Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
att svarandens bestridande af de af käranden åberopade grunder är
förutsättningen för inträdandet af kärandens bevisskyldighet. Lika
litet kan en dylik Jag anses hafva hyllat den tredje af de,
framstälda åsigterna, ty enligt densamma hade erkännandet bort
framstå icke såsom ett medel, egnadt att öfvertyga domaren, utan
närmast såsom ett af parten uttaladt »halt!» till domaren, att han
icke behöfde fordra bevis angående den i fråga varande
omständigheten, hvilken parten ville låta till motpartens fördel gälla
emot sig, såsom om den vore till fullo bevisad. Den meningen
åtei;, att svarandens bestridande saknar betydelse för inträdandet
af kärandens bevisskyldighet för de af honom åberopade
omständigheter, kan svårligen få ett bättre uttryck än derigenom, att
lagen behandlar erkännandet uteslutande såsom bevismedel. Någon
disposition kan der ej blifva tal om, ty visserligen kan part
disponera öfver tvistens föremål1), men deremot ej öfver den fördel,
som ligger deri, att han är fri från bevisskyldighet och att denna
åligger motparten. Bevisningen fordras här för domarens skull;
skall erkännandet hafva någon betydelse, måste det vara såsom
medel att öfvertyga domaren, han må nu vara berättigad att
sjelf afgöra, när han är öfvertygad, eller lagen må ha utrustat
erkännandet med fullt bevisande kraft, hvarför domaren måste böja
sig. Med d,enna uppfattning kommer underlåtenheten å partens
sida att fordra bevis dock icke att sakna all betydelse. En
dylik underlåtenhet kan nemligen blifva ett bevisdatum, kan
betraktas såsom ett indirekt erkännande, under det att, der
bestridandet af lagen anses såsom vilkor för bevisskyldighetens
inträdande, underlåtenheten att bestrida gör frågan om bevisning
med afseende på det obestridt lemnade utan all betydelse.
Söka vi nu med ledning af det anförda afgöra frågan om
1734 års lags ställning till spörsmålet om bestridandets betydelse
för inträdandet af parts 2) bevisskyldighet, så är svaret gifvet i
’) Att observera är, att vi, såsom i det föregående angifvits, endast
sysselsätta oss med sådana fall, då parten eger dylik dispositionsrätt.
’) Vi ha hittills blott talat om kärandens bevisning för de moment i
det rättsbildande faktum, hvarvid det anhängiggjorda rättsanspråkets upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
