Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149-
erkännandet af ett rättsfaktum kan utgöra en disposition af nu
angifna innehåll. Men för att antaga detta, måste vi fordra
särskilda omständigheter, som häntyda på, att detta varit utfärdarens
afsigt. Detta är först och främst fallet, då det erkända
rättsfaktum sjelft är en disposition af den erkännande. Den, som nu
erkänner, att han vid ett visst föregående tillfälle gjort en utfästelse
med ett visst innehåll, har dermed tydligen uttalat en vilja att
vara förpliktad, som om han vid nämnda tillfälle gjort den
ifrågavarande utfästelsen. Vidare torde saken i regel böra på samma sätt
betraktas, då erkännandet af ett rättsfaktum skett i förening med
ett uttryckligt åtagande af den genom nämnda rättsfaktum
grundlagda förbindelsen; en person förbinder sig t. ex. att betala en
till låns erhållen penningesumma. Deremot der inga
omständigheter af nu angifna beskaffenhet föreligga, torde det riktiga
vara att göra erkännandets verkan beroende deraf, att dess
icke-öfverensstämmelse med verkliga förhållandet icke ådagalägges.
Skälet till vårt antagande af denna begränsning af dispositionen
är icke det, att vi hålla före, att urkundens utfärdare velat
förbehålla sig rätt till att bevisa det erkändas motsats, utan det, att
frågan, om han skulle ega eller icke ega att genom ett dylikt bevis
omintetgöra verkan af dispositionen, måste anses för honom
främmande. Endast derpå, att emottagaren genom urkundens
företeende skall kunna få sin rätt, synes utställarens tanke vid
öfverlemnandet af densamma hafva varit riktad, och då urkunden
endast innehåller ett konstaterande af det ifrågavarande
rättsfaktum, torde man icke ega rätt att anse honom strängare
bunden, än som nu angifvits. En anmärkning mot denna mening
hafva vi dock att upptaga till besvarande, nemligen att skäl
synes sàknas till att, såsom vi gjort, anse bevis om motsatsen
kunna kullkasta ett utom rätta gjordt erkännande af ett rätts-
deütschen Civilprozess I s. 356 f. Se äfven >Verhandlnngen dee achten
dent-schen Juristen tages-, Berlin 1869, I s. 283 f., ssk. s. 291 f., II s. 94 f.
’) Likstäldt med ett utom rätten afgifvet erkännande är i detta afseende
ett erkännande, som till framtida säkerhet gifvits inför domstol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
