Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vismutglans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vit
1297
medicinen vid vissa magåkommor, andra för
hudsjukdomar.
Vis'mutglans, jämförelsevis sällsynt mineral,
bestående av svavelvismut, kem. formel Bi2S3.
Används på åtskilliga ställen utomlands för
framställning av vismut.
Visnes, se Vigsnaes.
Visnu, se Vish-nu.
Vist, ett ursprungligen engelskt kortspel för fyra
el. tre personer.
Vis'ta, se A prima vista och A vista.
Visuell', som angår synen, uppfångad med synen.
Vi'suin, se Visera.
Vita bandet bildades i Sverige år 1900 och är en
kvinnlig och kristlig nykterhetsorganisation. Till det
internationella V. hör omkr. 1 milj, medlemmar i
ett 60-tal länder.
Vita berget, berg i Böhmen v. om Prag, där
”vinterkonungen” Fredrik V av Pfalz besegrades av
kejsarens trupper 1620.
Vita blodkroppar finns i blodet till ett antal av
omkr. 10 000 per mm3. De är färglösa celler, vilka
besitter rörelseförmåga. De kan nämligen låta
cellkroppen flyta ut i utskott utefter underlaget. Så
småningom flyter sedan hela cellmassan över i
utskottet och på detta sätt fortgår en krypande s.k.
amöboid rörelse. Med hänsyn till kärnans
beskaffenhet skiljer man på två slag av V., nämligen dels
en-kärniga, dels s.k. fler-kärniga, vilka senare har
upp-kluven kärna. De en-kärmga V. är mindre än de
fler-kärniga. De bildas i lymfkörtlarna, medan
däremot de fler-kärniga V. bildas i benmärgen. Vid vissa
sjukdomar är antalet V. i blodet ökat. Dessa
sjukdomar kallas leukemier. Det finns två former av
leukemi. Vid den ena formen är de en-kärniga V:s
antal ökat, medan däremot vid den andra formen
de fler-kärnigas antal är ökat. V. fyller en nyttig
uppgift därigenom, att de angriper och förstör i
kroppen inkomna bakterier. De retas nämligen av
bakteriernas avsöndringsprodukter och vandrar åt
det håll, från vilket retningen kommer. Om en
större ansamling av V. på så sätt uppstår, säger vi, att
det är fråga om en inflammation, som förlupit till
varbildning. Var består nämligen av V., vilka
simmar i vävnadssaft. Ju större halten av V. är, desto
mer tjockflytande är varet.
Vita'ceae, växtfamilj. Hit hör vildvin och
vin-ranka.
Vita floden el. Bahr-el-Jebel, en av Nilens
käll-armar. Kommer från Ukerewe och andra sjöar i
trakten av ekvatorn.
Vita havet, stor vik av Norra Ishavet, vid
Rysslands n. kust, mellan Kolahalvön och Kaninhalvön.
V. bildar flera stora bukter, bland dem Dvina- och
Onegabukterna i vikens inre del och Mezenbukten
i den yttre delen. V. är isfri endast juni—aug. Var
fordom av stor betydelse för Rysslands handel på
Europa.
Vita huset, eng. The White House [thö oajt' ha'os],
benämning på den byggnad i Washington, USA, där
presidenten har sin bostad.
Vita'I, vital-, livs-, som rör livet; maktpåliggande,
betydelsefull. — V i t a 1 i t e' t, Évsduglighet,
livskraft.
Vita'liebröder, se Fetaliebröder.
Vitalis, se Sjöberg 1.
Vitalism, den åsikten, att livsfenomenen ej kan
förklaras enbart ur fysiska och kemiska krafter
utan beror på en okänd livskraft. Inom biologin har
man härvidlag ej uppnått enighet. Vid
naturvetenskapliga undersökningar förutsätts dock som regel
mer el. mindre klart uttalat, att någon sådan
livskraft ej existerar.
Vitaminer, organiska ämnen, som i varierande
mängd ingår i våra födoämnen och utgör en för
kroppen nödvändig beståndsdel. V:s kemiska bygg-
Vitaminbrist hos svin, pellagra. Nederst samma gris efter
behandling med nikotinsyra, ett vitamin tillhörande
B-gruppen.
nad är endast delvis utredd. Den mängd V., som
kroppen behöver, är ytterligt liten och uppgår för
vissa ämnen endast till delar av milligram per dag.
En del av dessa ämnen blir verksamma först sedan
de i kroppen ingått föreningar med speciella
äggviteämnen. Det finns vissa likheter mellan V. och
hormoner och man har också funnit att V. i någon
mån påminner om enzymer. Under senare tid har
ett ivrigt forskningsarbete bedrivits angående V. och
man har upptäckt ett flertal sådana ämnen. I första
hand påvisas V. genom att föda, i vilket ämnet
saknas, framkallar sjukdomssymtom. Sådana
sjukdomstillstånd kallas med ett gemensamt namn
avitami-no'ser eller bristsjukdomar. Till de viktigaste V. hör:
A-v i t a m i n (axerofto'l), som är lösligt i fett men
löser sig dåligt i vatten. Detta ämne finns i smör,
ägg, grädde och färska grönsaker, såsom blomkål,
spenat m.m. Hos djur medför saknad av A-vitamin
en hejdad tillväxt, nedsatt syn i skymning,
benägenhet för inflammationer, särskilt
ögoninflammatio-ner m.m. B-v i t a m i n, som visat sig bestå av flera
samhörande ämnen, är vattenlösligt och
förekommer i grönsaker, frukt, mjölk (sommartid) m.m.
Frånvaro av Bi-vitamin (aneuri'n) i födan orsakar
nervinflammationer, vilka medför förlamningar.
Dessa förlamningar framträder särskilt tydligt hos
fåglar. Hos människor orsakar brist på Bi-vitamin
den sjukdom, som kallas beriberi, vilken
kännetecknas av mattighet, förlamningar, känselrubbningar,
vattensvullnad m.m. Sjukdomen var en tid ganska
vanlig hos folkgrupper, vilka lever på ris och vilka
började använda s.k. polerat ris. Sådant ris är
befriat från skal och saknar Bi-vitaminer, vilka just
finns i skalen. B2-V. har betydelse för kroppens
förbränningsprocesser. B3- och Be-V. är speciella
fågelvitaminer. Bo-V. är mera omstritt. B12-V. är mycket
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1327.html