Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
består i nampet, men han anser liktäl, att man bör fasthålla vid
denna namnolikhet, såsom det synes oss, endast för att icke vara
bunden af de i lagen fastställda reglerna om domarens ställning
till bevismedlen. Ett dylikt förfarande saknar tydligen hvarje
berättigande, och äfven om man utgår ifrån den uppfattning af
bevisets begrepp, som Hkusler hyllar, är det oriktigt att säga,
att bevis och bevisning icke äro" tillstädes, så snart domaren
sjelf skaffar sig medlen för vinnandet af sin öfvertygelse om
bevistemat. Heusler har nemligen förbisett, att denna
domarens öfvertygelse skall vara objektiv samt att domaren skall i
domen framlägga skälen för sin öfvertygelse eller, med andra
ord, att dessa skäl skola vara af beskaffenhet att verkligen kunna
■öfvertyga äfven andra personer. Men vi kunna-gå än längre, den
sats, hvarifrån Heuslek utgått, är falsk. Man kan föra ett bevis
såväl för att öfvertyga sig sjelf som för att öfvertyga andra.
Skilnaden mellan en öfvertygelse, stödd på bevis, och en
öfvertygelse utan bevis är helt enkelt den, att man i förra fallet kan
angifva skälen, hvarför man anser sig böra vara öfvertygad, i det
senare deremot icke. Att bevisa är således att skaffa grunder för
en öfvertygelse, dessa grunder må nu uppspåras af den, hvars
•öfvertygelse det gäller att skapa, eller af någon annan.
Bevisningen i processen afser, såsom ofvan antydts, att gifva
domaren en objektiv öfvertygelse om bevistemat. Bevistemat är
en bestridd faktisk omständighet, af betydelse för afgörande
af det anhängiggjorda rättsanspråkets berättigande eller icke1).
’) Jfr Heusleb, »Die Grundlagen des Beweisrechtes» i Archiv für die
civi-listische Praxis N. F. XII s. 209—319, wendt, »Beweil und Beweismlttel» i
samma tidskrift N. F. XIII s. 254—318, v. Cakbtein, »Die Grundlagen des
Beweisrecht.es» i Buschs Zeitschrift fiir deutschen Civllpro&ess II s. 297
—361. V. Canstexn säger s. 300: »Unter den rechtserzeugenden Thatsachen
slnd aber nicht bloss reine Thatsachen, sondern überhaupt die
Entstehungs-griinde des geltend gemachten Rechts und bezw. Rechtsanspruches zu
ver-■stehen. Wie nun diese Entstehungsgründe nicht bloss Thatsachen, sondern
auch Zustände und Verhältnisse namentlich auch Rechtsverhältnisse slnd, so
bilden auch den Inhalt des Beweissatzes nicht bloss reine Thatsachen (Handlungen,
TTnterlassnngen und Ereignisse), sondern auch Zustände und Verhältnisse und
namentlich auch ReohttverhältnUie, welche einen geltend gemachten
Rechtsan-spruch erzeugt haben. Derselbe Satz kann einmal Beweisthema und das andere
Try g g er, Om tkriftliga bevit. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
