Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Hvad nu angår den svenska rättens ställning till denna
fråga, så fins, såsom bekant, i vår rätt icke något, allmänt
stadgande, liknande det i tyska lagen om »Feststellungsklage»
gifna.-Dermed är dock icke sagdt, att rättsskydd i nämnda form är för
vår svenska rätt obekant1). Redan Nehbman2) egnar ett
särskildt kapitel åt den provokatoriska rättegången under rubriken:
»Huru någon kan förmå annan till att begynna rättegång». Om
detta slags rättegång säger Nehrman, att allmänna lagen väl
icke har något uttryckligt stadgande derom, men en dylik råtte- >
gång måste dock, såsom icke stridande tiaot lagens anda och
mening, anses’ vara tillåten, då part har ett verkligt intresse i sakens
afgörande utan afvaktan på motpartens käromål3). Motivet till
tillåtligheten af detta slags rättegång synes Nehrman vara detsamma
som till bestämmelsen i 17 kap. 23 § Rättegångsbalken om »examen
testium ad perpetuam rei memoriam», ehuru det skydd, som
bereddes part genom det förra medlet, vore af långt större verkan än
det, som ernåddes genom det senare, ty i förra fallet »afgjordes
saken alldeles», i det senare åter »afdömdes intet, utan saken
be-hölle till en del likafullt sina svårigheter, som genom
hvarjehanda tillfällen kunde ökas»*).
’) Jfr Husberg a. a. s. 58—59.
2) »Inledning till den svenska Processum Civilem», Stockholm 1751,
s. 130—1^5.
3) A. a. 8. 130: »Ty ehuruväl rättegångar äro gemenligen af den
beskaffenhet, att man ej har orsak fika der efter, men som det ofta är nyttigt för
svaranden att få slut medan de lefva, som äro kunniga om saken, och han
är i stånd att försvara sig, och innan tiden hinner förmörka sanningen; eller
ock nödigt finnes, att stoppa munnen till på storskrytare: fördenskull är det
ej mindre nyttigt att veta, huru sådant bör verkställas.»
4) Verkan af ett dylikt vittnesmål enligt 17: 23 R. B. anger Nehrman
(a. a. s. 246) så, att ett slikt vittnesmål är af samma verkan som ett vanligt,
»men som vederparten ej då .är närvarande, hvilket eljest nödigt är, derföre
blir det honom obetaget att göra sina påminnelser och. jäf, då tvist
uppkommer.» Denna tolkning af ifrågavarande lagrum är onekligen fullt riktig, dock
med den modifikation, att om intet hinder (vare sig på grund af jäf, död,
frånvaro etc.) fins för vittnets hörande då rättegång uppstår, bör nytt
vittnesförhör ega rum. Detta, att vittnen, som hörts jemlikt 17: 23 R. B. och
som voro ojäfviga samt ej kunna på nytt höras, hafva lika vitsord, som om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
