Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vinkelpredikant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vin
1294
Vinjett av konstnären Eric Palmquist.
sig i ett givet plan kring sin ena ändpunkt. Vinkelns
storlek mäts av den del av ett helt varv, som linjen
vridit sig. Den fasta punkten benämns vinkelns
spets. De räta linjer, som begränsar vinkeln, kallas
vinkelns ben. V:s storlek brukar anges i grader,
varvid 360° motsvarar ett helt varv. En vinkel, som är
ett halvt varv el. 180°, benämns rak; en som är ett
kvarts varv el. 90°, rät. En grad delas i 60 minuter
och en minut i 60 sekunder.
Vinkelpredikant, hånfull beteckning på
lekmannapredikant.
Vinland, se Leif Eriksson.
Vinlus (Phyllox'era vastaTrix) hör till bladlössens
familj bland insekterna. Den lever på rötterna av
vinstockar, där den åstadkommer uppsvällningar,
gallbildningar. Under sommaren uppträder vingade
individer. V. orsakar stor skada på vinstockar. Den
är inhemsk i n. Amerika och inkom i slutet av
1800-t. till Europa, där den särskilt i Frankrike,
Tyskland och Italien ödeläde vingårdarna i stora
områden. Numera har man dock kunnat begränsa
V:s härjningar framför allt genom att importera
motståndskraftiga amerikanska vinstockar. Jfr
Vin-ranka
Winnerstrand. — 1. Olof W., 1875—1956,
skådespelare. W. blev utomordentligt populär för sina
tolkningar av humoristiska roller, från fars till
karaktärskomedi, samt uppträdde med framgång även
i allvarliga roller. — 2. Frida W., f. Kumlin, 1881—
1943, den förres hustru, skådespelerska. W.
uppträdde med frisk och medryckande humor i ett
flertal skiftande roller.
Winnipeg [o-in'ipeg]. — 1. Huvudstad i provinsen
Manitoba, Kanada. 235 710 inv. 1951. — 2. Sjö i
provinsen Manitoba, Brittiska Nordamerika. 24 500
km2. Avlopp utgör Nelsonfloden, som utfaller i
Hudsonviken.
Vin- och spritcentralen, AB, bildades år 1917 och
driver landets samtliga spritförädlingsfabriker samt
har ensamrätt till all partihandel med vin och
spirituösa. Bolagets aktiekapital uppgick till 15 milj, kr
1956.
Vinranka (Vitis vinif'era), en klättrande buske,
som tillhör familj Vita'ceae. Bladen är femflikade.
Blommorna är grönaktiga och anordnade i grenigt
klaseformiga blomställningar. Bären har grön, gul
el. violett färg. V. har sedan forntiden odlats i
Medelhavsländerna och sv. Asien. Under nyare tiden
har den införts till Amerika, där den särskilt odlas
i Califomien och där den korsats med inhemska
arter. V. fordrar hög sommartemperatur och odlas i
tempererade länder med fördel på mot s. sluttande
mark. Under slutet av 1800-t. utsattes V. för
härjningar av vinlöss* i Europa. Amerikanska raser,
vilka är mera motståndskraftiga mot vinlöss, har
därför i stor utsträckning införts till Europa. V. odlas i
Medelhavsländerna samt ända upp i n. Frankrike,
i Belgien, Tyskland (särskilt kring Mosel och Rhen),
Böhmen, Ungern m.fl. länder. Jfr Vin.
Vinsch, vindspel, lyftkran.
Vinslöv, köping i Västra Göinge härad,
Kristianstads län. 2 023 inv. 1956.
Vinsten, surt kaliumtartra't, kem. formel
C2H2-(OH)2COOHCOOK, ett i vatten ganska svårlösligt
Vinranka med druvklase.
salt, som funnit användning såväl inom medicinen
som för vissa tekniska ändamål. Själva namnet V.
härleder sig därifrån, att det sura kaliumtartratet
bildar huvudbeståndsdelen i de flesta produkter,
som avskiljer sig ur druvsaft, då denna jäser till
vin.
Vinsyra, organisk syra, kem. formel
(CH)2(OH)2-(COOH)2. V. förekommer färdigbildad i växtriket i
olika frukter, bl.a. i vindruvor. På konstgjord väg
framställs den ur vinsten el. vinjäst. V., som bildar
stora kristaller, är lättlöslig i vatten och smakar
starkt sur; används inom medicinen, vid tillredning
av vissa läskedrycker samt inom tekniken (vid
fär-gerier m.m.).
Vintergatan, ett ljust band, som löper över
stjärnhimmeln och som vid stjärnbilden Svanen på norra
stjärnhimmeln delar sig i två grenar, vilka löper
samman på södra stjärnhimmeln vid stjärnbilden
Centaurus. V. består av tätt liggande, ytterst
avlägsna och ljussvaga stjärnor, vilka här och där är
samlade i tätare grupper, s.k. stjärnmoln el. st
järntöcken. På flera platser i V. har man också kunnat
iaktta nebulosor. På stjärnhimmeln är stjärnorna
glesast längst bort från V. men blir tätare ju
närmare man kommer V. Ur denna och en del andra
synpunkter är det sannolikt, att himlakropparna är
spridda framför allt i V:s plan. Universum skulle
med andra ord med hänsyn till stjärnornas
fördelning ha linsartad form.
Vinterkonungen, öknamn på Fredrik V av Pfalz,
som var konung av Böhmen endast en vinter (1619
—20).
Vinterpalatset, f.d. kejserliga slottet i Leningrad,
uppfört 1731—64. V. kallas numera Konstpalatset.
Jfr Eremitage.
Vintersolståndet el. vinterstit'iet, den tidpunkt på
året, då solen har sin lägsta middagshöjd. V.
inträffar den 21 dec.
Vintersömn, en hos såväl lägre som högre djur
förekommande sömn, vid vilken ämnesomsättningen
är kraftigt nedsatt. V. karakteriserar alla kräl- och
groddjur och en del rovdjur, flädermöss, bjöm,
grävling, igelkott, en del fiskar samt de flesta
insekter. Det är sannolikt, att V. regleras av vissa
organ med inre sekretion.
WinTher, R. V. C. F., 1796—1876, dansk skald,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1324.html