- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
1303

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wranér ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1303 ning, att tyskarna sökte börja en egen V-propagan-da. Deras V skulle vara hämtat ur ordet Victoria som på latin motsvarar Sieg-Heil. Wranér, Henrik, 1853—1908, författare, känd för sina utomordentliga skildringar av skånskt allmogeliv. Wrangel. — 1. H. W., 1584 (el. 1587)—1643, krigare, riksråd. 1632 blev W. vice generalguvernör i Preussen och 1636 överbefälhavare för en svensk kår vid Oder. W. hade emellertid svårt att komma överens med Banér, som var överbefälhavare, och hemkallades slutligen 1638. 1643 blev W. generalguvernör i Livland. — 2. K. G. W., 1613 —76, riksråd och riksmarsk, den förres son. 1646 efterträdde W. Torstensson som överbefälhavare för svenska hären i Tyskland och innehade denna post till 1648, då han utnämndes till generalguvernör i Pommern. Under Karl X Gustavs krig utmärkte sig W. och blev utnämnd till riksamiral. Senare var W. en av förmyndarna för Karl XI. Han valdes till riksmarskalk 1664. — 3. A. M. H. W., 1857—1934, diplomat, utrikesminister i de Geers och Sydows ministärer 1920—21. Wrangel, P. N., 1878—1928, rysk general, som efter Denikin förde överbefälet över den kontrarevolutionära, vita armén i Sydryssland. W. blev besegrad 1920. Han vistades sedermera i Jugoslavien och Belgien. Wrangelska palatset är beläget på Riddarholmen i Stockholm och är uppfört efter ritningar av Jean de la Vallée och Nic. Tessin d.ä. på 1650-t. för riksmarskalken K. G. Wrangel. 1697—1754 bodde kungafamiljen i W. Nu inryms Svea hovrätt i huset. Wrangels land, Wrangels ö, ö i Norra ishavet, n. om östligaste Sibirien. 4 700 km2. Upptäcktes år 1867 av den amerikanske forskningsresanden de Long och uppkallades av honom efter ryssen Ferdinand von Wrangel (1794—1870), vilken tidigare förgäves sökt efter denna ö. Wrede. — 1. Rabbe Axel W., 1851—1938, finländsk jurist och politiker, kansler för Äbo akademi 1918—39. W. uppträdde modigt mot förrysk-ningspolitiken och deporterades till Petersburg 1904. — 2. Mathilda W., 1864—1928, finländsk filantrop, som ägnade sig åt att moraliskt förbättra fängelsefångar. Wrede, H., livländsk adelsman, vilken i slaget vid Kirkholm 1605 räddade konung Karl IX genom att lämna honom sin häst, på vilken konungen undkom. W. nedhöggs av fienden. Wren [ren'], C., 1632—1723, engelsk arkitekt. W. uppgjorde planen till S:t Paulskyrkan i London, som uppfördes i barockstil med sparsamma dekorationer. W. utförde vidare ritningarna till en hel del av Londons offentliga byggnader och bidrog därigenom till att arkitektoniskt sätta sin prägel på London. W. är Englands förnämste arkitekt. Han var även verksam som vetenskapsman (astronom). Vreta kloster, cistercienserkloster, beläget v. om sjön Roxen i Östergötland. V. anlades — enligt gamla anteckningar — 1162. Det var ett av Sveriges förnämsta kloster. Klosterbyggnaderna ödelädes under 1600-t. Sedan 1916 har själva klosterhuset utgrävts. Den av kalksten byggda klosterkyrkan finns ännu bevarad. Vretblad, V. P., 1876—1953, organist vid Oscars-kyrkan i Stockholm 1907—43, tonsättare och musikskriftställare. W. verkade även som musikkritiker. Vridscen, ett runt scengolv som kan vridas runt med hjälp av en motor. de Vriendt, se Floris. Vries [fri's], H. de, 1848—1935, holländsk botanist, professor i Amsterdam. V. blev i synnerhet känd genom undersökningar över oenothe'ra-arter, genom vilka han gjorde sannolikt, att enstaka språngvisa Vrä förändringar, s.k. mutationer uppstår bland individerna av en art. Vriesland [fri's], se Friesland. Wright [rajt]. — 1. W. W., 1867—1912, och O. W., 1871—1948, amerikanska uppfinnare, vilka gemensamt konstruerade flygmaskiner enligt systemet ”tyngre än luften”. O. W. var den förste, som (1903) lyckades flyga med motordriven maskin. Se bild sid. 382. Bröderna W. grundade en fabrik för tillverkning av aeroplan i Dayton, Ohio. — 2. W. H. W., 1888—1939, amerikansk författare, som dels skrev litteraturhistoriska och konsthistoriska arbeten, dels under pseudonymen Van Dine utgav populära detektivromaner. — 3. Frank Lloyd W., f. 1869, amerikansk arkitekt, som påverkad av japanskt husbygge, skapat på en gång individuellt betonade och av modern rumskänsla präglade bostadshus. — 4. Richard W., f. 1909, amerikansk negerförfattare. Berömd för sin roman Native son (sv. översättn. Son av sitt land), vilken dramatiserats och även uppförts i Sverige. Wroclaw, se Breslau. Vråksläktet (Bu'teo) hör till familjen falkfåglar inom rovfåglarnas ordning. De flyger jämförelsevis dåligt och lever därför framför allt av sniglar, insekter, grodor o.d. djur, vilka är jämförelsevis lätt-fångade. Hit hör bland andra ormvråken*, som skiljer sig från b i v r å k e n* därigenom att den ej har f jäderklädda tarser. Vrålapor (Myce'tes), ett till plattnäsiga apor hörande släkte, som omfattar jämförelsevis grovt byggda apor. De har fått sitt namn av det kraftiga tjut, de utstöter. Flera arter finns i Sydamerika. Vrångstrupe. Om en matbit el. annat föremål vid sväljning kommer in i luftstrupen, sägs det ha kommit i V. Detta inträffar särskilt, om man råkar skratta och svälja samtidigt. Kan föremålet ej utstötas genom en hoststöt (eventuellt understödd av kraftiga bultningar i ryggen), försöker man föra in fingret utefter tungan ned i svalget över struplocket och skjuta undan det kvävande föremålet. Vrångö, municipalsamhälle i Styrsö kommun på en ö i Kattegatt, sv. om Göteborg. 337 inv. 1956. Fiskeläge. Vräkning. Vägrar arrendator el. hyresgäst att avflytta, sedan den bestämda nyttjanderättstiden gått till ända el. eljest, utan att nyttjanderätten förverkats, för honom inträtt skyldighet att avflytta, äger överexekutor (länsstyrelse resp. Ö.Ä.) förordna om vräkning, därest nyttjanderättshavaren ej kan visa sannolika skäl för sin påstådda rätt att kvarbo. Överexekutor kan jämväl förordna om vräkning, därest nyttjanderättshavaren uppenbart förverkat sin rätt. Vad nu sagts om arrendator och hyresgäst, gäller i tillämpliga delar jämväl för bostadsrätts- och åbo-rättshavaren. Vräkning får ej verkställas med mindre underrättelse om att verkställighet sökts blivit genom utmätningsman meddelad nyttjanderättshavaren senast fyra dagar före vräkningen. I fall där överexekutor enligt ovan icke kan förordna om vräkning, kan domstol och lagsökningsdomare döma nyttjanderättshavare till avhysning. Arrenderätt kan vara förverkad, bl.a. om arrendator dröjer med erläggande av arrende, som utgår i penningar el. naturaalster, utöver en månad efter förfallodagen, om han gör sig skyldig till vanvård av fastigheten, om han nyttjar den till annat ändamål än vid upplåtelsen förutsattes, el. om han åsidosätter bestämmelse i arrendeavtal, vars iakttagande måste anses vara för jordägaren av synnerlig vikt. En hyresgäst kan förverka sin rätt, bl.a. om han dröjer med erläggande av hyra, som utgår i penningar, utöver två söckendagar efter förfallodagen, om lägenheten nyttjas till annat ändamål än vid upplåtelsen förutsattes och avvikelsen kan vara av betydelse för hyresvärden, om lägenheten vanvårdas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free