Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Plösz’ framställning, och detta resultat torde icke ens vara
nödvändigt, om man antager d& premisser, hvarifrån han
utgått. Ty äfven med godkännande af att rättigheten är den
ena sidan af ett rättsförhållande samt att hvarje rättsförhållande,
liksom förhållanden i allmänhet, innebure en förändring såsom
möjlig och dessutom såsom af rättsordningen skyddad, hvilken
den ur rättsförhållandet förpliktade måste fördraga (dulden), så
följer häraf ingalunda, att den förändring, till hvars realiserande
rättigheten béreder en rättsligen skyddad möjlighet, måste vara
en förändring af något den förpliktades i öfrigt rättsligen skyddade
tillstånd, utan kunde mycket väl vara något annats t. ex. en saks
tillstånd. Ehuru den berättigades förhållande till saken icke kan
vara något rättsförhållande, så är det nemligen icke desto mindre
otvifvelaktigt, att hans olika förhållanden till saken hafva
betydelse för en annans förhållande till saken och i följd deraf kunna
utgöra innehållet i hans rättsförhållande till den andre. Tillämpa
vi det sagda på eganderätten, säga vi, att egaren med
afseende på saken står i rättsförhållande till andra personer, hvilka
äro förpliktade att respektera hans åtgöranden med densamma.
Oaktadt denna väsentliga olikhet emellan vår uppfattning och den
af Plösz hyllade behöfva vi dock ej göra någon större
förändring i hans definition på rättighet; vi kunna nemligen angifva
rättighetens begrepp så, att den är den rätteligen bestämda
möjligheten att, utan att andra rättssubjekt ega hindra det, på ett
visst sätt gestalta sitt förhållande i det yttre. Vi återkomma
således till den definition vi förut godkänt, nemligen att rättigheten
är en verksamhet, tänkt såsom möjlig och mot andra skyddad1).
Znstand der Person aufiasst, ebenso betracktet es den Besitz, aber anch das
Eigenthum ond alle bloss ihrem Bestande nach gescbützten, sog. dingdichen
ßechte uur für Zustände.» Jfr s. 69: »Das Recht erlässt nie reine Verbote,
sondern nur Gebote, welche die Veränderung elnes Zustandes befehlen.»
’) Annan mening Seuffert »Recht, Klage, Zwangsvollstreckung» i
Grün-huts Zeitschrift, XXX s. 617 f.: »Nicht im Begrifle des subjectiveu Rechts
liegt sonach die Befugnlss zu elgenem Handeln.» Och hvarföre? Jfl derföre
att rätt och plikt äro korrelata begrepp och förf. i fråga anser, att någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
