bosatt i Paris. Han är en av den geometriskt nonfigurativa konstens säkraste kolorister. Vasastil, beteckning för den svenska renässansstil, som rådde inom byggnadskonsten på Vasakonungarnas tid. Vasateafern öppnades 1886. På V. spelades operett intill år 1907, därefter uteslutande lustspel till år 1926. Sedan har V. omväxlande varit talscen och operetteater. Vasaätten. ursprungligen svensk frälsesläkt, kunglig dynasti i Sverige och Polen. Med Gustav Eriksson Vasa (Gustav I) uppsteg ätten 1523 på Sveriges tron, som den innehade till drottning Kristinas abdi-kation 1654. Genom Johan III:s son Sigismund, som blev konung i Polen 1592, grundades en kunglig polsk Vasadvnasti, vilken 1668 utslocknade med Johan Kasimir. Bland medeltida medlemmar av V. märks Kristiern Nilsson, d. 1442, riksråd 1413, drots 1417. Vas'co da Ga'ma, omkr. 1460—1524, upptäckare av sjövägen till Indien. Med en flotta på fyra fartyg avseglade V. från Portugal 1497 och anlände f.å. till Calicut på Malabarkusten samt återvände hem 1499. 1502—03 företog V. en andra resa till Indien, under vilken han bl.a. grundade de portugisiska kolonierna Mopambique och Sogala på Afrikas östkust. 1519 utnämndes V. till vicekonung av Indien. Vaseli'n framställs ur de fraktioner av bergolja, som kokar över 300°. V. används inom medicinen, i vissa tekniska preparat m.m. Wash foåsj'], grund (intill 20 m) havsvik på Englands ö. kust. Stora delar av W. har blivit torrlagda. Washington foåsj'ingtönl. — 1. Förkortat Wash., stat i nv. USA. vid Stilla havet. 174 000 km2, 2 378 963 inv. 1950. Huvudstad Olympia, 15 819 inv. 1950. Största stad Seattle. Västra delen av W.. är genomdragen av delar av Kaskadbergen, vilkas sluttningar är rikligt bevuxna med skog. Skogsbruk, jordbruk och boskapsskötsel är huvudnäringar. Företrädesvis odlas vete och havre. Fisket intar även en betydande plats. — 2. USA:s förbundshuvudstad, belägen inom förbundsdistriktet Columbia vid floden Potomac. 840 000 inv. 1954. Staden har många praktbyggnader: Kapitolium (kongresspalatset),v Vita huset (presidentens residens), universitetet och andra vetenskanliga institutioner, däribland Smith-sonian Institution, Carnegie Institution m.fl., vidare arsenal, kanongjuteri, skeppsvarv. Betydande sjöfart. Staden anlades 1791.