- Project Runeberg -  Det nya Stor-Tyskland /
43

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett påpekande om tysk nation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varit på Östfronten så var kriget en rätt trevlig tid för de flesta
bland oss. För mig som aldrig kom österut var det som ett enda
långt och spännande pojkäventyr. Kamratskap var det också.
Först i HJ och sedan i Wehrmacht. Många tycker att åren 1939
till 1944 var de bästa i deras liv. Fast det kan vi inte säga högt.
Den som säger det högt sätter vi i fängelse. Vi kan inte annat.
Men detta att kriget var oss en god tid betyder en del för
folkstämningen.

Många i TDR avvaktade i början på femtiotalet, de var varken
för eller emot. Procentsiffrorna var alltså något bättre än de en
Förenta staternas president kan skryta med när han väljs.

Men det fanns ett men. Nationen. Nog var TDR en stat av tysk
nation som dess företrädare sade. Men dess suveränitet var
tveksam. Dess politiker tvangs rituellt upprepa krypande
hyllningar till de alltmer öppet korrupta ledarskiktet i Kreml.

Hur TDR:s företrädare än vände sig hade de ändan bak. Ytterst
växte deras vilja i Kreml. Nu kunde de säga – de sade det till
mig – att detta var en tidsbegränsad nödvändighet och att
detsamma för övrigt gällde herrskapet i Bonn. Bonn var avhängigt
av Washington. Både västra och östra Tyskland var ockuperade.
Det var sant och inte sant. Visst var Bonn avhängigt av
Washington. Men i kraft av Västtysklands icke nedmonterade
Wirtschaftswunder kunde Bonn (med all försiktighet) handla alltmer
självständigt under det att Moskva från mitten av femtiotalet alltmer
kraftigt ingrep mot varje TDR:s försök att föra en egen tysk
politik.

Återföreningsfrågan hade det första årtiondet efter krigsslutet
varit den stora frågan i det som 1949 blev TDR. 1954 hade den
sovjetiska regeringen formellt erkänt TDR:s helt suveräna rätt att
bestämma över sina utrikesförbindelser, gett TDR överhöghet över
de sovjetiska stridskrafter som stationerats på dess territorium
och hävdat att Västtysklands bristande statliga suveränitet och
ockupationsmakternas närvaro hindrade Tysklands nationella
återförening. Det var höjdpunkten i TDR:s suveränitetsdrömmar.
Jag minns det. Jag var där då.

Men två år därefter förvandlade Kreml den tyska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:21:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts-17/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free