Was Washington [oåsj'ingtön]. — 1. George W., 1732 —99, USA:s förste president. 1755, då det nordamerikanska frihetskriget utbröt, valdes W. till överbefälhavare för den amerikanska hären. Som sådan lade han i dagen en glänsande organisatorisk förmåga och lyckades med energi och skicklighet föra kriget till ett lyckligt slut (1783). Vid presidentvalet 1789 utsågs W. enhälligt till republikens president, omvaldes 1793 och efterträddes 1797 av J. A. Adams*. — 2. Booker W., omkr. 1859—1915, nordamerikansk negerpedagog. 1881 utsågs W. att organisera den nyupprättade normal- och yrkesskolan för negrer i Tuskegee i Alabama. Under W:s skickliga ledning utvecklades den från början oansenliga skolan till en betydande läroanstalt (1 784 studenter 1953). W. har gjort ofantligt mycket för höjandet av sin ras’ andliga nivå. Washingtondeklarationen el. antiaxelpakten undertecknades i Washington den 1 jan. 1942 och innebar en anslutning till Atlantdeklarationen*. W. undertecknades av 26 stater, vilka förband sig att ej ingå vapenstillestånd el. separatfred samt att använda alla krafter mot tremaktspaktens medlemmar. W. tillkom efter ett besök av Churchill i USA dec. 1941. De stater som undertecknade W. var: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina, Australien, Kanada, Costa Rica, Cuba, Dominikanska republiken, Guatemala, Haiti, Honduras, Brittiska Indien, Nya Zeeland, Nicaragua, Panama, Salvador och Sydafrika samt exilregeringarna för Nederländerna, Belgien, Jugoslavien, Grekland, Luxemburg, Polen, Norge och Tjeckoslovakien. Washingtonkonferensen [oåsj'ingtön-J. — 1. En 1921—22 hållen konferens i Washington med uppgift att genomföra en begränsning av rustningarna till sjöss. I W. deltog USA, Storbritannien, Frankrike, Italien, Japan m.fl. makter. På W. bestämdes de tontal, till vilka linjeskeppen skulle få uppgå under följande år fram till 1936. De slutliga siffrorna blev för USA och England 525 000 ton, för Japan 315 000 och för Frankrike och Italien 175 000 ton. För mindre fartyg, undervattensbåtar o.d. överens-koms ej om någon begränsning. På W. beslöts vidare, att användning av stridsgaser i framtida krig skulle vara förbjuden och att undervattensbåtar ej skulle få sänka handelsfartyg utan att dessförinnan rädda de ombordvarande. Dessutom bestämdes genom det s.k. Stillahavsfördraget, att status quo skulle upprätthållas i Stilla havet med avseende på alla besittningar, befästningar o.d. Slutligen överenskoms med Kina om de främmande makternas förhållande till detta land, vilken överenskommelse medförde vissa lättnader för Kina. — 2. W. är även benämningen på den första internationella arbetarkonfe-rensen, som hölls i Washington 1919 och vid vilken bl.a. utarbetades konventionen angående 48 timmars arbetsvecka (8-timmarskonventionen). Washingtonkon ventio nen, se Washingtonkonferensen 2. Wasilew'ska, Wanda, f. 1905, polsk kommunist och författarinna, ordförande i polska nationalrå-det juli 1944. Bland hennes romaner märks J ä r-tecknet (1943). Vaskning, slamning med vatten, förfaringssätt, som används för anrikning av malmer. Genom V. skils tyngre och värdefullare mineral (guld, platina m.m.) från lättare och värdelösa mineral. WASP [oåsp], förkortning för Women’s Airforce Service Pilots, det amerikanska flygvapnets kvinnliga förare under 2:a världskriget. Vass, sammanfattande beteckning för gräs och halvgräs, som bildar en högväxt, kraftig vegetation vid stränderna av våra vattendrag. Särskilt avses med V. bl a d v a s s (Phragmi'tes Commu'nis), som är ett högväxt gräs (upp till 3,5 m) med blågröna långsträckta blad och blommor i vippa. Den växer 1270 på dyig botten. Stråna används som beläggning på väggar för att kvarhålla murbruk. Bladvass används även som foder. Jfr Säv. Vassbuk, namn på skarpsill, se Sillsläktet. Vassdalen, benämning på Ströms* vattudal. Wass'ermann, August v. W., 1866—1925, tysk läkare, professor i Berlin. Efter W. har uppkallats en allmänt använd metod att med blodprov fastställa om syfilis föreligger (W:s* reaktion). Wass'ermann, J., 1873—1934, tysk författare av judisk börd. W. gav utmärkta skildringar av judarnas liv och karaktär. Med förkärlek tecknar han det moderna storstadslivet och hans breda och tunga människoskildringar äger ibland en lidelsefull färgstyrka. Av hans arbeten må nämnas Renate Fuchs, Systrarna. W. har även framträtt som dramatisk författare. Wass'ermanns reaktion utförs på blodprov från personer, vilka misstänks lida av syfilis. Ett negativt resultat av undersökningen tyder på att personen ifråga ej har syfilis men är ej bevisande. En person, som lider av syfilis, företer nämligen ej alltid positiv W. Om däremot W. utfaller positivt, visar detta praktiskt taget fullkomligt säkert att personen lider av syfilis. W. har uppfunnits av en tysk läkare. A. v. Wassermann*. Vass'ijaure naturvetenskapliga station ligger invid Abisko i Lappland. Vid V. utförs geofysiska och biologiska undersökningar. Vassla, vassle, den vätska, som återstår, när man ur mjölk avlägsnat smörfett och kasein. V. innehåller bl.a. mjölksocker, äggviteämnen, salter samt spår av fett. Ur V. bereds mesost. V. används särskilt till utfodring av svin. Jfr Mjölk. Waterbury [oå'töböri], stad i Connecticut, USA, 104 477 inv. 1950. WaTerloo, by i provinsen Brabant, Belgien, 6 700 inv. Den 18 juni 1815 stod det ryktbara slaget vid W., i vilket Napoleon I besegrades av engelsmännen under Wellington och preussarna under Blücher. Genom denna drabbning krossades Napoleons välde definitivt. Vatika'nkonsiTiet, ett kyrkomöte, som 1869—70 hölls i Rom. Vid V. antogs bl.a. dogmen om påvens ofelbarhet. Vatika'npalatset, Vatikanen, påvens residens i Rom, utgör en samling ståtliga byggnader från olika tidsskeden, belägna invid Peterskyrkan. V. omfattar en yta av 50 000 km2 och omges av höga murar. I V. finns synnerligen värdefulla museisamlingar, det påvliga arkivet samt ett ytterst dyrbart bibliotek. V. är smyckat av de italienska mästarnas konstverk. I Sixtinska kapellet (bild sid. 1062) finns Michelangelos valvmålningar och ”Yttersta domen”. De fyra Stanzerna är dekorerade av Rafael* och hans lärjungar. Rafael har även smyckat Loggi o r n a*. Vatika'nstaten, ett område i v. Rom på högra Ti-berstranden, över vilket påven (sedan 1939 Pius XII, f. 1876) har suveränitet. V. omfattar 44 ha med 940 inv. 1947 (varav 85 % italienare). I V. ligger Vati-kanpalatset, Peterskyrkan m.m. V. är omgiven av murar, som stammar från renässansen och medeltiden. V. har egen järnvägsstation, egen radiostation, egen tidning (Osservato're roma'no) och domstol samt eget postväsen och mynt. Vatnajökull, stor jökel på sö. Island. 8 500 km2. Islands största jökel. Når 2 100 m ö.h. Islands högsta punkt. Watson [oåt'sn], John Broadus, f. 1878, amerikansk psykolog, professor i psykologi vid John Hopkins universitet, Baltimore, 1908—20. W. är en av de främsta företrädarna för behaviorismen*. Bland hans arbeten märks Psychology from the standpoint of a bqh^iviorist (1919).