Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allt syntes henne lika, om hon blott kunde
förrätta det, som war på sin tid och sin
plats, och äfwenså kunde hon förblifwa lugn,
utan otålighet, när ingen ting fanns att
göra. Denna werksamhet utan behof af
sysselsättning har jag alldrig mer i min lefnad
sett. Oförlikneligt war ifrån ungdomen
hennes uppförande emot nödlidande och hjelp
behöfwande. Jag tillstår gerna, att jag
alldrig haft den talenten, att göra
wälgörenheten till en sysselsättning; jag war icke karg
emot de fattige, ja, jag gaf ofta bort för
mycket i mitt förhållande, men på wisst sätt
köpte jag mig endast lös, och om någon
wille tillwinna sig min sorgfällighet, så
måste han wara min själs frände. Just
motsatsen prisar jag hos min Systerdotter, jag
har alldrig sett henne gifwa penningar åt
någon fattig, och hwad hon erhöll af mig
till detta ändamål, förwandlade hon alltid
först till det närmaste behof. Alldrig syntes
hon mig älskwärdare, än då hon plundrade
mina klädskåp; alltid fann hon något, som
jag icke brukade och icke behöfde, och att
skrädda i hop dessa gamla saker, och passa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
