1332 Yll till gudars och till människors boning samt till jättevärlden och Hels* hemvist, Nifelheim*. Under var och en av rötterna finns en brunn (Urdarbrunnen, Mimersbrunnen och Hvergelmer). Y:s grenar utbreder sig över hela världen. Ylleindustri. Den för Y. erforderliga råvaran, ullen, härrör framför allt från fåren, i mindre utsträckning dock även från andra djur såsom t.ex. get och kamel. Världsproduktionen var 1954 1 860 000 ton otvättad ull. Främst ligger Australien med 587 000 ton, Europa med 244 000 ton, Argentina med 180 000 ton, Nya Zeeland med 193 000 -ton, Sydafrikanska unionen med 128 000 ton och USA med 140 000 ton. Största ullproducenterna i Europa är Storbritannien och Ryssland. Man skiljer på kard-ull, som består av krusig, finhårig och kort ull, och kamull, som är en hårdare och längre ull. Kardulls-gamet spinns löst. Av kardullsgarn vävs tyger med filtaktig yta, t.ex. kläde och flanell. Kamullsgarn el. kamgarn, som spinns hårt, används till sådana ylletyger som yllemuslin, krepong, merino, ylleplysch m.fl. Tillverkningen av vävnader av ylle går tillbaka till äldsta tider. Numera ligger den dock kvantitativt efter bomullsindustrin. Är 1953 omfattade den svenska ylleindustrin 107 arbetsställen. Dess sammanlagda arbetarantal — förvaltningspersonalen inberäknad — uppgick till 15 000 och salutillverkningarnas värde av fårull, ullgarn och yllevävnader var s.å. 442 milj. kr. Y'mer, i den isländska gudasagan namn på alla jättars stamfader. Av Y:s kropp skapade gudarna världen. Ymnighetshorn, enligt grekiska sagor ett gethom, som guden Zeus skänkte de nymfer, som vårdat honom. I hornet skulle de alltid finna de saker, de önskade. Y. var även attribut till en hel del andra gudomligheter som Fortuna, lyckans gudinna, och Dionysos, vinets gud. Ympning, se Okulering och Vaccination. Ympvax, blandning av harts och talg, som används vid ympning av växter. Ympämne, se Vaccination. Yngaren. insjö i s. Södermanland. 49 km2. Avflyter till Östersjön genom Nyköpingsån. Ynglingatal, fornnordisk dikt, vilken enligt Snorre Sturlasson skall ha författats av den norske hovskalden Tjodolf. Y., som skildrar en konungaätt, Y n g-lingaätten, ligger till grund för Snorres ”Ynglingasaga” och ansågs en tid som den viktigaste källan för Nordens äldsta historia. Ynglingaätten, fornnordisk konungaätt, vilken i historisk tid regerade i Norge från 872. Den förste konungen av Y. var Harald Hårfager och den siste Magnus den blinde (d. 1139). Y. har emellertid huvudsakligen kommit att avse Harald Hårfagers verkliga el. uppdiktade förfäder under förhistorisk tid. Jfr Ynglingatal. Yngvar, en svensk sagokonung av Ynglingaätten, som enligt Ynglingatal dog under ett krigståg mot esterna. Yngve, isl. Yngvi, sammanhänger med namnet på ynglingaättens stamfader, dess förste sagokung. Ingår i guden Frejs* binamn Y.-Frej. Yo'ga, ett indiskt filosofiskt system, som syftar till att göra själen oberoende av den materiella omgivningen. Y. har utbildat en del tillvägagångssätt, som egentligen avser att dra uppmärksamheten från omgivningen. Man skall koncentrera uppmärksamheten exempelvis på nässpetsen, försöka andas så litet som möjligt etc. Y:s metoder och läror har använts av en hel del mystiska riktningar, bl.a. av våra dagars teosofi. Y. har fått särskilt stor utbredning i Hollywood, där en hel del författare ägnat sig åt rörelsen, t.ex. Aldous Huxley och Christopher Isherwood. Yog'hurt, bulgarisk surmjölk, en under inverkan av särskilda bakterier jäst mjölk. Y. är en sur, ost- Utövare av yoga. liknande massa och används vid vissa magsjukdomar. Den ryske vetenskapsmannen Metchnikov ansåg, att Y. motverkade åderförkalkning. Denna åsikt visade sig dock vara oriktig. Yokoha'ma, Jokohama, stad i Japan på ön Hon-shu, nära huvudstaden Tokio. 951 189 inv. 1950. Viktig hamnstad för Japans utrikeshandel. Den öppnades för européer 1859. Y. förstördes till stot del samtidigt med Tokio under den senaste stora jordbävningen i sept. 1923 men har sedan återuppbyggts. Yokosuka el. Jokosuka, stad på ön Honshu i Japan. 250 533 inv. 1950. YoFdiahavet, beteckning för Östersjön vid istidens slut (det senglaciala havet), då där bl.a. levde en mussla Y o F d i a a r c' t i c a. Yonai, M., f. 1880, japansk amiral, marinminister 1937—39, premiärminister jan.—juli 1940, då han tvangs att avgå, emedan han ej förde en tillräckligt aggressiv utrikespolitik. Marinminister 1944 —okt. 1945. Yonkers [jån'kös], stad i staten New York, USA. 152 798 inv. 1950. Tillverkning av mattor och sidenvaror. York [jå'k], hertig av, titel, som bärs av medlemmar av engelska konungahuset, vanligen av konungens andre son. Titeln innehades till 1936 av konung Georg V:s andre son Albert, f. 1895, som konung kallad Georg VI. York [jå'k], stad och eget grevskap i ö. England. 106 600 inv. 1954. Bland stadens många märkliga byggnadsverk märks en katedral, uppförd på 1200— 1400-t:n, Englands måhända vackraste kyrka Yorkshire riå'ksjö], grevskap i n. England. 15 724 km2. 4,5 milj. inv. 1951. Väl utvecklat jordbruk och boskapsskötsel (yorkskinka), kolgruvor, järnindustri samt ylleindustri. Förnämsta hamnstaden är Kingston-upon-Hull, 300 000 inv. 1954. Yorkshireterrier [jå'ksjö-], liten engelsk hund med slät, långhårig päls, som vanligen når till marken. Y. är till färgen oftast blågrå. Yorkska huset [jå'k-], gren av det engelska konungahuset Plantagenet. Ätten York härstammade från Edmund de Langley (1341—1402), hertig av York, femte son till konung Edvard III. Y. stred med ätten Lancaster om engelska kronan (se England, historia). Medlemmar av Y. var konungarna Edvard IV, Edvard V och Rikard III. Huset Tudor efterträdde Y. på Englands tron.