1295 en av de främsta inom den danska lyriken. På ett mästerligt sätt tolkade han den danska naturens, särskilt Själlands, enkla skönhet. Erotiken intar en central plats i W:s diktning (cykeln Til E e n). W. var starkt påverkad av den nyromantiska riktningen. Vinthund, se Hundraser. Vinättika, vinäger, till färgen gulröd ättika, vid vars beredning vin används som utgångsmaterial. Vinön är Hjälmarens största ö och belägen i dess s. del. Tillhör Lännäs socken, Örebro län. 4,5 km2, 300 inv. Vi'ola, lat., se Violsläktet. Viola [viå'la], it., äldre namn på stråkinstrument såsom violin, altviolin, violoncell och kontrabas. Violi'n, fiol, det minsta av nu använda stråkinstrument. V. är utvecklad ur en äldre form, violan. Redan för bortåt 250 år sedan (jfr Cremonesare) vann dess konstruktion en sådan grad av fulländning, att ingenting senare förändrats utom stråken, som i sin nuvarande form är mindre bågformigt böjd än förut. V. består av en ihålig låda, bildad av två kupiga, på sidorna svängda träskivor, förenade genom träribbor. Runt kanten av skivornas omkrets löper en smal inläggning av tre lag faner. På den övre skivan finns två f-formade ljudhål. Över det s.k. stallet löper fyra strängar från stränghållaren i instrumentets nedre del upp till snäckan, där spänningen regleras medelst skruvar. Strängarna är stämda i kvinter (g, d1, a1, e2). Violinklav, detsamma som G-klav*. Jfr Klav. Violoncell' [-ång-], liten basfiol, vilken vid spel-ning hålls mellan knäna. V. är konstruerad på liknande sätt som violinen. Violrot, rotstock från vissa arter av släktet Iris, vilken förr användes inom medicinen. Man gav släta stycken av V. åt barn i tandsprickningsåldern att bita i. Violsläktet (Vi'ola) hör till familj Viola'ceae. Bladen är i allmänhet hjärtlika, ibland njurlika samt försedda med stipler. Blomkronan är läpplik, fem-bladig. Ett av kronbladen är större och försett med sporrlikt honungsgömme. Till V. hör omkr. 300 arter. Styvmorsviol (V. tric'olor) har kronbladen färgade violett, vitt och gult. Den förekommer allmänt i Sverige. Luktviol (V. odora'ta) har doftande, mörkvioletta blommor. P e n s é n är en storblommig prydnadsväxt, som erhållits genom korsning mellan flera V.-arter. Violträ, ett brunt, välluktande träslag, som erhålls från en australisk akaciaart. En annan sorts V. erhålls från ett amerikanskt träd. Viott'i, G. B., 1753—1824, italiensk violinist och kapellmästare, som på sin tid var oerhört populär. Han blev grundläggare av en fransk violinistskola. En del av hans kompositioner spelas ännu. Vipa, se Vipsläktet. Vippa, en blomställning, som finns hos en del gräsarter t.ex. havre. Blommorna sitter i ax, vilka är anordnade i en grenig klase. Vipsläktet (Vanell'us) hör till piparefåglar. Arterna har rak näbb, trubbiga vingar, lång nacktofs samt utvecklad baktå (i motsats till närstående släkten, som saknar baktå). I Sverige finns endast en art, vipan el. tofsvipan (V. crista'tus), som har hals och rygg svartgröna och för övrigt är vit. Den lever i kärrtrakter, på stränder och liknande platser och är vanlig i s. och mell. Sverige. Dess föda utgörs av insekter, sniglar o.d. Vira, ett slags kortspel, som spelas av tre personer. Vi'rak, ett slags harts, som erhålls från en del österländska träd. V. används som rökelse och parfym. Virbogranit, en vid Smålands kust förekommande grov, röd granit, som används till socklar för mo Vir nument m.m. och är föremål för en betydande export. Virchow [fir'sjå], R. L. K., 1821—1902, professor i patologi i Berlin. V. räknas som en av medicinens stormän och som den moderna patologiska anatomins grundläggare, särskilt på grund av den fasta erfarenhetsmässiga grundval, som han genom sina arbeten gav åt celläran. V. spelade även en viss roll inom politiken, där han företrädde en frisinnad ståndpunkt. Han intog en framskjuten plats i den tyska kulturkampen*. Vir'dar, se Värend. Wire(-rope) [oaj'ö råp], eng., ståltrådslina. Wirén, Dag, f. 1905, tonsättare, har genom sin personliga stil i t.ex. Sinfoniettan och S e-renad för stråkorkester vunnit stor popularitet. Virgi'lius, se Vergilius. Virgina'1, jungfru-, jungfrulig. Virginia [vödjin'jö], förkortat Va., stat i ö. USA vid Atlanten. 110 000 km2, 3,3 milj. inv. 1950. Huvudstad Richmond, 230 310 inv. 1950. — Kuststräckan är låglänt med mager sandjord, under det att det inre av V. är rikt på fruktbara dalgångar. Förutom sädesslag odlas tobak och bomull. Skogsavverkningen spelar en betydande roll. Vid kusten drivs en omfattande ostronodling. Tobaksfabrika-tion och trävaruindustri är viktiga industrigrenar. Virgin Islands [vö'dsjin aj'lönds], det engelska namnet på Jungfruöarna* (Virginska öarna). Virginite't, jungfrulighet. Virginöarna [vö'dsjin-], se Jungfruöarna. ViFgo, lat., jungfru. Viri'l, manlig, manbar. Wirsén. — 1. G. F. W., 1779—1827, statsman. 1812 blev W. statssekreterare för krigsärenden och spelade 1814 en framskjuten roll vid avgörandet av Norges ställning till Sverige. W. blev en av de kommissarier, som med stortinget förhandlade om November-grundlagens lydelse. I tidens politiska liv intog W. en förgrundsställning och var allmänt aktad för sin duglighet och redbarhet. — 2. C. D. af W., 1842—1912, skald, kritiker. W. utgav ett flertal lyriska diktsamlingar med religiös betoning samt framträdde även som psalmdiktare (Under furor och cypresser, Andliga sånger). I sin kritikerverksamhet angrep W. särskilt den naturalistiska strömningen. 1884—1912 var W. Svenska akademiens ständige sekreterare. — 3. Einar af W., 1875—1945, son till W. 2, diplomat, sändebud i Berlin 1925—37 och i Rom 1937—40. W. utgav diplomatiska och politiska skrifter och memoarer. Virserum, köping i mell. Småland. 4 927 inv. 1956. Möbeltillverkning och träindustri. Virsingkål, se Kål. Virta bro, en bro över Koljonvirta ström vid lisalmi kyrka, Kuopio län, Finland. Den 27 okt. 1808 besegrade en svensk styrka under Sandels en rysk här under Dolgorukij vid V. Vir'tanen, A. L, f. 1895, finsk kemist, mest känd för den efter honom uppkallade AlV-metoden att konservera grönfoder med hjälp av saltsyra. Nobelpriset i kemi 1945. Virtuell' används inom fysiken om tänkta men i verkligheten ej existerande företeelser. Ljusstrålar kan exempelvis brytas genom en Uns så, att de tycks komma från en helt annan punkt än den, de verkligen utgår ifrån. Den tänkta punkten sägs vara V. I vanligt språkbruk används V. i betydelsen endast skenbart verklig. Virtuo's, it. virtuo'so, person, som besitter mästerskap i utövande av en konst, särskilt musik. — V i r-t u o s i t e' t, mästerskap, överlägsen färdighet. Vi'rus, lat., smittämne. Jfr Ultravisibel. — V i r u-1 e n t', kraftigt sjukdomsalstrande; kraftfull, livfull.