Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
efter kraf icke betalar. I det ögonblick, då krafvet sålunda
skedde, funnes alltså hos försträckningsgifvaren intet rättsanspråk
på att få betaldt. Då han fordrade betalning, gick han derför
öfver sin befogenhet; och då den andre icke efterkom hans
fordran, begick dock denne en rättskränkning. Detta visar hän på
oriktigheten af den åsigten, att rättsanspråket först uppkommer
genom en rättskränkning. Rättsanspråket existerar nemligen ifrån
det ögonblick, den materiela rätt, hvarur det härledes, i och
för sin realisation kan riktas mot den ur rättigheten förpliktade.
Skadeståndsanspråket uppstår i regel samtidigt med
skadeståndsfordran; den förfallna fordringen är tillika ett fordringsanspråk.
Den, som på förfallodagen liqviderar sin skuld, afvänder icke ett
rättsanspråk, utan uppfyller sin, fordringsegarens anspråk
motsvarande, plikt att handla; den åter, som betalar före
förfallodagen, förhindrar uppkomsten ur fordringsegarens fordringsrätt
af ett anspråk på betalning.
Ett rättsanspråk ur ett privaträttsligt rättsförhållande utgör
nu i regeln civilprocessens föremål. Kärandens afsigt med processen
är nemligen realiserandet, genomdrifvandet af ett dylikt anspråk.
Men detta gäller, såsom sagdt, blott i regel. Ett
privaträttsförhållande kan äfven oberoende af ett anspråk i vissa fall göras till föremål
för rättegång, detta nemligen då käranden yrkar blott fastslåendet
af rättsförhållandets existens eller icke-existens, utan att yrkande
göres om någon prestation (i vidstr. mening) från svarandens sida.
I ett afseende liknar en dylik rättegång den, i hvilken ett
rättsanspråks realiserande afses, nemligen deri att fastställelsetalan
måste riktas mot en bestämd person, något som får sin
praktiska betydelse deri, att domens rättskraft äfven i detta fall är
begränsad till parterna i rättegången1). Men att häraf draga den
slutsats, att i dylik rättegång gjordes gällande ett privaträttsligt
anspråk på erkännande af rättsförhållandets existens eller icke-existens
’) Plösz a. a. s. 162—173.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
