Yrk kr. Y. bekostas av arbetsgivarna. Möjlighet finns att komplettera det obligatoriska försäkringsskyddet för yrkesskador genom att teckna frivillig Y. — För speciella kategorier, såsom militärpersonal, gäller särskilda ersättningsbestämmelser. Yrkesskolor, sammanfattande beteckning för skolor, som avser att meddela utbildning för praktiska yrken. Med Y. avses särskilt lärlings- och yrkesskolor, som har till uppgift att meddela undervisning efter avslutad folkskolekurs i vissa hantverks- och industrigrenar åt lärjungar, som ägnar sig åt motsvarande yrken. Undervisningstiden förläggs därför antingen till en kortare tid av året (säsongyrken) el. till morgnar och kvällar i avsikt att lärjungarnas förvärvsarbete ej skall hindras. De kommunala och de centrala verkstadsskolorna har heldagsundervisning; de ger utbildning i praktiskt arbete inom hantverk och industri såväl som teoretisk undervisning motsvarande lärlingsskolornas. Y. har upprättats av kommunerna. Dessutom finns ett antal enskilda Y. Till Y. hör också de s.k. praktiska mellanskolorna och praktiska realskollinjerna samt tekniska läroverk och tekniska fackskolor. Y. är statsunderstödda. Jfr Yrkesutbildning. Yrkesutbildning, överstyrelsen för Y. sorterar under ecklesiastikdepartementet och har överinseendet över yrkesutbildningen i landet liksom över en hel del anstalter, som står i dess tjänst. Chefen för Y. är överdirektör. Yrkesvägledning, en viktig del av arbetsförmedlingens verksamhet, som särskilt inriktar sig på att ge ungdomen upplysning om utbildningsmöjligheter och förhållanden på arbetsmarknaden. Y. bedrivs bl.a. i skolorna. YFsa, dansk sagodrottning, i äktenskap med sin egen fader, Helge, moder till Rolf Krake. Y:s saga har behandlats av Öhlenschläger i dikten Helge. Yrsel, en nedsättning av medvetandet med svårighet att orientera sig, hålla balansen etc. Sådan Y. kännetecknar vissa svaghetstillstånd och förgiftningar och utgör ofta ett förstadium till svimning. Som Y. betecknas även omtöckningstillstånd, som kan uppträda vid hög feber och även vid vissa sinnessjukdomar. I inskränkt bemärkelse är Y. detsamma som svindel, vilken i allmänhet orsakas av retning av vestibularapparaten i örat. Detta medför en känsla av att omgivningen rör sig, går runt el. att personen i fråga håller på att falla. Sådan Y. åtföljs ofta av kväljningar och kräkningar. Experimentellt kan man framkalla svindel genom att inspruta hett el. kallt vatten i hörselgången. En del personer erfar svindel, då de ser ned från en större höjd. I detta fall orsakas sannolikt Y. av föreställningen om att man riskerar att falla. Denna föreställning påverkar reflektoriskt vestibularapparatens* centra i hjärnan. Ysander, D. T., f. 1893, teolog, biskop i Visby 1936—47, därefter biskop i Linköpings stift. Ysaye [isa?], Eugène, 1858—1931, världsberömd belgisk violonist. Yser [isä'r], flod, som upprinner i Frankrike nära gränsen mot Belgien. Floden flyter åt nö. in i Belgien, kröker sedan åt n. och utfaller i Nordsjön ö. om staden Nieuwpoort. Kring Y. utkämpades okt.— nov. 1914 ett oavgjort slag mellan en tysk armé och belgiska, franska och engelska stridskrafter. Sedermera vidtog ett envist ställningskrig vid Y., som varade till okt. 1918. — Under 2:a världskriget sattes Yser-området under vatten 1940 för att hindra tyskarnas framryckning. Üskiib, se Skopje. Ystad, stad vid Östersjön, s. Skåne. 13 630 inv. 1956. Mekaniska verkstäder. Y. omtalas redan på 1200-t. Var under medeltiden en betydande handelsstad. Ystning, framställning av ost*. Ytbergarter, se Bergarter. 1334 Ytenheter, se Metersystemet samt i fråga om äldre enheter dessa enheters namn. Ytkemi behandlar förhållandena i gränsytor mellan olika ämnen. Ytmorän, se Morän. Ytspänning. En metalltråd är böjd till en rektangelformad ram. Tvärs över ramen är fastsatt en sytråd, som inte bör vara spänd. Doppar man ramen i en såpbubblelösning, bildas det en vätskehinna i den, i vilken sytråden flyter. Om man sticker hål på hinnan på den ena sidan av sytråden, drar den andra delen av hinnan omedelbart ihop sig. Det ser man av att sytråden spänns till en bågformigt böjd slinga. Ytspänning. Genom olika experiment kan det visas, att en vätskas fria yta i olika avseenden företer egenskaper, som liknar en elastisk hinnas. Lägger man t.ex. en nål, som bestrukits med fett, försiktigt på en vattenyta, flyter den, ehuru dess specifika vikt är större än vattnets. En droppe av vatten el. någon annan vätska, som placeras på en yta, som icke fuktas av vätskan, antar, om droppen är liten, klotform. Den elastiska ytan, ythuden, strävar med andra ord att sammandra sig så mycket som möjligt, att innesluta vätskan inom den minsta yta, som kan omsluta den ifrågavarande vätskemängden. Om vatten långsamt får rinna efter ett glasrör, faller det droppvis. Ytspänningen är tillräckligt stark för att kvarhålla dropparna, till dess de nått en viss storlek. Fenomenet ger möjlighet att experimentellt bestämma ytspänningens storlek. Ytspänningsfenomenen kan särskilt tydligt påvisas genom studium av de tunna lameller, som såpvatten kan bilda. På senare tid har man utarbetat mera exakta metoder att mäta ytspänningen. Särskilt nobelpristagaren Langmuir har varit verksam på detta område. Se vidare Hår-rörsfenomen. Ytteribium, ett grundämne, tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kem. tecken Yb. Atom vikt 173,04. Atomnummer 70. Ytterby, fältspatbrott i pegmatiT* nära Vaxholm, berömt för sina sällsynta mineral, som innehåller bl.a. de efter platsen uppkallade grundämnena: Yttrium, Erbium, Ytterbium och Terbium. Yttersta dagarnas helige, mormonernas namn på sig själva. Yttersta vilja, se Testamente. Yttrandefrihet innebär rätten att fritt uttrycka tankar och åsikter. Från denna princip måste naturligtvis göras undantag för yttranden, som direkt uppmanar till brottsliga handlingar el. innebär ärekränkningar o.d. Gränsen är ingalunda lätt att dra i enskilda fall. När det gäller mera abstrakta åsikter, samhällskritiska resonemang o.d. måste dock Y. göras mycket vidsträckt. I dessa avseenden är Y. ett livsvillkor för vetenskaplig forskning och för sund samhällsutveckling. Såväl hos extremt konservativa som hos extremt radikala partier framträder gärna tendenser att begränsa Y. med hänsyn till respektive åskådningar. Praktiskt regleras Y. framför allt genom lagar angående tryckfrihet, religionsfrihet samt förenings- och församlingsfrihet. I diktaturländerna har på senare tid Y. beskurits mycket hårdhänt. Man gör gällande, att härigenom vinns lugn och enighet. Gentemot detta har framhållits, att de; fördelar man vinner på kort sikt genom att undertrycka kritik i viss mån är skenbara. Missnöje med! rådande samhällsförhållanden utrotar man inte ge