- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
1297

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vismutglans ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vit 1297 medicinen vid vissa magåkommor, andra för hudsjukdomar. Vis'mutglans, jämförelsevis sällsynt mineral, bestående av svavelvismut, kem. formel Bi2S3. Används på åtskilliga ställen utomlands för framställning av vismut. Visnes, se Vigsnaes. Visnu, se Vish-nu. Vist, ett ursprungligen engelskt kortspel för fyra el. tre personer. Vis'ta, se A prima vista och A vista. Visuell', som angår synen, uppfångad med synen. Vi'suin, se Visera. Vita bandet bildades i Sverige år 1900 och är en kvinnlig och kristlig nykterhetsorganisation. Till det internationella V. hör omkr. 1 milj, medlemmar i ett 60-tal länder. Vita berget, berg i Böhmen v. om Prag, där ”vinterkonungen” Fredrik V av Pfalz besegrades av kejsarens trupper 1620. Vita blodkroppar finns i blodet till ett antal av omkr. 10 000 per mm3. De är färglösa celler, vilka besitter rörelseförmåga. De kan nämligen låta cellkroppen flyta ut i utskott utefter underlaget. Så småningom flyter sedan hela cellmassan över i utskottet och på detta sätt fortgår en krypande s.k. amöboid rörelse. Med hänsyn till kärnans beskaffenhet skiljer man på två slag av V., nämligen dels en-kärniga, dels s.k. fler-kärniga, vilka senare har upp-kluven kärna. De en-kärmga V. är mindre än de fler-kärniga. De bildas i lymfkörtlarna, medan däremot de fler-kärniga V. bildas i benmärgen. Vid vissa sjukdomar är antalet V. i blodet ökat. Dessa sjukdomar kallas leukemier. Det finns två former av leukemi. Vid den ena formen är de en-kärniga V:s antal ökat, medan däremot vid den andra formen de fler-kärnigas antal är ökat. V. fyller en nyttig uppgift därigenom, att de angriper och förstör i kroppen inkomna bakterier. De retas nämligen av bakteriernas avsöndringsprodukter och vandrar åt det håll, från vilket retningen kommer. Om en större ansamling av V. på så sätt uppstår, säger vi, att det är fråga om en inflammation, som förlupit till varbildning. Var består nämligen av V., vilka simmar i vävnadssaft. Ju större halten av V. är, desto mer tjockflytande är varet. Vita'ceae, växtfamilj. Hit hör vildvin och vin-ranka. Vita floden el. Bahr-el-Jebel, en av Nilens käll-armar. Kommer från Ukerewe och andra sjöar i trakten av ekvatorn. Vita havet, stor vik av Norra Ishavet, vid Rysslands n. kust, mellan Kolahalvön och Kaninhalvön. V. bildar flera stora bukter, bland dem Dvina- och Onegabukterna i vikens inre del och Mezenbukten i den yttre delen. V. är isfri endast juni—aug. Var fordom av stor betydelse för Rysslands handel på Europa. Vita huset, eng. The White House [thö oajt' ha'os], benämning på den byggnad i Washington, USA, där presidenten har sin bostad. Vita'I, vital-, livs-, som rör livet; maktpåliggande, betydelsefull. — V i t a 1 i t e' t, Évsduglighet, livskraft. Vita'liebröder, se Fetaliebröder. Vitalis, se Sjöberg 1. Vitalism, den åsikten, att livsfenomenen ej kan förklaras enbart ur fysiska och kemiska krafter utan beror på en okänd livskraft. Inom biologin har man härvidlag ej uppnått enighet. Vid naturvetenskapliga undersökningar förutsätts dock som regel mer el. mindre klart uttalat, att någon sådan livskraft ej existerar. Vitaminer, organiska ämnen, som i varierande mängd ingår i våra födoämnen och utgör en för kroppen nödvändig beståndsdel. V:s kemiska bygg- Vitaminbrist hos svin, pellagra. Nederst samma gris efter behandling med nikotinsyra, ett vitamin tillhörande B-gruppen. nad är endast delvis utredd. Den mängd V., som kroppen behöver, är ytterligt liten och uppgår för vissa ämnen endast till delar av milligram per dag. En del av dessa ämnen blir verksamma först sedan de i kroppen ingått föreningar med speciella äggviteämnen. Det finns vissa likheter mellan V. och hormoner och man har också funnit att V. i någon mån påminner om enzymer. Under senare tid har ett ivrigt forskningsarbete bedrivits angående V. och man har upptäckt ett flertal sådana ämnen. I första hand påvisas V. genom att föda, i vilket ämnet saknas, framkallar sjukdomssymtom. Sådana sjukdomstillstånd kallas med ett gemensamt namn avitami-no'ser eller bristsjukdomar. Till de viktigaste V. hör: A-v i t a m i n (axerofto'l), som är lösligt i fett men löser sig dåligt i vatten. Detta ämne finns i smör, ägg, grädde och färska grönsaker, såsom blomkål, spenat m.m. Hos djur medför saknad av A-vitamin en hejdad tillväxt, nedsatt syn i skymning, benägenhet för inflammationer, särskilt ögoninflammatio-ner m.m. B-v i t a m i n, som visat sig bestå av flera samhörande ämnen, är vattenlösligt och förekommer i grönsaker, frukt, mjölk (sommartid) m.m. Frånvaro av Bi-vitamin (aneuri'n) i födan orsakar nervinflammationer, vilka medför förlamningar. Dessa förlamningar framträder särskilt tydligt hos fåglar. Hos människor orsakar brist på Bi-vitamin den sjukdom, som kallas beriberi, vilken kännetecknas av mattighet, förlamningar, känselrubbningar, vattensvullnad m.m. Sjukdomen var en tid ganska vanlig hos folkgrupper, vilka lever på ris och vilka började använda s.k. polerat ris. Sådant ris är befriat från skal och saknar Bi-vitaminer, vilka just finns i skalen. B2-V. har betydelse för kroppens förbränningsprocesser. B3- och Be-V. är speciella fågelvitaminer. Bo-V. är mera omstritt. B12-V. är mycket 42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free