Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mot politiskt förtryck i BRD och DDR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ärende och att den som kritiserar Västtyskland går Moskvas
ärende. Så har de båda tyska staterna på ett perverst sätt genom ett
tyst men skamligt fördrag lyckats dämpa och delvis oskadliggöra
kritisk belysning av sina handlingar. Man måste säga som det
är: det gäller att slå vakt om det tyska folkets yttrandefrihet.
Det är en principfråga och inte en taktisk fråga.
2) Både inom och utom Västtyskland används Strauss som
förevändning för myndigheternas antidemokratiska åtgärder. Den
som kritiserar regeringen går Strauss ärende. Strauss är mer
reaktionär. Man måste minska demokratin så inte Strauss får
möjlighet att minska den ännu mer. Det är möjligt att Strauss är så
nattsvart som han utmålas. Men man skyddar inte demokratin
genom att avskaffa den. Minns Brünings Notverordnungen!
3) Frågorna om de demokratiska rättigheterna är inte
”Konstnärsfrågor”, ”studentfrågor”, frågor ”för intellektuella”.
De rör folkets rättigheter. Så måste de presenteras. Reaktionen
talar om ”långhåriga studenter och skäggiga intellektuella”. Se
till att de inte lyckas med detta! Tag inte strid på skenfrågor!
4) Skilj mellan vän och fiende. Det hänger inte på etiketten.
Det avgörs i handlingen. Den som säger att han är ”vänster”
men som inte vill tala om hela det tyska folkets yttrandefrihet,
den som säger att han är så revolutionär så att han inte vill ta
strid för något så borgerligt som den borgerliga pressfriheten i
Tyska Förbundsrepubliken – den tjänar inte det tyska folket.
Men en katolsk präst som faktiskt står upp för
yttrandefriheten; en protestantisk lärare som säger att han måste ta ställning
mot de statliga påbuden om inskränkningar i folkets frihet då
man är skyldig att lyda samvetets bud; en konservativ ämbetsman
och jurist som hävdar att dessa lagar svär mot rättsstaten...de är
alla på sina olika sätt i denna situation vänner.
Jag tar extrema exempel. Men om ni inte förmår skilja mellan
vän och fiende i kampen för det tyska folkets rätt att yttra sig
då kommer ni att förlora och då går det oss alla illa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>