Zan som omsluts av ett vitt el. gult trattformigt hölster. Flera arter odlas som prydnadsväxter, t.ex. vanlig kalla (Z. aethio'pica). Zan'zibar, se Sansibaröarna. Zapadnaja Dvina, se Düna. ZapoFska, G., 1860—1921, polsk författarinna, vars naturalistiska romaner och teaterstycken ofta kännetecknas av en feministisk tendens. En del av hennes dramer har uppförts i Sverige (Unga tsaren, Oberörda frun). Zapo'nlack, fernissa, bestående av celluloid el. kollodiumbomull, löst i något lämpligt organiskt lösningsmedel, ibland tillsatt med något färgämne. Zaporo'ger el. zaporogiska kosacker, en vid Dnepr boende kosackstam. Zaporozje [-råsj'e], före 1922 Alexandrowsk, stad i Ukraina, SSSR, vid Dnepr. 381 000 inv. 1956. Intogs av tyskarna okt. 1941, befriades okt. 1943. Kraftstation, stora industrier. Sovjetunionens största aluminiumfabrik. Zåpotocky (sa'påtåtski), Antoni, f. 1884, tjeckoslovakisk kommunistisk politiker, konseljpresident juni 1948. President i Tjeckoslovakien 1953. Za'r, se Tsar. Zarago'za, stad i nö. Spanien i landskapet Arago-nien, vid floden Ebro. 267 952 inv. 1952. Livlig handels- och industristad med bl.a. siden- och yllefabrikation. Viktig järnvägsknut. Gammalt universitet. Namnet Z., lat. ”Caesare'a AugusTa, efter kejsar Augustus. Zarathus'tra, se Zoroaster. Za'rskoje Selo', se Tsarskoje Selo. Zafopek, Emile, f. 1923, tjeckisk idrottsman. Z. är 1950-talets stora löparfenomen på långdistans. Genombrottet skedde vid EM i Oslo 1946 då han blev 5:a på 5 000 m. Vid OS i London blev han guldmedaljör på 10 000 m och i Helsingfors 1952 trefaldig guldmedaljör genom segrar på 5 000, 10 000 och maraton. Z. innehar och har innehaft nästan alla världsrekord från 10 000 m och uppåt. Hans maka Dana Zatopkova vann guldmedaljen i damernas spjutkastning vid OS i Helsingfors 1952. Ze'baot, se Sebaot. Ze'bra, se Hästdjur. Ze'bu, se Sebu. Zeebrugge [se'brocke], belgisk kustort, som av tyskarna under l:a världskriget användes som bas för undervattensbåtskriget. Zeeland [se'lant], Nederländernas sydvästi. provins, belägen utmed Nordsjön. 1 690 km2, 275 000 inv. 1954. En stor del av Z. ligger under havsytans nivå och skyddas från havet av skyddsvallar och dyner. Se även Nya Z. Zeeland, Paul van, f. 1893, belgisk politiker. Z. var 1935—37 regeringschef och hade stort inflytande även inom den internationella politiken. Han avgick på grund av anklagelser, som framställdes mot honom med anledning av att nationalbanken, då han var bankens president, lämnat krediter åt en internationell svindlare, J. Barmat. — Z. var utrikesminister 1949—april 1955 och arbetade ivrigt på att göra det möjligt för kung Leopold att återvända. Zeeman [se'-], Pieter, 1865—1943, holländsk fysiker. Z. erhöll tillsammans med Lorentz 1902 års nobelpris i fysik för sina undersökningar av starka magnetiska fälts inverkan på spektra. Han konstaterade därvid, att en spektrallinje delar upp sig i flera under inverkan av ett starkt magnetiskt fält (Zee-mans effekt). Zeesen, se Königswusterhausen. Zef'yros, en grekisk personifikation av västanvin-den; lat. Zeph'yrus, sv. sefyr [se'- el. -y'r]. Zeiss [tsajs'], C., 1816—88, tysk fysiker, grundare av en numera världsbekant firma för tillverkning av optiska instrument. Jfr Zeisska stiftelsen. Zeisska stiftelsen (ty. Carl Zeiss-Stiftung), grunda *33$ des 1889 i Jena av Ernst Abbe, vilken ensam blivit ledare av firman Zeiss och omvandlade den till ett kooperativt företag, vilket före 2:a världskriget sysselsatte omkr. 6 000 personer. Till Z. hörde Zeiss-verken samt Jenaer Glaswerk. Z. var i många avseenden föregångare beträffande sociala åtgärder avsedda att hjälpa arbetare. En del av inkomsterna användes för att stödja vetenskap. Fabrikerna ned-monterades 1947 av ryssarna. Nu åter i gång. ZekFn, sekin, äldre italienskt guldmynt (dukat). Fordom benämning även på en del turkiska och egyptiska guldmynt. Zeller, Karl, 1842—98, österrikisk kompositör (operetten Fågelhandlaren). Zellman, Tollie, f. 1887, skådespelerska, som med stor talang uppträtt i lustspel. Zelo't, selot (gr. zelote's), fanatisk (religions-) iv-rare. Z. kallades ursprungligen medlemmarna av ett judisk-nationellt parti, som i religiöst avseende närmast anslöt sig till fariséerna och var utpräglat fanatiska. Zemstvo, från 1864 till revolutionen guvernemen-tens folkrepresentation i Ryssland. Medlemmarna valdes för tre år. Zend, se Avesta och Avestiska. Ze'nit, den punkt av himlavalvet, som ligger lodrätt ovanför våra huvuden. Motsats nadir*. Ze'non. — 1. Z. från Elea omkr. 490—430 f.Kr., grekisk filosof. Han har särskilt blivit berömd för sitt påvisande av en del logiska svårigheter vid vissa resonemang. Vår uppfattning av rörelsen är, påstår Z., ej riktig. Om den snabbfotade Achilles vill springa fatt en sköldpadda, som har ett visst försprång, måste han först tillryggalägga försprånget. Under tiden har emellertid sköldpaddan hunnit ytterligare ett stycke. Då Achilles löpt detta nya stycke, har sköldpaddan åter hunnit en liten bit och så fortgår det i oändlighet. Att Achilles i verkligheten utan svårighet hinner om sköldpaddan visar, att sträckan är ändlig, fastän den är oändligt delbar. — 2. Z. från Kit'ion, omkr. 336—264 f.Kr., grekisk filosof, grundläggare av stoikernas* skola. Zen'ta, Senta, stad vid Theiss, Jugoslavien. 25 476 inv. 1953. Vid Z. vann en österrikisk här under prins Eugen av Savojen den 11 sept. 1697 en avgörande seger över en turkisk här. ZeolFt, mineral, bestående av kalcium-, aluminium-, kalium och natriumsilikat. I Z. utbyts lätt metall jonerna mot andra joner från saltlösningar. Z. används därför till filtrering av kalk- och magne-siumhaltigt vatten. Härvid upptas kalcium och magnesium och ersätts med natrium. Genom att därefter låta en koksaltlösning passera filtret kan man bortta kalcium- och magnesium jonerna, varefter filtret på nytt kan användas. Z. kan även framställas med konst. Zeppelfn, F. von, 1838—1917, tysk militär, världsberömd som konstruktör av styrbara luftskepp (zeppelinare), som bl.a. med framgång användes under 1 :a världskriget. Se bild sid. 382. Zermatt', livligt besökt turistort i Wallisalpema, s. Schweiz. Zernatfo, Guido, f. 1903, österrikisk politiker, inrikesminister febr.—mars 1938, då han lämnade landet. Z. har skrivit Sanningen om Österrike. Zerinike, Frits, f. 1888, professor i fysik i Gro-ningen, Holland. Erhöll 1953 års nobelpris i fysik framför allt för uppfinningen av faskontrastmikro-skopet. Zero, it. [tsä'rå] och sp. (äv. cero) [thä'rå], fr. zéro [serå'], eng. [si'örå], noll. Zerom'ski [sje-], S., 1864—1925, polsk författare. Z:s författarskap är framför allt inspirerat av det polska folkets lidande under det ryska förtrycket. Hans arbeten ger uttryck åt ett glödande foster