Vol industri, grundad på sö. om staden belägna järn-och kolfält. Volvo, aktiebolaget, företag i Göteborg, som framställer motorer, bilar m.m. Aktiekapital 90 milj, kr 1956. Voly'mprocent, tal, som anger med hur många hundradelar av en vätske- och gasblandnings volym ingredienserna ingår i blandningen. Ämnenas sammansättning anges dock vanligen i viktprocent. Voly'msenheter, se Metersystemet samt för äldre volymsenheter de särskilda enheternas namn. Voly'nien, se Volhynien. Vom' el. våm, se Idisslare. Vomen’s Auxiliary Air Force [o-imm'ins åksil'-jöri ä'ö få's], förkortn. WAAF, eng. kvinnlig krigsorganisation inom Royal Air Force för utbildning av mekaniker, flygtekniker, radiotelegrafister m.m. Vome'ra, lat. vom'ere, fr. vomir, kräkas. Von [fånn], ty., av, från. V. ingår särskilt i adelsnamn. Vondel [fån'-], J. van den, 1587—1679, holländsk diktare. V. blev mycket berömd för sina tragedier (Lucifer, Jephta, Gijsbrecht von A e m s t e 1) och räknas dessutom ofta som Hollands störste lyriker. Von oben [fån å'ben], ty., ”från ovan”, nedlåtande, överlägset. Wood [o-odd'], Sam, 1883—1949, amerikansk filmregissör. Adjö Mr. Chips (1939). Woods metall, en legering av 7 delar vismut, 4 delar bly, 2 delar tenn och 1—2 delar kadmium. Smältpunkt 70°. Woolf [o-ol'f]. — 1. Leonard W., f. 1880, engelsk författare, som skrivit uppmärksammade sociologiska arbeten (After the Deluge). — 2. Virginia W., 1882—1941, författarinna som skrev psykologiskt analyserande romaner (t.ex. To the Lighthouse), essäer m.m. Hon var gift med W. 1. Woolwich [o-oll'idsj],förr stad, numera ett distrikt i London. Förläggningsort och huvudsäte för Englands artilleri. Krigsakademi. Woolworth [o-oll'oöth], Frank, 1852—1919, amerikansk affärsman, som grundade det efter honom uppkallade varuhuset i New York. Till detta hörde en ovanligt hög skyskrapa, som på sin tid var världens högsta byggnad näst Eiffeltornet. Vorarlberg [få'r-], område i Österrike, beläget på gränsen mot Schweiz. 2 600 km2. 194 000 inv. 1951. V. är ett alpland, där boskapsskötsel är huvudnäring. Worcester [o-os'tö], stad i Massachusetts, USA, 203 486 inv. 1950. Viktig industristad med fabriker för tillverkning av bl.a. järn-, koppar- och stålvaror. Worcestershire [o-os'tösjö], grevskap i v. England. 1 945 km2, 523 000 inv. 1951. Wordsworth [oö'dsoöth], W., 1770—1850, engelsk skald. W. var jämte Coleridge den förnämste representanten för den nyromantiska riktningen i den engelska litteraturen. Han hör till den s.k. Lake school (Sjöskolan). W. ville i poesin skildra det enkla och vardagliga och påvisa dettas hittills förbisedda skönhet och romantik. I sina bästa dikter (L u c y, The Solitary Reaper) har han beundransvärt lyckats häri, och han har mycket bidragit till poesins utveckling till större enkelhet och naturlighet. Jfr Coleridge. World Food Council, se Internationella livsme-delsrådet. Vormen, norskt vattendrag, biflod till Glömma från höger, avlopp för sjön Mjösa. Worms, stad i delstaten Rheinland-Pfalz, s. Västtyskland. belägen vid Rhen, s. om Mainz. 59 000 inv. En av Tysklands äldsta städer med talrika historiska minnen. I W. hölls förr Tyska kejsarrikets riksdagar, 1302 bl.a. riksdagen år 1521, inför vilken Luther förhördes. Livlig industri. Tillverkning av glansläder, maskiner, benmjöl och kemikalier. Wormsi, se Ormsö. Voro'nezj, stad vid floden V. i förvaltningsområdet V., RSFSR, mell. Ryssland. 400 000 inv. 1956. Industristad (syntetiskt gummi) och spannmålshandel. Voro'nov, Sergej, 1866—1951, rysk-fransk läkare. V. är bekant för undersökningar rörande könskört-larnas roll ur föryngringssynpunkt, som väckt livlig diskussion. Vorosji'Iov, K. J., f. 1881, rysk marskalk, politiker, arbetarledare och militär, som utmärkte sig i striderna i Ukraina mot de vita arméerna. 1924 blev V. chef för Moskvas militärdistrikt och 1925 folkkommissarie för försvaret. Som sådan hade han till uppgift att organisera den röda armén. 1935 utnämndes han till marskalk och 1940 blev han vice ordförande i försvarsutskottet och i folkkommissariernas råd. Vid det tyska anfallet på Ryssland juni 1941 ledde V. till en början försvaret på den centrala delen av fronten och förflyttades sedermera till Leningradområdet, vars försvar han sedan ledde. Ordf, i högsta sovjets presidium, dvs unionens president, 1955. Vorosjilovgrad, stad i Donetsbäckenet, Ukraina. 251 000 inv. 1956. Tung industri. Till 1935 hette V. Lugansk'. Vorpommern [få'r-], se Pommern. Worp'swede-skolan, nordtysk konstnärskrets, uppkallad efter Worpswede, en kommun i Hannover, där en konstnärsförening bildades 1895. Bland representanterna för denna skola märks F. Macken-sen, O. Modersohn och H. Vogeler. VorskTa, vänsterbiflod till Dnepr, 448 km lång. Vorstehhund [få'r-], se Hundraser. Vorwärts [få'r-], tysk socialdemokratisk tidning, som grundades 1890 och nedlades 1933. Voss, dalgång i v. Norge, på grund av sin storslagna natur livligt besökt av turister. Genomflyts av Vossälven, vilken här bildar en rad vattenfall. Vossische Zeitung [fåss'- tsaj'tong], Berlins äldsta tidning, grundad i början av 1700-t. Frisinnad. V. nedlades 1934. Vossälven, se Voss. Vo'ta, se Votum. Wo'tan, den tyska motsvarigheten till Oden. Vote'ra, rösta. Jfr Proposition. Vote'ringsmaskin, elektrisk anläggning som används vid röstning. Sedan 1935 finns i riksdagshuset en av L. M. Ericsson installerad V. Voti'v-, i sammansättningar löftes-; offer till en gudomlighet till följd av högtidligt löfte. Vo'tum, plur. vota, lat., löfte; yttrande till förmån för något, röst. Vougt [fokt], Allan, 1895—53, socialdemokratisk politiker och tidningsman. 1924—1944 redaktör för tidningen Arbetet i Malmö, 1928—1948 medlem av andra kammaren. Riksbanksfullmäktig 1944, försvarsminister i P. A. Hanssons ministär 1945 och Erlanders ministär 1946—51. Från 1952 landshövding i Malmöhus län. Wouwermans [va'oer-], Ph., 1619—68, holländsk målare, som utförde jaktscener, bilder ur soldatlivet m.m. Vox, lat., röst. Voxnan, Voxna älv, vattendrag i sv. Hälsingland, Ljusnans största biflod. Längd 150 km. Upprinner på gränsen till Härjedalen, utfaller i sjön Varpen, s. om Bollnäs. Vox' po'puli, lat., folkets röst. V-propaganda, en proteströrelse under 2:a världskriget, riktad mot Tyskland Bokstaven V (från fr. victoire, seger) utgjorde rörelsens symbol. Juli 1941 hade användandet av V-symbolen nått sådan utbred-